Sök
25 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, EU-nämndens kallelser och föredragningslistor, EU-nämndens uppteckningar, Kommittédirektiv, Rapporter från riksdagen, 2013/14, 2012/13, 2006/07, Bolund, Per (MP), sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Riktlinjer för den ekonomiska politiken
Betänkande 2013/14:FiU20
Riksdagen sa ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som regeringen presenterar i den ekonomiska vårpropositionen.
Finansutskottet har förberett riksdagens beslut. Utskottet konstaterar att svensk ekonomi tack vare starka offentliga finanser har visat stor motståndskraft när finans- och skuldkrisen drabbade världsekonomin. Viktiga stabiliseringspolitiska åtgärder har genomförts som stöttat tillväxten och stärkt ekonomin. Sveriges offentliga finanser är i dag bland de starkaste i Europa. Bedömningen är att svensk ekonomi nu gradvis kommer att förbättras och därmed avtar behovet av att stötta ekonomin via finanspolitiken. Finansutskottet delar regeringens bedömning att finanspolitiken nu bör inriktas på att vända underskotten i de offentliga finanserna till balans och därefter överskott. Utskottet delar även regeringens och Finanspolitiska rådets bedömning att överskottsmålet bör ligga fast. Överskottsmålet är ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande.
Inriktningen av politiken bör fortsatt vara att genom långsiktiga reformer föra Sverige mot full sysselsättning genom att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt samt stärka den svenska konkurrenskraften och kunskapen i skolan. Fördelningspolitiken bör även fortsättningsvis vara inriktad på ökad sysselsättning, bättre utbildning och minskat utanförskap. Skolan, sjukvården och äldreomsorgen ska präglas av god kvalitet och tillgänglighet. Det är enligt utskottet bra och nödvändigt att regeringen noga följer utvecklingen av hushållens skuldsättning och kan vidta ytterligare åtgärder om skuldsättningen skulle öka på ett sätt som förstärker obalanserna i ekonomin.
Regeringen har även lämnat en skrivelse med anledning av en granskning som Riksrevisionen gjort om transparensen i budgetpropositionen för 2014. Riksdagen sa nej till den motion som lämnats med anledning av skrivelsen samt lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 12
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 92, 332 minuter
- Justering
- 2014-06-17
- Bordläggning
- 2014-06-25
- Debatt
- 2014-06-26
- Beslut
- 2014-06-26
- Dokument & lagar
Vårändringsbudget för 2014
Betänkande 2013/14:FiU21
Statens budget för 2014 ändras. Ändringarna gäller totalt 23 anslag inom 7 utgiftsområden. 13 anslag höjs och 10 sänks. Ändringarna betyder att anslagen på statens budget ökar med 2,1 miljarder kronor.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten att köpet av stridsflygsystemet Jas 39 E även ska få omfatta nyproduktion av komponenter och flygplan.
Regeringen tar även upp att Försvarsmaktens undervattensförmåga har stor betydelse för landets säkerhet. Riksdagen uppmanade i ett tillkännagivande regeringen att se till att statens möjlighet till inflytande över äganderätten till Karlskronavarvet säkras. På Karlskronavarvet tillverkas ubåtar och annan materiel med stor betydelse för försvarets undervattensförmåga. Saab AB förhandlar i dagsläget om att köpa Karlskronavarvet. Regeringen ska kunna ingå avtal med Saab för kostnader som kan drabba bolaget till följd av miljöskador på varvets fastigheter fram till dess att företaget köpt varvet.
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 30
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 18, 66 minuter
- Justering
- 2014-06-05
- Bordläggning
- 2014-06-10
- Debatt
- 2014-06-11
- Beslut
- 2014-06-11
- Dokument & lagar
Utvecklingen inom den kommunala sektorn 2013
Betänkande 2013/14:FiU34
Regeringen har lämnat sin årliga skrivelse till riksdagen om utvecklingen av ekonomin och verksamheterna i kommunerna och landstingen.
Finansutskottet har gått igenom skrivelsen och kan konstatera att resultaten för sektorn som helhet har varit bra under flera år trots den långa lågkonjunkturen. Enligt utskottet tyder det på att möjligheterna att driva en effektiv verksamhet med hög kvalitet har varit goda.
