En granskning från Riksrevision visar att högskolorna klassificerar kurser på olika sätt och utifrån olika principer. Den ekonomiska ersättningen kan därför bli olika för kurser med samma innehåll. Detta medför i sin tur att högskolorna kan få olika förutsättningar att ge kurserna. Regeringen och Högskoleverket har ett visst ansvar, enligt Riksrevisionen. Regeringen har inte gett tillräcklig vägledning till högskolorna om hur de ska klassificera kurser. Samtidigt har Högskoleverkets uppföljning av lärosätenas klassificering av kurser inte fungerat fullständigt. Utbildningsutskottet utgår från att regeringen tar hänsyn till slutsatserna i sitt fortsatta arbete med att förbättra kvaliteten i den högre utbildningen. Riksdagen avslutar därmed ärendet utan att göra några tillägg.

Förslagspunkter

1

Justering

2010-06-15

Debatt

2010-06-22

Beslut

2010-06-23

En ny skollag börjar gälla den 1 augusti 2010. Lagen omfattar utbildning från förskola till vuxenutbildning och innebär att regler som i dag finns i olika lagar och förordningar samlas på ett ställe. Det här är några viktiga nyheter: Förskolan blir en egen skolform. Samma regler ska gälla för fristående och offentliga skolor. Det innebär bland annat att friskolorna, med vissa begränsade undantag, ska följa kurs- och läroplaner och sätta betyg. Bara behöriga lärare ska få tillsvidareanställas som lärare eller förskollärare, med vissa undantag. I dag finns ett individuellt program för elever som inte är behöriga till något nationellt gymnasieprogram. Detta program ersätts med fem introduktionsprogram. Det blir tillåtet att ordna antagningstester för särskilda profilklasser i högstadiet för elever med speciella färdigheter i ett ämne. Eleverna ska ha tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator inom elevhälsan och också studie- och yrkesvägledning. Alla elever ha tillgång till skolbibliotek. Detta gäller även för fristående skolor. Fler beslut än i dag ska kunna överklagas. Det ökar rättssäkerheten för elever och vårdnadshavare. Den som har nekats plats vid en särskild skola med anledning av "betydande ekonomiska och organisatoriska svårigheter" får ökad rättssäkerhet. Lärares och rektorers allmänna befogenheter förtydligas. Fler disciplinära åtgärder ska kunna användas mot elever som stör andra elevers trygghet och studiero. Skriftlig varning och tillfällig avstängning även i grundskolan är några nya åtgärder. Skolinspektionen får möjlighet till skarpare sanktioner mot de skolor som missköter sig. Den nya skollagen börjar gälla den 1 augusti 2010. Lagen ska tillämpas på utbildning och annan verksamhet från den 1 juli 2011. När det gäller vuxenutbildning ska lagen tillämpas på utbildning från den 1 juli 2012. Riksdagen gjorde ett förtydligande i regeringens förslag. Det innebär att även dövblinda elever ska tas emot i specialskolan.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

56

Reservationer

58 

Justering

2010-06-03

Debatt

2010-06-21

Beslut

2010-06-22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny målstruktur för det svenska miljöarbetet. I fortsättningen ska miljöarbetet struktureras enligt följande: ett generationsmål som anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att nå miljökvalitetsmålen miljökvalitetsmål som anger det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till etappmål som anger steg på vägen till miljökvalitetsmålen och generationsmålet. Miljökvalitetsmålen ska fortfarande vara ambitiösa men inte formuleras på ett sätt som gör dem omöjliga att nå. Hänsyn ska tas till att det tar lång tid för naturen att återhämta sig. En parlamentarisk beredning ska ge regeringen råd om hur miljökvalitetsmålen kan nås. Miljömålssystemet ska dessutom bli effektivare genom att uppföljning och utvärdering skiljs från uppgiften att utveckla strategier med nya etappmål, styrmedel och åtgärder. Naturvårdsverket får ett utökat ansvar för att samordna myndigheternas miljömålsuppföljning.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

14

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

32, 113 minuter

Beredning

1899-01-01

Justering

2010-06-08

Debatt

2010-06-22

Beslut

2010-06-22

Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen godkänner att behandlingen av några ärendet skjuts upp till nästa riksmöte, 2010/11. Det handlar om proposition 2009/10:167 Kemikalietillsynen, skrivelse 2009/10:213 Åtgärder för levande hav och proposition 2009/10:227 Fiskevårdsområden. Beslutet gäller också de nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till miljö- och jordbruksutskottet under resten av riksmötet 2009/10.

