Sök

Under Sveriges ordförandeskap i EU utarbetades Stockholmsprogrammet. Programmet är en färdplan för rättsliga och inrikes frågor. Färdplanen ska ange ramarna för EU-arbetet när det gäller polis-, gräns- och tullsamarbete, räddningstjänst, rättsliga frågor, asyl, migration och viseringspolitik under 2010-2014. Kommissionen har sedan utarbetat en handlingsplan för att genomföra Stockholmsprogrammet. Justitieutskottet har nu lämnat synpunkter på det meddelande där kommissionen ber berörda parter att godkänna handlingsplanen. Justitieutskottet tycker att det är bra att få möjlighet att involveras i arbetet med att genomföra Stockholmsprogrammet i ett tidigt skede. Men meddelandet om handlingsplanen tillåter inte en ordentlig bedömning av de planerade åtgärderna. Handlingsplanen avviker i vissa avseenden från det fastställda Stockholmsprogrammet. Det är också svårt att utläsa vilka åtgärder i handlingsplanen som svarar mot vilka områden i Stockholmsprogrammet. Riksdagen avslutar härmed ärendet. Utlåtandet kommer nu att skickas till regeringskansliet och EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Reservationer

3 

Justering

2010-06-15

Debatt

2010-06-22

Beslut

2010-06-23

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny målstruktur för det svenska miljöarbetet. I fortsättningen ska miljöarbetet struktureras enligt följande: ett generationsmål som anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att nå miljökvalitetsmålen miljökvalitetsmål som anger det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till etappmål som anger steg på vägen till miljökvalitetsmålen och generationsmålet. Miljökvalitetsmålen ska fortfarande vara ambitiösa men inte formuleras på ett sätt som gör dem omöjliga att nå. Hänsyn ska tas till att det tar lång tid för naturen att återhämta sig. En parlamentarisk beredning ska ge regeringen råd om hur miljökvalitetsmålen kan nås. Miljömålssystemet ska dessutom bli effektivare genom att uppföljning och utvärdering skiljs från uppgiften att utveckla strategier med nya etappmål, styrmedel och åtgärder. Naturvårdsverket får ett utökat ansvar för att samordna myndigheternas miljömålsuppföljning.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

14

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

32, 113 minuter

Beredning

1899-01-01

Justering

2010-06-08

Debatt

2010-06-22

Beslut

2010-06-22

Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen godkänner att behandlingen av några ärendet skjuts upp till nästa riksmöte, 2010/11. Det handlar om proposition 2009/10:167 Kemikalietillsynen, skrivelse 2009/10:213 Åtgärder för levande hav och proposition 2009/10:227 Fiskevårdsområden. Beslutet gäller också de nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till miljö- och jordbruksutskottet under resten av riksmötet 2009/10.

Förslagspunkter

1

Justering

2010-06-08

Debatt

2010-06-22

Beslut

2010-06-22

Fem nya domstolar bildas den 2 maj 2011. Domstolarna ska kallas mark- och miljödomstolar och ha hand om De mål som nu handläggs i miljödomstolarna. Huvuddelen av de mål enligt plan- och bygglagen som nu handläggs i förvaltningsrätterna och hos regeringen. Huvuddelen av de mål som nu handläggs i fastighetsdomstolarna. Bakgrunden är att miljömålen, målen enligt plan- och bygglagen och fastighetsmålen har många likheter. Syftet är att förenkla, samordna och effektivisera handläggningen och domstolsprövningen.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

5, 20 minuter

Justering

2010-06-03

Debatt

2010-06-21

Beslut

2010-06-21

Processen med att söka särskilt tillstånd för att kunna avverka skyddsskog och svårföryngrad skog ska upphävas. Istället gäller skogsvårdslagens generella krav på att meddela planerade avverkningar till Skogsstyrelsen. För fjällnära skog måste man även i fortsättningen söka tillstånd för avverkning. Ansökan ska innehålla en redogörelse om hur återväxten av skogen ska tryggas. Vid avverkning inom renskötselns året-runt-marker ska markägaren redovisa vad han eller hon tänker göra för att tillgodose rennäringens intressen. Det blir också förbud mot avverkning av skog inom renskötselns året-runt-marker om det innebär väsentligt bortfall av renbete.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

