Dokument & lagar (45 träffar)

Betänkande 2014/15:MJU14

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ändra reglerna för handel med utsläppsrätter. Ändringarna är bland annat en anpassning till nya EU-regler.

Systemet med handel av utsläppsrätter innebär att företag och andra verksamheter som omfattas av systemet inte får släppa ut växthusgaser utan särskilt tillstånd. De måste ha så kallade utsläppsrätter. Företag kan också sälja sina utsläppsrätter och köpa andras. För att de ska kunna göra det behöver de ett konto som de anmäler till ett särskilt register för utsläppsrätter. De nya reglerna innebär bland annat att nya typer av konton införs för handeln med utsläppsrätter. Dessutom införs avgifter för öppnande av nya konton.

Ändringarna börjar gälla den 1 juli 2015.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-05-19 Debatt: 2015-05-27 Beslut: 2015-05-27

Betänkande 2014/15:MJU14 (pdf, 1925 kB)

Betänkande 2014/15:MJU13

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att godkänna att Kyotoprotokollet förlängts med en andra period, den så kallade Dohaändringen. Den andra perioden inleddes den 1 januari 2013 och avslutas den 31 december 2020. Under den åtar sig Sverige, som medlem i EU, att tillsammans med övriga medlemsstater och Island minska utsläppen av växthusgaser med 20 procent till 2020 jämfört med 1990.

Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om att godkänna ett separat avtal mellan EU och Island som reglerar det gemensamma åtagandet om minskning av utsläppen. Syftet med riksdagens godkännande är att Sverige ska kunna ratificera Dohaändringen och Islandsavtalet.

Förslagspunkter: 31 Reservationer: 30
Justering: 2015-05-19 Debatt: 2015-05-27 Beslut: 2015-05-27

Betänkande 2014/15:MJU13 (pdf, 648 kB) Webb-tv debatt om förslag: Klimatpolitik m.m.

Betänkande 2014/15:MJU10

Riksdagen uppmanade regeringen i ett par tillkännagivanden att intensifiera arbetet för bättre djurskydd och minskad användning av antibiotika inom EU.

Sverige har i jämförelse med andra länder ett gott djurskydd. De svenska djurbönderna har dock inte kunnat kompenseras för kostnaderna för ett bra djurskydd i form av högre priser. Konkurrenskraftsutredningen, som tillsattes av den förra regeringen, har dessutom konstaterat att konsumenterna i ökad grad väljer importerade livsmedel trots att importländerna kan ha mindre stränga krav på djurskydd.

Riksdagen tycker att det är viktigt att Sveriges höga ambitioner med djurskyddslagstiftningen blir en konkurrensfördel för svenska djurbönder. Riksdagen gav därför regeringen i uppdrag att driva på arbetet för bättre djurskydd inom EU. När EU skärper kraven måste Europas bönder anpassa sin djurhållning till de nya kraven medan de svenska bönderna redan håller en hög nivå.

Svenska djur får minst antibiotika i hela EU. Trots det har antibiotikaresistensen ökat över tid i Sverige. Med ökad rörlighet hos människor, djur och livsmedel sprids antibiotikaresistens allt snabbare. Resistensen är ett växande problem inom EU. Riksdagen uppmanade därför regeringen att intensifiera arbetet inom EU för att minska antibiotikaanvändningen inom djurhållningen.

Riksdagens beslut grundade sig på motioner.

Förslagspunkter: 19 Reservationer: 15
Justering: 2015-04-21 Debatt: 2015-04-29 Beslut: 2015-04-29

Betänkande 2014/15:MJU10 (pdf, 528 kB) Webb-tv debatt om förslag: Djurskydd

Betänkande 2014/15:MJU12

Riksdagen gav fem uppdrag till regeringen inom naturvård och biologisk mångfald. Riksdagen uppmanar regeringen att

  • fortsätta låta det vara tillåtet med riktad och selektiv jakt på varg
  • stärka viltförvaltningsdelegationernas roll i rovdjursförvaltningen
  • verka inom EU för att förändra art- och habitatdirektivet, så att klassificeringen av hotade djur och växter i högre grad kan avgöras i Sverige
  • göra strandskyddet mer ändamålsenligt i hela landet, i syfte att förbättra förutsättningarna för byggande, boende och näringsverksamhet i strandlägen
  • stärka arbetet med biologisk mångfald.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2014 om naturvård och biologisk mångfald.

Förslagspunkter: 27 Reservationer: 25
Justering: 2015-04-21 Debatt: 2015-04-29 Beslut: 2015-04-29

Betänkande 2014/15:MJU12 (pdf, 682 kB) Webb-tv debatt om förslag: Naturvård och biologisk mångfald

Betänkande 2014/15:MJU11

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 om skogspolitik. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom området som motionerna tar upp.

