Sök

Riksrevisionen har granskat arbetet med att förebygga och hantera kärntekniska olyckor. I sin rapport konstaterade revisionen att beredskapen i huvudsak är god men att det finns vissa brister. Det handlar bland annat om att ansvarsfördelningen mellan berörda myndigheter behöver bli tydligare och att det behövs en nationell strategi för sanering efter en kärnteknisk olycka. Riksrevisionen riktade därför rekommendationer till regeringen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Strålskyddsmyndigheten (SSM) om det.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. Regeringen framhåller att beredskapen för kärntekniska olyckor är god, men håller med revisionen om att finns brister som framförallt rör ansvarsfördelning samt en plan för sanering.

Därför avser regeringen att se över förordningarna med en instruktion till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Strålskyddsmyndigheten (SSM) att tydliggöra ansvarsfördelningen inom kärnenergiberedskapen. Regeringen överväger också att ge MSB i uppdrag att utarbeta en nationell strategi för sanering tillsammans med övriga berörda aktörer.

Riksdagen ser positivt på Riksrevisionens granskning och bedömer att rekommendationerna kan bidra till fortsatt utveckling inom området. Riksdagen välkomnar också de åtgärder som regeringen presenterat. Därmed lägger riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

4, 16 minuter

Justering

2020-05-14

Bordläggning

2020-06-03

Debatt

2020-06-04

Beslut

2020-06-10

Statens ansvar för vissa kärntekniska verksamheter ska tydliggöras och den myndighet som regeringen bestämmer kommer att få en särskild roll för att fullgöra detta ansvar. Regeringens förslag innebär lagändringar som förtydligar statens ansvar för vissa kärntekniska verksamheter, till exempel slutförvar för kärnavfall och använt kärnbränsle.

Lagändringarna innebär bland annat att ansvaret för säkerheten i en kärnteknisk verksamhet övergår till staten om det inte finns någon som kan fullgöra ansvaret. Vidare ska det ska krävas tillstånd från regeringen för att få slutligt försluta ett geologiskt slutförvar. Det slutliga ansvaret för ett geologiskt slutförvar och det avfall som finns i anläggningen ska vila på staten.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2020. Riksdagen sa samtidigt nej till förslag i en motion från allmänna motionstiden 2019.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

7, 17 minuter

Justering

2020-05-14

Bordläggning

2020-06-03

Debatt

2020-06-04

Beslut

2020-06-10

Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 om civilt försvar och krisberedskap. Anledningen är bland annat att riksdagen redan har behandlat liknande frågor tidigare under mandatperioden.

Motionerna handlar exempelvis om skydd mot olyckor, samhällets fredstida krisberedskap och civilt försvar.

Behandlade dokument

62

Förslagspunkter

31

Reservationer

27 

Anföranden och repliker

12, 74 minuter

Justering

2020-03-26

Bordläggning

2020-04-15

Debatt

2020-04-16

Beslut

2020-04-22

Riksdagen sa nej till ett trettiotal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om försvarspolitik, bland annat eftersom det inte finns anledning att föregripa det kommande försvarspolitiska inriktningsbeslutet. Motionerna handlar bland annat om totalförsvarets utveckling, övningsverksamhet, krigsorganisationens förmåga, försvarets materielförsörjning, den svenska försvarsindustrin och försvarssamarbete inom EU.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

13

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

12, 63 minuter

Justering

2020-03-26

Bordläggning

2020-03-31

Debatt

2020-04-01

Beslut

2020-04-01

Riksdagen sa nej till ett 40-tal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om organisation och övningsverksamhet inom försvaret och hemvärnet. Riksdagen sa nej bland annat med hänvisning till att det inte finns någon anledning att föregripa det kommande försvarspolitiska inriktningsbeslutet och annat arbete som pågår inom området.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

6

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

12, 58 minuter

Justering

2020-03-10

Bordläggning

2020-03-17

Debatt

2020-03-18

Beslut

2020-03-18

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Skrivelsen behandlar bland annat resultatet av den uppföljning och granskning av signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet som Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamhet (Siun) genomförde under 2018. Ingen av granskningarna ledde till någon synpunkt.