11, 49 minuter

Justering

2010-05-27

Debatt

2010-06-16

Beslut

2010-06-17

Myndigheter och kommuner är ytterst ansvariga för att miljökvalitetsnormer följs. Miljökvalitetsnormer är föreskrifter från regeringen eller en myndighet om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön. Som exempel kan nämnas av Naturvårdsverket riktvärden för luftkvalitet i tätorter avseende koloxid, kväveoxid, svaveldioxid och sot. Kraven för verksamheter som inte lever upp till miljökvalitetsnormerna ska se olika ut beroende på om det handlar om gränsvärdesnormer eller andra normer. För att uppfylla till exempelvis målsättningsnormer räcker det med att kunna tillämpa de grundläggande hänsynskraven i miljöbalken. Det är enbart vid gränsvärdesnormer som det ska gå att ställa långtgående krav för att följa en miljökvalitetsnorm. I dessa fall ska ett åtgärdsprogram ligga till grund för ett sådant krav. En viss verksamhet eller åtgärd kan tillåtas under vissa förutsättningar även om den bidrar till att gränsvärdesnormen inte följs. Ett sådant exempel är en utbyggnad av kollektivtrafiken som inledningsvis kan ge föroreningar men som på lång sikt leder till en förbättring. De nya reglerna börjar gälla den 1 september 2010.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

9

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

10, 42 minuter

Justering

2010-06-03

Debatt

2010-06-16

Beslut

2010-06-17

Den tidigare så kallade gränsälvsöverenkommelsen mellan Sverige och Finland ska moderniseras. Gränsälvsöverenskommelsen bygger på en mångårig gemensam reglering av Torne älvs användning och skydd från 1971. Sedan dess har stora förändringar skett och Gränsälvsöverenskommelsen ska förändras för att främja samarbetet mellan länderna i miljö- och vattenfrågor. Gränsöverenskommelsen måste också anpassas till respektive lands nationella lagstiftning och till EU:s bestämmelser. Bland annat ska prövningsverksamhet övergå till nationella domstolar och myndigheter. Förvaltningen av fisket ska utövas av Fiskeriverket och Länstyrelsen i Norrbotten län i samarbete med den finska motsvarigheten.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 28 minuter

Justering

2010-06-03

Debatt

2010-06-16

Beslut

2010-06-16

Riksdagen har beslutat om en ändring i brottsbalken. Det är skrivningen i 36 kap. 1 b § brottsbalken som ska ändras. Ändringen innebär att människohandel, mindre grovt brott, också i fortsättningen kommer att omfattas av bestämmelsen om utvidgat förverkande.

Förslagspunkter

1

Justering

2010-06-03

Debatt

2010-06-14

Beslut

2010-06-15

Med anledning av en ny EU-förordning om klassificering och märkning av kemikalier ändras reglerna om kemiska produkter och straff. Den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot en begränsning vad gäller till exempel tillverkning eller användning av ett särskilt ämne döms för miljöfarlig kemikaliehantering till böter eller fängelse i högst två år. Möjligheterna att ge dispens från krav i kemikalieregleringsförordningen utökas till att gälla totalförsvarets intressen. De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2010.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-06-03

Debatt

2010-06-16

Beslut

2010-06-17

Riksdagen har beslutat om en rättelse i brottsbalken. Den 19 maj beslutade riksdagen om ändringar i brottsbalken. Men på ett ställe blev skrivningen i lagtexten felaktig. Texten måste anpassas till en tidigare gjord ändring i 2 kap. 3 § brottsbalken, som trätt i kraft den 1 januari 2010.