Motionerna handlar om bland annat ett nationellt skogsprogram, frivilliga avsättningar, skydd av naturvärden samt en nationell målsättning för ett hyggesfritt skogsbruk. Motionerna tar också upp användning av främmande trädslag, äganderätt, skogs- och miljöcertifiering, regelförenkling samt insatser för att öka andelen röjd skog och sanktioner.

Förslagspunkter: 16 Reservationer: 13
Justering: 2015-03-19 Debatt: 2015-03-26 Beslut: 2015-04-08

Betänkande 2014/15:MJU11 (pdf, 412 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skogspolitik

Betänkande 2014/15:MJU9

I dag har Naturvårdsverket huvudansvaret för viltförvaltningen. Det finns dock ett missnöje med verkets hantering av jakt- och viltförvaltningsfrågorna. Därför har riksdagen i ett så kallat tillkännagivande gett regeringen i uppdrag att inrätta en ny myndighet för jakt och viltvård.

I februari i år beslutade regeringen att den så kallade Jaktlagsutredningen skulle avsluta sitt arbete i förtid. Riksdagen anser att detta innebär att vissa viktiga frågor lämnas utan att ha utretts färdigt. Därför uppmanade riksdagen också regeringen att fortsätta utreda vissa frågor som rör jakt och viltvård, som till exempel samernas rätt att jaga, den så kallade fjälljakten, jakt på allmänt vatten, jakt i Sveriges ekonomiska zon, förvaltning av säl och jakt på kronhjort.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 10
Justering: 2015-03-19 Debatt: 2015-03-26 Beslut: 2015-03-26

Betänkande 2014/15:MJU9 (pdf, 402 kB) Webb-tv debatt om förslag: Jakt och viltvård

Betänkande 2014/15:MJU8

Sverige bör vara drivande inom EU och internationellt när det gäller att minska nedskräpningen i haven. Dessutom bör regeringen se till att mark som är aktuell för bostadsbyggande ska få högre prioritet vid marksanering.

Nedskräpning av haven, som till stor del handlar om plast, är inte bara ett problem globalt utan även när det gäller haven runt Sverige. Därför uppmanade riksdagen regeringen att ta fram regler som bidrar till att minska nedskräpning och spridning av mikroplaster.

När det gäller sanering av förorenad mark prioriteras i dagsläget den mark som är mest förorenad. Riksdagen uppmanade regeringen att även prioritera mark som är av intresse för bostadsbyggande vid marksanering. Miljö- och jordbruksutskottet, som förberett riksdagens beslut, anser att en sådan prioritering är viktig på grund av den rådande bostadsbristen i Sverige.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 10
Justering: 2015-02-19 Debatt: 2015-03-11 Beslut: 2015-03-12

Betänkande 2014/15:MJU8 (pdf, 406 kB) Webb-tv debatt om förslag: Avfall och kretslopp

Betänkande 2014/15:MJU7

Riksdagen uppmanar regeringen att inom EU driva frågan om att begränsa eller fasa ut kvicksilver och bromerade flamskyddsmedel.

När det gäller kvicksilver så finns det i Sverige ett omfattande förbud mot användningen av kvicksilver. Miljö- och jordbruksutskottet, som har förberett beslutet, påpekar att kvicksilverhalterna fortsätter öka i miljön, främst på grund av att kvicksilvret transporteras via luften från Europa och övriga världen. Därför bör regeringen inom EU kraftfullt arbeta för att begränsa och fasa ut kvicksilver.

Bromerade flamskyddsmedel lagras i människokroppen och i miljön. Det finns risk för att de skadar ofödda barn, har hormonstörande effekter och orsakar cancer. Dessa flamskyddsmedel transporteras via luften och miljön i Sverige påverkas alltså av kemikalieanvändningen i EU och övriga världen. Därför tycker miljö- och jordbruksutskottet att regeringen även bör arbeta för att EU ytterligare begränsar eller fasar ut bromerade flamskyddsmedel.

Förslagspunkter: 25 Reservationer: 17
Justering: 2015-02-19 Debatt: 2015-03-11 Beslut: 2015-03-11

Betänkande 2014/15:MJU7 (pdf, 484 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kemikaliepolitik

Betänkande 2014/15:MJU5

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 om landsbygdspolitik. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om landsbygdspolitik, jordbrukets konkurrenskraft, livsmedelsstrategi, regelförenkling, ekologisk produktion, skyddszoner längs vattendrag och rennäringsfrågor.