Förslagspunkter

1

Justering

2010-06-08

Debatt

2010-06-22

Beslut

2010-06-22

Processen med att söka särskilt tillstånd för att kunna avverka skyddsskog och svårföryngrad skog ska upphävas. Istället gäller skogsvårdslagens generella krav på att meddela planerade avverkningar till Skogsstyrelsen. För fjällnära skog måste man även i fortsättningen söka tillstånd för avverkning. Ansökan ska innehålla en redogörelse om hur återväxten av skogen ska tryggas. Vid avverkning inom renskötselns året-runt-marker ska markägaren redovisa vad han eller hon tänker göra för att tillgodose rennäringens intressen. Det blir också förbud mot avverkning av skog inom renskötselns året-runt-marker om det innebär väsentligt bortfall av renbete.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

11, 49 minuter

Justering

2010-05-27

Debatt

2010-06-16

Beslut

2010-06-17

Myndigheter och kommuner är ytterst ansvariga för att miljökvalitetsnormer följs. Miljökvalitetsnormer är föreskrifter från regeringen eller en myndighet om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön. Som exempel kan nämnas av Naturvårdsverket riktvärden för luftkvalitet i tätorter avseende koloxid, kväveoxid, svaveldioxid och sot. Kraven för verksamheter som inte lever upp till miljökvalitetsnormerna ska se olika ut beroende på om det handlar om gränsvärdesnormer eller andra normer. För att uppfylla till exempelvis målsättningsnormer räcker det med att kunna tillämpa de grundläggande hänsynskraven i miljöbalken. Det är enbart vid gränsvärdesnormer som det ska gå att ställa långtgående krav för att följa en miljökvalitetsnorm. I dessa fall ska ett åtgärdsprogram ligga till grund för ett sådant krav. En viss verksamhet eller åtgärd kan tillåtas under vissa förutsättningar även om den bidrar till att gränsvärdesnormen inte följs. Ett sådant exempel är en utbyggnad av kollektivtrafiken som inledningsvis kan ge föroreningar men som på lång sikt leder till en förbättring. De nya reglerna börjar gälla den 1 september 2010.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

9

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

10, 42 minuter

Justering

2010-06-03

Debatt

2010-06-16

Beslut

2010-06-17

Den tidigare så kallade gränsälvsöverenkommelsen mellan Sverige och Finland ska moderniseras. Gränsälvsöverenskommelsen bygger på en mångårig gemensam reglering av Torne älvs användning och skydd från 1971. Sedan dess har stora förändringar skett och Gränsälvsöverenskommelsen ska förändras för att främja samarbetet mellan länderna i miljö- och vattenfrågor. Gränsöverenskommelsen måste också anpassas till respektive lands nationella lagstiftning och till EU:s bestämmelser. Bland annat ska prövningsverksamhet övergå till nationella domstolar och myndigheter. Förvaltningen av fisket ska utövas av Fiskeriverket och Länstyrelsen i Norrbotten län i samarbete med den finska motsvarigheten.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 28 minuter

Justering

2010-06-03

Debatt

2010-06-16

Beslut

2010-06-16

Med anledning av en ny EU-förordning om klassificering och märkning av kemikalier ändras reglerna om kemiska produkter och straff. Den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot en begränsning vad gäller till exempel tillverkning eller användning av ett särskilt ämne döms för miljöfarlig kemikaliehantering till böter eller fängelse i högst två år. Möjligheterna att ge dispens från krav i kemikalieregleringsförordningen utökas till att gälla totalförsvarets intressen. De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2010.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-06-03

Debatt

2010-06-16

Beslut

2010-06-17

Självbestämmandet för statliga universitet och högskolor ska öka. Riksdagen har därför beslutat att lärosätena ska kunna anpassa organisation, läraranställningar och utbildning efter de egna förutsättningarna. Detta innebär bland annat att universiteten och högskolorna: Själva ska få bestämma sin interna organisation, bortsett från styrelse och rektor. Vid sidan av professorer och lektorer själva ska få bestämma vilka kategorier av lärare som ska anställas. Högskolorna ska själva också få bestämma vilka behörighetskrav och bedömningsgrunder som bör gälla för dessa lärare. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2011.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Justering