Både antalet arbetade timmar och antalet sysselsatta 2013 är tillbaka på ungefär samma nivåer som innan finanskrisen inleddes 2008. Det skapar förutsättningar för ett ökat kommunalt skatteunderlag, vilket ytterligare kan förstärka ekonomin och ge bättre förutsättningar att upprätthålla välfärden.
Regeringen har i sin skrivelse utökat resultatredovisningen av specialriktade statsbidrag till kommuner och landsting. Utskottet välkomnar detta men vill att regeringen utvärderar och redovisar ännu fler bidrag.
Riksdagen lade på utskottets förslag skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 20, 104 minuter
- Justering
- 2014-06-03
- Bordläggning
- 2014-06-10
- Debatt
- 2014-06-11
- Beslut
- 2014-06-11
- Dokument & lagar
Redovisning av skatteutgifter 2014
Betänkande 2013/14:SkU33
Regeringen har lämnat sin årliga redogörelse över de så kallade skatteutgifterna. Årsredovisningen ger en överblick över de stöd till företag och hushåll som lämnas på budgetens inkomstsida, till exempel i form av förmånliga skatteregler. Redovisningen av skatteutgifterna är också den enda uppdateringen av de regelavvikelser från enhetlig beskattning som publiceras löpande.
Skatteutskottet har behandlat regeringens skrivelse. Utskottet tycker det är bra att regeringens arbete med att utveckla skatteutgiftsredovisningen har gjort att redovisningen kan bli ett mer aktivt verktyg i budgetarbetet och när beslut ska tas om skatteregler.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 92, 332 minuter
- Justering
- 2014-05-27
- Bordläggning
- 2014-06-25
- Debatt
- 2014-06-26
- Beslut
- 2014-06-26
- Dokument & lagar
En databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna
Betänkande 2013/14:FiU31
Det ska bli lättare för Riksbanken, Finansinspektionen och Statistiska centralbyrån, SCB, att samarbeta när det gäller att samla in och analysera statistik över finansmarknaderna.
Det ska skapas en gemensam databas med ekonomisk statistik hos SCB som Riksbanken och Finansinspektionen får direkt tillgång till. Finansföretag ska framöver kunna lämna uppgifter direkt till SCB och SCB ska kunna lämna ut statistiska uppgifter till Riksbanken och Finansinspektionen.
De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 12, 42 minuter
- Justering
- 2014-05-08
- Debatt
- 2014-05-28
- Beslut
- 2014-05-28
- Dokument & lagar
Direktupphandling
Betänkande 2013/14:FiU18
Beloppsgränserna för när myndigheter får göra direktupphandling höjs. Syftet är att göra offentliga upphandlingar mer effektiva.
Myndigheter ska anteckna skälen till att de gör direktupphandling och annat av betydelse om upphandlingens värde överstiger 100 000 kronor. Det införs krav på att myndigheterna ska ha riktlinjer för direktupphandlingar.
De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 3, 14 minuter
- Justering
- 2014-05-08
- Debatt
- 2014-05-28
- Beslut
- 2014-05-28
- Dokument & lagar
Bank-, försäkrings- och kreditupplysningsfrågor
Betänkande 2013/14:FiU22
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om bank-, försäkrings- och kreditupplysningsfrågor. Motionerna handlar bland annat om kontanthantering, amorteringskrav på bostadslån, kreditupplysning och bluffakturor, sparbankernas villkor och frågan om delning av banker.