Förslagspunkter: 15 Reservationer: 16
Justering: 2015-02-17 Debatt: 2015-03-04 Beslut: 2015-03-04

Betänkande 2014/15:MJU5 (pdf, 480 kB) Webb-tv debatt om förslag: Landsbygdspolitik

Betänkande 2014/15:MJU6

Riksdagen sa nej till motioner om olika fiskeripolitiska frågor från allmänna motionstiden 2014. Anledningen är främst att riksdagen tidigare tagit ställning i vissa av frågorna samt att arbete redan pågår inom de områden motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om EU:s gemensamma fiskeripolitik, regelverket för yrkesfisket, vattenbruk och vissa fiskeredskap samt den nationella ålförvaltningsplanen.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 6
Justering: 2015-02-19 Debatt: 2015-03-04 Beslut: 2015-03-04

Betänkande 2014/15:MJU6 (pdf, 349 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fiskeripolitik

Betänkande 2014/15:MJU2

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelningen av pengar i statsbudgeten till så kallade areella näringar, landsbygd och livsmedel. Till areella näringar räknas exempelvis skogsbruk, jordbruk och fiske. Riksdagen sa också delvis ja till regeringens förslag, bland annat när det gäller nytt mål för området.

Den sammanlagda summan i statens budget för området är drygt 15,5 miljarder kronor. Mest pengar går till gårdsstöd (drygt 6 miljarder) och åtgärder för landsbygdens miljö och struktur (knappt 3 miljarder).

Förslagspunkter: 3
Justering: 2014-12-15 Debatt: 2014-12-18 Beslut: 2014-12-19

Betänkande 2014/15:MJU2 (pdf, 757 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Betänkande 2014/15:MJU4

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2014 om vattenvård. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om åtgärder mot övergödning och föroreningar i haven samt åtgärder för att förbättra rening av avloppsvatten.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 5
Justering: 2015-02-10 Debatt: 2015-03-11 Beslut: 2015-03-11

Betänkande 2014/15:MJU4 (pdf, 277 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vattenvård

Betänkande 2014/15:MJU1

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelningen och användningen av pengar i statsbudgeten till miljö- och naturvård. Samtidigt sa riksdagen delvis ja till regeringens förslag i dessa frågor. Vidare gav riksdagen regeringen tillåtelse att upphäva överskottet av utsläppsutrymme från Kyotoprotokollets första period.

Den sammanlagda summan i statens budget för miljö- och naturvård är drygt 5,3 miljarder kronor. Mest pengar går till skydd av värdefull natur (715 miljoner) och åtgärder för havs- och vattenmiljö (knappt 667 miljoner).

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 2
Justering: 2014-12-15 Debatt: 2014-12-18 Beslut: 2014-12-19

Betänkande 2014/15:MJU1 (pdf, 801 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Betänkande 2014/15:MJU3

Riksdagen uppmanar regeringen att

  • ta initiativ till ett ökat internationellt samarbete för att minska användningen av antibiotika i livsmedelsproduktionen
  • ge Statskontoret i uppdrag att undersöka hur statens livsmedelskontroll kan gå i riktning mot att stärka dialogen och minska antalet förelägganden
  • ge Livsmedelsverket uppdraget att arbeta för säkra livsmedel, bra livsmedelshantering och bra matvanor på ett sätt som gör att företagande i livsmedelsbranschen underlättas
  • genomföra en kartläggning av de kontakter med myndigheterna som livsmedelsföretag måste ha på regional och kommunal nivå för att på sikt kunna minska antalet regler som företagen måste följa.

Uppmaningarna, tillkännagivandena, gjordes i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2014 om livsmedelspolitik och en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning av statens livsmedelskontroll. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 25 Reservationer: 17
Justering: 2015-02-19 Debatt: 2015-03-04 Beslut: 2015-03-04

Betänkande 2014/15:MJU3 (pdf, 631 kB) Webb-tv debatt om förslag: Livsmedelspolitik

Betänkande 2009/10:MJU25

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny målstruktur för det svenska miljöarbetet. I fortsättningen ska miljöarbetet struktureras enligt följande: ett generationsmål som anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att nå miljökvalitetsmålen miljökvalitetsmål som anger det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till etappmål som anger steg på vägen till miljökvalitetsmålen och generationsmålet. Miljökvalitetsmålen ska fortfarande vara ambitiösa men inte formuleras på ett sätt som gör dem omöjliga att nå. Hänsyn ska tas till att det tar lång tid för naturen att återhämta sig. En parlamentarisk beredning ska ge regeringen råd om hur miljökvalitetsmålen kan nås. Miljömålssystemet ska dessutom bli effektivare genom att uppföljning och utvärdering skiljs från uppgiften att utveckla strategier med nya etappmål, styrmedel och åtgärder. Naturvårdsverket får ett utökat ansvar för att samordna myndigheternas miljömålsuppföljning.