Regeringens slutsats är att signalspaning är ett viktigt verktyg inom försvarsunderrättelseverksamhet och en nödvändig del av Sveriges försvar och skydd mot terrorism. Regeringens uppfattning är att systemet för att värna den personliga integriteten vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet har fungerat på det sätt som avsetts i lagen. 

Riksdagen delar regeringens uppfattning och la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till motionerna på området.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

4, 14 minuter

Justering

2020-02-20

Bordläggning

2020-03-04

Debatt

2020-03-05

Beslut

2020-03-05

En ny lag, totalförsvarsdatalagen, införs för att kunna hantera personuppgifter inom totalförsvaret i Totalförsvarets rekryteringsmyndighets verksamhet. Syftet med lagen är att ge Totalförsvarets rekryteringsmyndighet möjlighet att behandla personuppgifter om totalförsvarspliktiga och annan personal inom totalförsvaret på ett ändamålsenligt sätt och att skydda människor mot kränkningar av deras personliga integritet vid sådan behandling. Lagen införs bland annat för att möta kraven i dataskyddsförordningen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen börjar gälla den 1 maj 2020.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 10 minuter

Justering

2020-02-20

Bordläggning

2020-03-04

Debatt

2020-03-05

Beslut

2020-03-05

Riksdagen sa nej till cirka 10 motioner från allmänna motionstiden 2019 om frågor som rör Försvarsmaktens personal.

Motionerna handlar bland annat om personalförsörjning, frivilligorganisationer, mönstring och rekryteringsfrågor inom försvaret.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

10

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

15, 54 minuter

Justering

2020-02-06

Bordläggning

2020-02-12

Debatt

2020-02-13

Beslut

2020-02-13

Regeringen har föreslagit att ungefär 64,8 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska gå till försvaret och samhällets krisberedskap. Mest pengar går till förbandsverksamhet och beredskap, som får knappt 39 miljarder kronor. Ungefär 15,2 miljarder går till anskaffning av materiel och anläggningar.

Riksdagen godkände att regeringen gör framtida ekonomiska åtaganden som motsvarar cirka 92,6 miljarder kronor inom utgiftsområdet. Investeringsplaner för vissa av Försvarsmaktens investeringar och beredskapsinvesteringar hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap godkändes. Regeringen fick rätt att under vissa förutsättningar exportera JAS 39 Gripen-plan och att inrätta fyra militärregionstaber.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Försvarsutskottet föreslog också att riksdagen skulle rikta en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den bör återkomma till riksdagen med förslag om att inrätta en inspektion för totalförsvaret i enlighet med förslag från Försvarsberedningen. Riksdagen sa dock nej till utskottets förslag om tillkännagivande.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

11

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

53, 150 minuter

Justering

2019-11-28

Bordläggning

2019-12-10

Debatt

2019-12-11

Beslut

2019-12-12

Fler skyddsvärda verksamheter ska kunna bli skyddsobjekt. Det gäller samhällsviktiga verksamheter som är viktiga att skydda mot sabotage, terroristbrott, spioneri eller grovt rån, men även vid höjd beredskap och krig. Det kan exempelvis gälla posthantering, produktion av livsmedel och andra nödvändiga varor eller fartyg som används vid transport av kärnämnen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i skyddslagen.

Vidare ska skyddsvakters möjlighet att ingripa mot obemannade farkoster, som drönare, förstärkas. Det innebär bland annat att den som bevakar ett skyddsobjekt ska få befogenhet att ingripa med våld mot en obemannad farkost som är nära objektet om inget annat hjälper, och om det är försvarbart med hänsyn till omständigheterna.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

5, 22 minuter

Justering

2019-10-10

Bordläggning

2019-10-22

Debatt

2019-10-23

Beslut

2019-10-23

En ny lag ska motverka olaglig tillverkning av sprängämnen. Allmänhetens tillgång till vissa kemiska ämnen som tillsammans med andra ämnen kan användas för tillverkning av sprängämnen ska begränsas. Dessa kemiska ämnen kallas sprängämnesprekursorer.