- Behandlade dokument
- 34
- Förslagspunkter
- 12
- Reservationer
- 9
- Anföranden och repliker
- 18, 86 minuter
- Justering
- 2014-03-25
- Debatt
- 2014-04-02
- Beslut
- 2014-04-02
- Dokument & lagar
Vårändringsbudget för 2013
Betänkande 2012/13:FiU21
Statsbudgeten för 2013 ändras. Ändringarna gäller totalt 46 anslag inom 14 utgiftsområden. 39 anslag höjs och 7 anslag sänks. Ändringarna betyder att statsbudgeten ökar med 5,7 miljarder kronor. Den största förändringen sker i Sveriges avgift till EU som ökas med 3,7 miljarder kronor till 37,2 miljarder kronor. En orsak är att EU har antagit och planeras anta flera ändringsbudgetar. Anslaget till migration höjs med 1 miljard kronor till 10,5 miljarder kronor. Regeringen bedömer att fler personer än man tidigare beräknat kommer att söka asyl i Sverige under 2013. Därför kommer Migrationsverkets kostnader för prövningar och mottagande samt kommunernas och landstingens kostnader för stöd till asylsökande att öka. Höjningen finansieras delvis med att anslaget till biståndsverksamhet minskas med 709 miljoner kronor till 30,5 miljarder kronor. Anslaget till arbetsmarknad och arbetsliv ökas med 755 miljoner kronor till 68 miljarder kronor. Arbetsförmedlingen får mer pengar eftersom antalet nyanlända som är i behov av etableringsinsatser förväntas öka. En del av anslaget går till ersättning till arbetstagare i samband med att företag går i konkurs. Antalet anställda som blir uppsagda på grund av konkurs har ökat mer än väntat under 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 35
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 13, 42 minuter
- Justering
- 2013-06-04
- Debatt
- 2013-06-17
- Beslut
- 2013-06-18
- Dokument & lagar
Utvärdering av penningpolitiken för perioden 2010–2012
Betänkande 2012/13:FiU24
Finansutskottet har utvärderat Riksbankens penningpolitik för 2010-2012. Utskottet konstaterar att inflationen i genomsnitt har legat under inflationsmålet på 2 procent både under hela utvärderingsperioden 2010-2012 och under 2012. Samtidigt har resursutnyttjandet i ekonomin legat under den normala nivån. Med facit i hand tyder detta på att Riksbanken hade kunnat bedriva en något mer expansiv penningpolitik och kanske avstå från en del av räntehöjningarna under 2010 och 2011. Detta för att inflationen skulle komma närmare målet och resursutnyttjandet skulle bli högre under 2012.
Men det är ingen självklar slutsats, konstaterar utskottet, givet den information som fanns vid de olika beslutstillfällena. Utvärderingen visar att varken Riksbanken eller andra ekonomiska bedömare tidigt förutsåg den snabba avmattningen i den internationella och svenska konjunkturen som kom under senare delen av 2011. När besluten om att höja räntan togs under 2010 och 2011 var Riksbankens och även andras prognoser över inflationens och tillväxtens utveckling betydligt mer positiva än vad som senare blev utfallet.
Utskottet står fast vid sin tidigare bedömning att Riksbankens redogörelser bör innehålla fler slutsatser om huruvida penningpolitiken under perioden varit väl avvägd eller inte.
Riksdagen godkände utskottets utvärdering.
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 20, 82 minuter
- Justering
- 2013-05-16
- Debatt
- 2013-05-30
- Beslut
- 2013-05-30
- Dokument & lagar
Granskning av EU-kommissionens meddelande om en plan för en djupgående och verklig ekonomisk och monetär union
Utlåtande 2012/13:FiU29
Finansutskottet har granskat EU-kommissionens förslag till färdplan för hur EU:s ekonomiska och monetära union, EMU, ska vidareutvecklas och fördjupas. EU-kommissionen har en vision om att EU-ländernas ekonomiska beslut bör samordnas och godkännas på EU-nivå, att det ska utfärdas gemensamma euro-obligationer och att det ska finnas en fristående EU-budget. Det innebär att omfattande finanspolitiska befogenheter förs över till EU-nivå. Men allt går inte att genomföra med en gång, menar kommissionen, och i förslaget ingår åtgärder på kortare och längre sikt.