Förslagspunkter: 14 Reservationer: 10
Beredning: 1899-01-01 Justering: 2010-06-08 Debatt: 2010-06-22 Beslut: 2010-06-22

Betänkande 2009/10:MJU25 (pdf, 230 kB) Webb-tv debatt om förslag: Svenska miljömål

Betänkande 2009/10:MJU29

Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen godkänner att behandlingen av några ärendet skjuts upp till nästa riksmöte, 2010/11. Det handlar om proposition 2009/10:167 Kemikalietillsynen, skrivelse 2009/10:213 Åtgärder för levande hav och proposition 2009/10:227 Fiskevårdsområden. Beslutet gäller också de nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till miljö- och jordbruksutskottet under resten av riksmötet 2009/10.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-06-08 Debatt: 2010-06-22 Beslut: 2010-06-22

Betänkande 2009/10:MJU29 (pdf, 16 kB)

Betänkande 2009/10:MJU28

Processen med att söka särskilt tillstånd för att kunna avverka skyddsskog och svårföryngrad skog ska upphävas. Istället gäller skogsvårdslagens generella krav på att meddela planerade avverkningar till Skogsstyrelsen. För fjällnära skog måste man även i fortsättningen söka tillstånd för avverkning. Ansökan ska innehålla en redogörelse om hur återväxten av skogen ska tryggas. Vid avverkning inom renskötselns året-runt-marker ska markägaren redovisa vad han eller hon tänker göra för att tillgodose rennäringens intressen. Det blir också förbud mot avverkning av skog inom renskötselns året-runt-marker om det innebär väsentligt bortfall av renbete.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 3
Justering: 2010-05-27 Debatt: 2010-06-16 Beslut: 2010-06-17

Betänkande 2009/10:MJU28 (pdf, 743 kB) Webb-tv debatt om förslag: Gränser i skog

Betänkande 2009/10:MJU24

Myndigheter och kommuner är ytterst ansvariga för att miljökvalitetsnormer följs. Miljökvalitetsnormer är föreskrifter från regeringen eller en myndighet om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön. Som exempel kan nämnas av Naturvårdsverket riktvärden för luftkvalitet i tätorter avseende koloxid, kväveoxid, svaveldioxid och sot. Kraven för verksamheter som inte lever upp till miljökvalitetsnormerna ska se olika ut beroende på om det handlar om gränsvärdesnormer eller andra normer. För att uppfylla till exempelvis målsättningsnormer räcker det med att kunna tillämpa de grundläggande hänsynskraven i miljöbalken. Det är enbart vid gränsvärdesnormer som det ska gå att ställa långtgående krav för att följa en miljökvalitetsnorm. I dessa fall ska ett åtgärdsprogram ligga till grund för ett sådant krav. En viss verksamhet eller åtgärd kan tillåtas under vissa förutsättningar även om den bidrar till att gränsvärdesnormen inte följs. Ett sådant exempel är en utbyggnad av kollektivtrafiken som inledningsvis kan ge föroreningar men som på lång sikt leder till en förbättring. De nya reglerna börjar gälla den 1 september 2010.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 6
Justering: 2010-06-03 Debatt: 2010-06-16 Beslut: 2010-06-17

Betänkande 2009/10:MJU24 (pdf, 1739 kB) Webb-tv debatt om förslag: Åtgärdsprogram och tillämpningen av miljökvalitetsnormer

Betänkande 2009/10:MJU23

Den tidigare så kallade gränsälvsöverenkommelsen mellan Sverige och Finland ska moderniseras. Gränsälvsöverenskommelsen bygger på en mångårig gemensam reglering av Torne älvs användning och skydd från 1971. Sedan dess har stora förändringar skett och Gränsälvsöverenskommelsen ska förändras för att främja samarbetet mellan länderna i miljö- och vattenfrågor. Gränsöverenskommelsen måste också anpassas till respektive lands nationella lagstiftning och till EU:s bestämmelser. Bland annat ska prövningsverksamhet övergå till nationella domstolar och myndigheter. Förvaltningen av fisket ska utövas av Fiskeriverket och Länstyrelsen i Norrbotten län i samarbete med den finska motsvarigheten.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2010-06-03 Debatt: 2010-06-16 Beslut: 2010-06-16

Betänkande 2009/10:MJU23 (pdf, 2948 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ny gränsälvsöverenskommelse med Finland

Betänkande 2009/10:MJU30

Med anledning av en ny EU-förordning om klassificering och märkning av kemikalier ändras reglerna om kemiska produkter och straff. Den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot en begränsning vad gäller till exempel tillverkning eller användning av ett särskilt ämne döms för miljöfarlig kemikaliehantering till böter eller fängelse i högst två år. Möjligheterna att ge dispens från krav i kemikalieregleringsförordningen utökas till att gälla totalförsvarets intressen. De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2010.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-06-03 Debatt: 2010-06-16 Beslut: 2010-06-17

Betänkande 2009/10:MJU30 (pdf, 800 kB)
Paginering