Förslagspunkter

1

Justering

2010-06-03

Debatt

2010-06-14

Beslut

2010-06-15

Polisen ska utreda fler brott där den misstänkte är under 15 år. Det ska också bli tillåtet med drogtester under tvång. Det har riksdagen beslutat. I dag kan polisen göra en utredning som ligger till grund för socialtjänstens insatser. Men det är inte nödvändigt om den misstänkte är under 15 år. Nu ska lagen ändras. Polisen ska i framtiden som regel alltid inleda en utredning om straffet för det aktuella brottet är minst ett års fängelse. Då ska det också vara möjligt att ta blod- eller salivprov på den misstänkte för att därefter göra en DNA-analys. Det ska även bli tillåtet för polisen att med tvång drogtesta barn under 15 år. Den som misstänks vara narkotikapåverkad ska lämna till exempel blod- eller urinprov. Målet är att så tidigt som möjligt upptäcka missbruk. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2010.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

31, 119 minuter

Justering

2010-05-27

Debatt

2010-06-02

Beslut

2010-06-02

Riksdagen har beslutat att behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2010/11. Det handlar om regeringens proposition 2009/10:181 Utnämning av ordinarie domare och förslag om utnämning av domare som finns i en annan proposition, 2009/10:215 Mark- och miljödomstolar. Det gäller också de nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till justitieutskottet under resten av riksmötet 2009/10.

Förslagspunkter

1

Justering

2010-05-27

Debatt

2010-06-14

Beslut

2010-06-15

Riksdagen har beslutat om en modernisering av fängelse- och häkteslagstiftning. Beslutet innebär i huvudsak att: Alla intagna ska få en plan för hur fängelsevistelsen bäst anpassas till deras behov. Kraven för att få permission förtydligas. Kriminalvården få nya kontrollmöjligheter, besökaren och intagna ska exempelvis kunna hållas åtskilda av glasrutor. Speciella restriktioner för häktade ska kunna överklagas. Kriminalvårdsnämnden avskaffas. Den nya fängelse- och häkteslagstiftningen börjar gälla den 1 april 2011. Dessutom har Riksrevisionen granskat kriminalvårdens arbete med att förebygga återfall i brott. Riksdagen menar att lagförslaget även täcker detta ärende och att det därför kan avslutas.

Behandlade dokument

40

Förslagspunkter

29

Reservationer

24 

Anföranden och repliker

18, 81 minuter

Justering

2010-05-20

Debatt

2010-06-02

Beslut

2010-06-02

I en skivelse berättar regeringen om utvecklingen inom fiskeripolitiken. Det handlar om statliga insatser och effekterna av desamma. Riksdagen avslutar ärendet utan att göra något tillägg. Riksdagen sa samtidigt säger nej till ett 30-tal motioner som handlar om fiskeripolitik. Dessa har lämnats in under den allmänna motionstiden 2009.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

24

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

32, 94 minuter

Justering

2010-05-20

Debatt

2010-06-03

Beslut

2010-06-03

Europeiska kommissionen har tagit fram en så kallad grönbok om skogsskydd och skoglig information. Syftet är att få igång en diskussion om skogspolitiken bland EU:s medlemsländer. Nu har miljö- och jordbruksutskottet lämnat sin syn på saken. De menar att ett hållbart skogsbruk är nyckeln till framgång för att mildra klimatförändringen och minska utsläppen av växthusgaser. Skog binder koldioxid och ger dessutom material till förnybar energi. Utskottet understryker vikten av att beslut fattas på rätt nivå. Beslut om åtgärder för att bevara, balansera och stäkra skogens funktioner fattas bäst på nationell nivå. På andra områden är det viktigt att länderna i EU agerar gemensamt, det gäller till exempel forskning. Riksdagen avslutade ärendet med detta. Därefter skickades utlåtandet till Regeringskansliet och för kännedom till EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Beredning

2010-04-20

Justering

2010-05-06

Debatt

2010-06-03

Beslut

2010-06-04

Lagreglerna om människohandelsbrott skrivs om så att de blir tydligare och mer ändamålsenliga. Syftet är att förstärka det straffrättsliga skyddet mot människohandel. Då kan brottsbekämpningen bli mer effektiv. I dag krävs att gärningsmannen har tagit kontroll över offret för att kunna dömas. Det kravet försvinner. I dag finns också ett krav på så kallad dubbel straffbarhet för att en svensk domstol ska kunna döma över människohandel som har begåtts utomlands. Även detta krav försvinner. Det blir därmed lättare att i Sverige döma personer som har begått människohandelsbrott utomlands. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