Utskottet anser att det är viktigt för Sverige att EMU fungerar väl eftersom utvecklingen inom euroområdet påverkar den svenska ekonomin. Utskottet konstaterar att åtgärderna i kommissionens plan endast beskrivs på ett övergripande sätt. Därför är förslagen svåra att bedöma och värdera. Utskottet konstaterar dock att kommissionens plan innebär att den ekonomiska politiken i EU centraliseras betydligt. Det är en mycket oroande utveckling, menar utskottet. Utskottet anser att EU-ländernas befogenheter inte får försvagas vad gäller budget, skatter, arbetsmarknads- och socialpolitik. En sådan utveckling skulle också riskera att öka avståndet mellan euroländerna och övriga EU-länder. Utskottet lyfter också frågan om demokratisk legitimitet, eftersom flera av kommissionens förslag skulle kräva ändringar i EU-fördragen. Det är viktigt att det blir en bred debatt och att de nationella parlamenten får en central roll i den fortsatta behandlingen, påpekar utskottet. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 15, 73 minuter
- Justering
- 2013-03-12
- Debatt
- 2013-03-27
- Beslut
- 2013-04-10
- Dokument & lagar
Statlig förvaltning och statistikfrågor
Betänkande 2012/13:FiU25
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiderna 2011 och 2012 om statlig förvaltningspolitik och statistik. Orsaken är främst att det redan pågår arbete inom flera av de områden motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om effektiv offentlig förvaltning och gränsen för det offentliga åtagandet, staten som arbetsgivare samt mätetal, användarperspektiv och design i offentlig verksamhet. Andra motioner tar upp statens ägande i Akademiska hus, budgetpropositionens innehåll, pris- och löneomräkningen i staten, alternativ finansiering av infrastruktur och behov av ny statistik.
- Behandlade dokument
- 30
- Förslagspunkter
- 14
- Reservationer
- 12
- Anföranden och repliker
- 9, 39 minuter
- Justering
- 2013-03-12
- Debatt
- 2013-03-27
- Beslut
- 2013-04-10
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
Betänkande 2012/13:FiU2
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om drygt 16 miljarder kronor till samhällsekonomi och finansförvaltning för 2013. I den summan ingår även Riksrevisionens förslag till anslag för sin verksamhet.
Sverige ska också vara med och höja kapitalet till Europeiska investeringsbanken, som är en fristående institution inom EU. Bankens huvudsyfte är att bidra till en balanserad och störningsfri utveckling av EU:s inre marknad.
Riksdagen godkände också:
- investeringsplaner och låneramar för Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket.
- rörlig kredit i Riksgäldskontoret för Kammarkollegiet och Statens tjänstepensionsverk.
- låneram i Riksgäldskontoret för att finansiera övertagandet av Statens järnvägars obligationsportfölj.
- att Sjunde AP-fonden och Riksrevisionen ska få ta upp lån i Riksgäldskontoret.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 9, 38 minuter
- Justering
- 2012-12-06
- Debatt
- 2012-12-19
- Beslut
- 2012-12-19
- Dokument & lagar
Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2011
Betänkande 2012/13:FiU6
Finansutskottet har granskat regeringens redovisning av AP-fondernas verksamhet under perioden 2001-2011. Under 2011 gjorde AP-fonderna en sammanlagd förlust på drygt 17 miljarder kronor. Orsaken var den svaga utvecklingen på aktiemarknaden under det senare halvåret. Kapitalet i fonderna minskade under 2011 med drygt 22 miljarder kronor till knappt 873 miljarder kronor. AP-fonderna har inte gett den avkastning som förväntades när de nya placeringsreglerna infördes i början av 2000-talet, något som utskottet redan tidigare konstaterat. Under perioden 2001-2011 har ingen av fonderna nått sina mål för avkastningen. En anledning är att finansmarknaderna har varit extremt turbulenta under det senaste årtiondet. Utskottet understryker att det är viktigt att pensionskapitalet förvaltas på ett kostnadseffektivt sätt. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 16, 65 minuter
- Justering
- 2012-11-22
- Debatt
- 2012-12-06
- Beslut
- 2012-12-11
- Dokument & lagar
Lån till IMF
Betänkande 2012/13:FiU17
Riksbanken får ingå ett avtal om mer lån till Internationella valutafonden, IMF. Lånet gäller en kredit på 6,7 miljarder så kallade särskilda dragningsrätter, SDR. SDR är IMF:s speciella valuta- och räkneenhet, och 6,7 miljarder SDR motsvarar cirka 70 miljarder kronor.
Den svenska bilaterala krediten är en del av en större förstärkning av IMF:s utlåningsresurser. Hittills har 39 länder utlovat bilaterala lån till IMF på sammanlagt drygt 461 miljarder dollar.