2010-05-27

Debatt

2010-06-15

Beslut

2010-06-15

Resurser till universitet och högskolor ska, förutom att baseras på antal helårsstudenter och helårsprestationer, även baseras på grundval av utvärderingar av utbildningarnas resultat. Utbildningens kvalitet ska granskas utifrån ett antal kvalitetskriterier som i sin tur styr fördelningen av resurser till universitet och högskolor. Det nya nationella kvalitetssäkringssystemet ska bestå av kvalitetsutvärderingar av högskoleutbildningar och prövningar av examenstillstånd. Högskoleverket ska ansvara för att både utvärderingar och prövningar genomförs. Utvärderingarna ska leda till ett samlat omdöme av utbildningen på en flergradig skala. De universitet och högskolor som skattas högt blir också föremål för en kvalitetsbaserad tilldelning av resurser.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

41, 157 minuter

Justering

2010-05-20

Debatt

2010-06-02

Beslut

2010-06-03

Friskolor har inte samma förutsättningar som kommunala skolor, menar regeringen. Regeringen vill därför genomföra en rad förändringar som ska resultera i att villkoren för offentliga och privata skolor blir mer lika. Riksdagen har med denna bakgrund nu beslutat att reglerna för bidragsfinansiering ska bli de samma. Kommuner som ger extra stöd till de kommunala skolorna blir exempelvis tvungna att ge fristående skolor motsvarande belopp. Det ska även bli möjligt att överklaga kommunernas beslut om bidragens storlek. Statens skolinspektion ska dessutom pröva om öppnandet av en ny friskola kan ge negativa konsekvenser för eleverna och andra skolor i samma kommun. De nya bestämmelserna börjar gälla den 28 juli 2010

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

2, 11 minuter

Justering

2010-05-20

Debatt

2010-06-02

Beslut

2010-06-03

I en skivelse berättar regeringen om utvecklingen inom fiskeripolitiken. Det handlar om statliga insatser och effekterna av desamma. Riksdagen avslutar ärendet utan att göra något tillägg. Riksdagen sa samtidigt säger nej till ett 30-tal motioner som handlar om fiskeripolitik. Dessa har lämnats in under den allmänna motionstiden 2009.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

24

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

32, 94 minuter

Justering

2010-05-20

Debatt

2010-06-03

Beslut

2010-06-03

Riksdagen har beslutat om en rad ändringar som rör studiestödet. Ändringarna innebär följande: För att öka möjligheterna för CSN att kunna driva in skulder ska CSN kunna säga upp ett studielån till omedelbar betalning om låntagaren trots påminnelser och krav inte betalar årsbelopp eller avgifter. Om det finns sannolika skäl att tro att en persons rätt till studiestöd har upphört eller ska minska ska CSN kunna hålla inne eller minska utbetalningar av studiestöd till dess att beslut i ärendet har fattats. Studerande som vårdar barn eller närstående bör ha möjlighet att få studielånet avskrivet från och med den 31:a vårddagen. En tydligare prövning av studieresultat ska göras vid bedömningen av fortsatt rätt till studiestöd. Reglerna om rätt till studiestöd för utländska medborgare anpassas till utvecklingen av EU-rätten. Det medför att familjemedlemmar till EES-medborgare och schweiziska medborgare och deras familjemedlemmar får utökad rätt till studiestöd. /ul>Riksdagen sa ja till regeringens förslag men med en mindre ändring. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2010.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

7, 33 minuter

Justering

2010-05-06

Debatt

2010-05-24

Beslut

2010-05-26

Europeiska kommissionen har tagit fram en så kallad grönbok om skogsskydd och skoglig information. Syftet är att få igång en diskussion om skogspolitiken bland EU:s medlemsländer. Nu har miljö- och jordbruksutskottet lämnat sin syn på saken. De menar att ett hållbart skogsbruk är nyckeln till framgång för att mildra klimatförändringen och minska utsläppen av växthusgaser. Skog binder koldioxid och ger dessutom material till förnybar energi. Utskottet understryker vikten av att beslut fattas på rätt nivå. Beslut om åtgärder för att bevara, balansera och stäkra skogens funktioner fattas bäst på nationell nivå. På andra områden är det viktigt att länderna i EU agerar gemensamt, det gäller till exempel forskning. Riksdagen avslutade ärendet med detta. Därefter skickades utlåtandet till Regeringskansliet och för kännedom till EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Beredning

2010-04-20

Justering

2010-05-06

Debatt

2010-06-03

Beslut

2010-06-04

1999/2000:T1 Redogörelse till riksdagen 2009/10:RRS31 Riksrevisionens styrelses redogörelse om klassificering av kurser vid universitet och högskolor Sammanfattning Riksrevisionen har granskat konsekvenserna av regeringens styrning och Högskoleverkets uppföljning av klassificering av kurser vid universitet och högskolor.