Reglerna börjar gälla den 2 september 2014 och ska komplettera EU:s regler om sprängämnesprekursorer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Samtidigt med sitt förslag redovisar regeringen också hur krisberedskapens utveckling i stort har sett ut. I samband med detta har försvarsutskottet också behandlat motioner från allmänna motionstiden 2011, 2012 och 2013 om samhällets krisberedskap. Motionerna handlar bland annat om skydd mot farliga ämnen, nordiskt samarbete, informations- och cybersäkerhet, livsmedels- och dricksvattenförsörjning, den enskildes roll, civilförsvar, skydd mot olyckor, reservkraft och lagring av olja. Riksdagen sa nej till motionerna.

Behandlade dokument

46

Förslagspunkter

28

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

14, 65 minuter

Beredning

2014-05-06

Justering

2014-06-03

Bordläggning

2014-06-10

Debatt

2014-06-11

Beslut

2014-06-12

Riksrevisionen har i en rapport granskat Försvarsmaktens förmåga till uthålliga insatser. Riksrevisionen har kommit fram till att försvaret inte kommer att kunna nå upp till de krav som ställs - varken i dag eller de närmaste åren. Det saknas både tillräckligt med personal och materiel.

Regeringen har redovisat för riksdagen hur den ser på granskningen. Regeringen anser att det är svårt att ta ställning till Riksrevisionens långtgående slutsatser. Antagandena och utgångspunkterna är för begränsade. Försvarsutskottet, som har gått igenom regeringens redovisning, håller med regeringen.

Utskottet vill också framhålla följande:

• Regeringen har kunnat redovisa att Försvarsmakten har löst sina uppgifter när det gäller de nationella och internationella insatserna för perioden 2010-2013.
• Regeringen har vidtagit åtgärder som motsvarar Riksrevisionens rekommendationer och kommer att överväga fler inför arbetet med nästa försvarspolitiska inriktningsproposition.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

35, 108 minuter

Beredning

2014-05-06

Justering

2014-06-03

Bordläggning

2014-06-16

Debatt

2014-06-17

Beslut

2014-06-17

Radioaktivt avfall måste tas om hand på ett säkert sätt. Det kallas slutförvaring. Tillstånd ska krävas för att få slutförvara kärnavfall, kärnämne som inte ska användas på nytt eller annat radioaktivt avfall utomlands. Det föreslår regeringen. För att ett sådant tillstånd ska ges måste vissa krav vara uppfyllda. Bland annat måste Sverige och det aktuella landet ha ett avtal om slutförvaring. Fördelarna med att slutförvara det radioaktiva avfallet utomlands måste också tydligt överväga fördelarna med att slutförvara i Sverige. Detta ur kärnsäkerhets- eller strålskyddssynpunkt. Ändringarna innebär att svenska regler anpassas till EU-regler. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Beredning

2014-02-18

Justering

2014-03-06

Debatt

2014-03-19

Beslut

2014-03-19

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011, 2012 och 2013 som rör olika typer av militär verksamhet med mera. Motionerna tar bland annat upp frågor om Försvarsmaktens grundorganisation, materielfrågor, övningsverksamhet, vindkraft och försvarsindustrifrågor.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

10

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

37, 133 minuter

Beredning

2014-02-18

Justering

2014-03-06

Debatt

2014-03-19

Beslut

2014-03-19

Regeringen har redovisat resultatet av den granskning av signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet som har genomförts under 2012.

Den myndighet som kontrollerar den aktuella verksamheten vid FRA är Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten, Siun. Kontrollverksamheten var under 2012 ungefär lika omfattande som 2011. Resultaten av 2012 års kontrollverksamhet har inte lett till att Siun fört fram några synpunkter eller förslag till åtgärder till regeringen eller överlämnat några ärenden till någon annan myndighet.