12

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

11, 63 minuter

Beredning

2010-04-15

Justering

2010-05-06

Debatt

2010-05-19

Beslut

2010-05-19

Straffen höjs för allvarliga våldsbrott och för grovt vållande till annans död. Skillnaden ökar mellan straffen för brott i allmänhet. Straffen skärps för den som återfaller i brott. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2010. Straffen höjs generellt för allvarliga våldsbrott. När domstolen bedömer hur långt straffet ska bli ska den ta särskild hänsyn till om brottet har inneburit ett allvarligt angrepp på någons liv eller hälsa eller trygghet till person. Straffskalan för grov misshandel är fängelse i lägst ett och högst tio år. Skalan delas nu upp. Ett misshandelsbrott som är synnerligen grovt ska ge fängelse i lägst fyra och högst tio år. Annan grov misshandel ska ge fängelse i lägst ett och högst sex år. Det lägsta straffet för utpressning, grovt brott, höjs från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. Det lägsta straffet för vållande till annans död, grovt brott, höjs från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. Försvårande och förmildrande omständigheter ska få större betydelse när domstolen bedömer hur långt straffet ska bli för brott i allmänhet. Domstolen ska till exempel se det som försvårande om brottet är ett led i en organiserad eller systematiserad brottslighet eller om brottet har planerats särskilt. Det blir tydligare att domstolen ska kunna besluta om hårdare straff för den som återfaller i brott. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

10

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

25, 102 minuter

Justering

2010-05-06

Debatt

2010-05-19

Beslut

2010-05-19

Riksdagen sa ja till ändringar i lagen om belastningsregister. Det innebär att vissa uppgifter ska gallras bort ur belastningsregistret fem år efter domen eller beslutet. Detta gäller om personen var under 18 år när brottet begicks. Idag gallras uppgifterna efter tio år. Uppgifterna som ska gallras bort gäller skyddstillsyn, villkorlig dom, ungdomsvård, överlämnande till vård enligt lagen om vård av missbrukare, ungdomstjänst och om att någon har förklarats fri från påföljd för ett brott begånget under påverkan av en allvarlig psykisk störning. Ändringarna börjar gälla den 1 september 2010.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 14 minuter

Justering

2010-05-06

Debatt

2010-05-19

Beslut

2010-05-19

Riksdagen sa ja till en ny lag om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. Lagen är en anpassning till ett det förnybarhetsdirektiv som EU antog 2009 och som bland annat har till syfte att 20 procent av unionens bruttoenergianvändning ska tillgodoses genom energi från förnybara energikällor senast 2020. För Sverige är det nationella övergripande målet 49 procent. Direktivets krav på att hållbarhetskriterierna ska uppfyllas för att finansiellt stöd ska ges, kommer att behandlas i särskild ordning, då ytterligare utredning krävs. Mot den bakgrunden föreslås att den tidigare beslutade tidpunkten för när skattefriheten för vissa biobränslen ska villkoras av att bränslena är hållbara, skjuts fram från den 1 januari 2011 till den 1 januari 2012. Det blir också vissa ändringar i lagen om elcertifikat som innebär anpassningar till direktivets bestämmelser om hållbarhetskriterier.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Justering

2010-04-29

Debatt

2010-05-26

Beslut

2010-05-26

Skyldigheten för advokater att vittna begränsas. Skyldigheten ska från den 1 juli 2010 bara gälla i mål om brott som kan ge fängelse i två år eller hårdare straff. Den nya regeln innebär en ändring tillbaka till vad som gällde före 1998. Då utvidgades skyldigheten att vittna för personal inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten, och ändringen kom oavsiktligt också att gälla för advokater. En annan ändring gäller huvudförhandlingen i tingsrätten i mål med någon som är anhållen eller häktad. Tidsfristen för att hålla huvudförhandling i mål med häktade förlängs från en vecka till två veckor. Dessutom blir en misstänkt som godkänner ett strafföreläggande skyldig att betala försvararkostnaderna till staten på samma sätt som en som döms för ett brott. Personen blir också skyldig att ersätta statens kostnader för urinprov. Strafföreläggande är ett alternativ till åtal vid mindre allvarliga brott.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 24 minuter

Justering

2010-05-18

Debatt

2010-05-26

Beslut

2010-05-26