Inlämnad

2010-05-12

Riksdagen sa ja till en ny lag om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. Lagen är en anpassning till ett det förnybarhetsdirektiv som EU antog 2009 och som bland annat har till syfte att 20 procent av unionens bruttoenergianvändning ska tillgodoses genom energi från förnybara energikällor senast 2020. För Sverige är det nationella övergripande målet 49 procent. Direktivets krav på att hållbarhetskriterierna ska uppfyllas för att finansiellt stöd ska ges, kommer att behandlas i särskild ordning, då ytterligare utredning krävs. Mot den bakgrunden föreslås att den tidigare beslutade tidpunkten för när skattefriheten för vissa biobränslen ska villkoras av att bränslena är hållbara, skjuts fram från den 1 januari 2011 till den 1 januari 2012. Det blir också vissa ändringar i lagen om elcertifikat som innebär anpassningar till direktivets bestämmelser om hållbarhetskriterier.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Justering

2010-04-29

Debatt

2010-05-26

Beslut

2010-05-26

I Sverige finns ett antal stiftelser som bildats med statliga pengar från löntagarfonderna. Stiftelserna finansierar olika sorters forskning. Här återfinns bland annat Stiftelsen för strategisk forskning, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning och Stiftelsen för forskning inom områden med anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa. Regeringen vill öka forskningsstiftelsernas frihet och minska centralstyrningen. Tanken är att regeringen inte längre ska vara ansvariga för att utse och byta ut samtliga ledamöter i styrelserna. I stället ska styrelseledamöterna till övervägande del utses efter förslag från forskarsamhället. Regeringen kommer även i framtiden ha inflytandet att utse en till två styrelseledamöter i varje stiftelse

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 30 minuter

Justering

2010-04-22

Debatt

2010-04-29

Beslut

2010-04-29

Riksdagen har beslutat att lärarutbildningen ska göras om. Dagens allmänna lärarexamen ska ersättas av fyra nya: förskollärarexamen, grundlärarexamen, ämneslärarexamen och yrkeslärarexamen. I högskoleförordningen ska målen för de nya examina preciseras. Där kommer det också att framgå hur mycket en lärare ska läsa av vissa ämnen. Utbildningsvetenskap blir ett nytt ämne för alla. I utbildningsvetenskap kommer exempelvis ledarskap, konflikthantering, bedömning och betygssättning att ingå. Kraven på universitet och högskolor som utbildar lärare skärps. De som vill arrangera lärarutbildningar måste ansöka om examenstillstånd hos Högskoleverket. Det gäller även de som redan anordnar lärarutbildning. Samtidigt försvinner kravet på att högskolor som kan ge lärarexamen ska ha ett särskilt organ som ansvarar för utbildningen. Lagändringarna kommer börjar gälla den 31 december 2010.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

9

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

47, 153 minuter

Beredning

2010-03-18

Justering

2010-04-15

Debatt

2010-04-28

Beslut

2010-04-28

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds har överlämnat sin verksamhetsberättelse för 2009 till riksdagen. Dessutom har Riksrevisionens styrelse lämnat en redogörelse för granskningen av fondens verksamhet under samma år. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg.

Förslagspunkter

1

Justering

2010-04-08

Debatt

2010-05-24

Beslut

2010-05-26

Riksdagen har beslutat om ändringar i högskolelagen. För det första ska det tydligt stå i lagen att högskoleutbildningen är avgiftsfri för svenska medborgare. För det andra ska det införas en studieavgift för utländska studenter. De som kommer från länder utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) ska betala för att studera i Sverige. Studenter från Schweiz undantagna, för dem ska det vara gratis även i framtiden. Nivån på studieavgiften ska sättas av högskolorna och universiteten. Grundprincipen är att den ska täcka alla kostnader. Avgiften ska för första gången tas ut höstterminen 2011. Samtidigt ska det införas stipendieprogram som ska locka studenter från länder utanför EES och Schweiz till Sverige. Ändringarna i högskolelagen ska börja gälla den 1 juli 2010.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

34, 116 minuter

Justering

2010-04-08

Debatt

2010-04-21

Beslut

2010-04-21