Försvarsutskottet håller med regeringen om att Siuns kontroller bidrar till att skydda den personliga integriteten. Utskottet håller också med om att arbetet med att värna den personliga integriteten vid signalspaning är mycket viktigt och välkomnar en eventuell fördjupad uppföljning av lagstiftningen på området. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

3

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

23, 161 minuter

Beredning

2014-01-28

Justering

2014-02-18

Debatt

2014-02-26

Beslut

2014-02-26

Arbetet med dammsäkerhet och tillsynen av dammar ska förbättras. Damminnehavare måste göra konsekvensutredningar och länsstyrelserna ska dela in dammarna i dammsäkerhetsklasser baserat på dessa utredningar. Regeringen får möjlighet att införa föreskrifter för damminnehavarnas egenkontroll och rapportering. Den som är skyldig att underhålla en damm i någon av de säkerhetsklasser som föreslås ska betala en årlig avgift, och regeringen får möjlighet att använda avgifterna till tillsynen av dammsäkerheten.

De nya bestämmelserna gäller från den 1 juli 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Beredning

2014-01-21

Justering

2014-02-04

Debatt

2014-02-26

Beslut

2014-02-26

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011, 2012 och 2013 om försvarspolitiska frågor. Skälet är huvudsakligen att de områden motionerna tar upp ingår i Försvarsberedningens pågående arbete med försvarets framtida inriktning. Motionerna handlar bland annat om behovet av en säkerhetsstrategi, det svenska försvarets förmåga, nordiskt försvarssamarbete, svenskt deltagande i internationella insatser, behovet av en försvarsindustristrategi samt en avveckling av Försvarsexportmyndigheten.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

7

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

21, 104 minuter

Beredning

2013-12-05

Justering

2014-01-21

Debatt

2014-01-29

Beslut

2014-01-29

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 och 2013 om strålskydd, kärnteknisk säkerhet, elsäkerhet och explosivämnen. Skälet är bland annat att arbete redan pågår inom de områden motionerna tar upp. Motionerna som rör strålskydd handlar om elektromagnetiska fält och deras hälsoeffekter, radon i bostäder, starka laserpekare och solarieanvändning. Andra motioner handlar om kärnkraftverkens säkerhet, kärnavfallsavgiften, elsäkerhetsbestämmelser och användningen av fyrverkeriprodukter.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

8

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

24, 82 minuter

Beredning

2013-12-05

Justering

2014-01-21

Debatt

2014-01-29

Beslut

2014-01-29

Riksdagen sa nej till motioner främst från allmänna motionstiden 2011, 2012 och 2013 om försvarets personalförsörjning och Försvarsmaktens personalpolitik. Skälet är bland annat att Försvarsmakten och regeringen redan arbetar med de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om totalförsvarsplikt och mönstring, villkor för Försvarsmaktens militära personal, veteran- och anhörigfrågor, jämställdhetsfrågor inom Försvarsmakten, hemvärnets utbildnings- och övningsverksamhet samt kraven på sökande till grundläggande militär utbildning.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

6

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

31, 126 minuter

Beredning

2013-11-12

Justering

2013-11-28

Debatt

2014-01-22

Beslut

2014-01-22

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011, 2012 och 2013 om naturolyckor och klimatfrågor. Skälet är bland annat att regeringen och olika myndigheter redan arbetar med de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om en nationell strategi och ansvar för genomförande av klimatanpassningsåtgärder, förebyggande av naturolyckor kring Mälaren, Vänern och Göta älv samt räddningstjänst i samband med översvämningar. Andra motioner handlar om markägares möjligheter att förebygga översvämningar, ersättning i samband med naturkatastrofer samt dna-märkning av olja som transporteras till havs.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

6

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

9, 31 minuter

Beredning

2013-10-24

Justering

2013-11-12

Debatt

2014-01-22

Beslut

2014-01-22