IMF är enligt riksdagen en mycket viktig global finansiell institution. Riksdagen välkomnar därför förstärkningen av IMF:s resurser för att bland annat säkra en eventuellt ökad kreditefterfrågan till följd av bland annat skuldkrisen i euroområdet.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 6, 40 minuter
- Justering
- 2012-11-15
- Debatt
- 2012-11-22
- Beslut
- 2012-11-22
- Dokument & lagar
Försäljning av vissa statligt ägda företag
Betänkande 2006/07:NU16
Riksdagen sade ja till regeringens förslag om försäljning av statens innehav i de sex företagen Civitas Holding, som äger Vasakronan, Nordea, OMX, Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag SBAB, Telia Sonera och Vin & Sprit. Konkurrensutsatt verksamhet ska bedrivas i privat regi. Det bör finnas särskilda skäl för att staten ska äga företag, och de skälen saknas för de sex aktuella företagen.- Behandlade dokument
- 8
- Förslagspunkter
- 9
- Reservationer
- 14
- Anföranden och repliker
- 77, 233 minuter
- Justering
- 2007-06-07
- Debatt
- 2007-06-20
- Beslut
- 2007-06-20
- Dokument & lagar
Vissa konkurrenspolitiska frågor
Betänkande 2006/07:NU14
Riksdagen sade ja till regeringens förslag om att införliva i svensk lag en ändring i EU:s så kallade transparensdirektiv. Transparensdirektivet syftar till att underlätta EU-kommissionens granskning av att företag inte får stöd från det allmänna eller andra fördelar av en medlemsstat som strider mot EU:s konkurrensregler. Lagändringen innebär i huvudsak att ett företag som tillhandahåller en allmännyttig tjänst och som samtidigt sysslar med annan ekonomisk verksamhet ska upprätta en separat redovisning enligt lag, även om ersättningen som företaget fått för den allmännyttiga tjänsten inte räknas som statligt stöd i EG-fördragets mening. Ändringen börjar gälla den 1 juli 2007.- Behandlade dokument
- 7
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 16, 30 minuter
- Justering
- 2007-05-10
- Debatt
- 2007-05-24
- Beslut
- 2007-05-30
- Dokument & lagar
Vissa elmarknadsfrågor
Betänkande 2006/07:NU9
Riksdagen sade nej till förslag från Riksrevisionens styrelse om kvaliteten i elöverföringen. Skälet är att den tidigare regeringen i september 2006 gav Energimarknadsinspektionen möjlighet att utfärda föreskrifter på området. Riksdagen sade vidare nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om elmarknadsfrågor. Skälet är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om elmarknadens funktion, energieffektivisering, leveranssäkerhet, elcertifikatssystemet, småskalig elproduktion, vindkraft, kraftkabel mellan Gotland och fastlandet samt kabel för rysk kärnkraft.- Behandlade dokument
- 15
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 12, 49 minuter
- Justering
- 2007-03-29
- Debatt
- 2007-04-18
- Beslut
- 2007-04-19
- Dokument & lagar
Vissa handelspolitiska frågor
Betänkande 2006/07:NU10
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om olika handelspolitiska frågor.- Behandlade dokument
- 13
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 23, 87 minuter
- Justering
- 2007-03-27
- Debatt
- 2007-04-18
- Beslut
- 2007-04-19
- Dokument & lagar
Vissa näringspolitiska frågor
Betänkande 2006/07:NU6
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om näringspolitiska frågor. Motionerna handlar bland annat om företagsklimat och nyföretagande samt forskning, utveckling och innovationer. Andra motioner handlar om kapitalförsörjning, insatser för att främja vissa grupper av företagare, social ekonomi samt turistnäringen. Motionerna innehåller även förslag om industrins råvaruförsörjning, neutronforskningsanläggningen ESS och miljöteknikföretagande.- Behandlade dokument
- 47
- Förslagspunkter
- 11
- Reservationer
- 7
- Anföranden och repliker
- 29, 22 minuter
- Justering
- 2007-03-13
- Debatt
- 2007-03-28
- Beslut
- 2007-03-29
- Dokument & lagar
Vissa mineralpolitiska frågor
Betänkande 2006/07:NU5
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om mineralpolitiska frågor, bland annat frågan om uranbrytning i Sverige.- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 39, 1 minuter
- Justering
- 2007-03-13
- Debatt
- 2007-03-28
- Beslut
- 2007-03-29