Sök
20 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, EU-nämndens kallelser och föredragningslistor, EU-nämndens uppteckningar, Kommittédirektiv, Riksrevisionens granskningsrapporter, 2013/14, 2012/13, 2006/07, Gustafsson, Lars (KD), sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Riktlinjer för den ekonomiska politiken
Betänkande 2013/14:FiU20
Riksdagen sa ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som regeringen presenterar i den ekonomiska vårpropositionen.
Finansutskottet har förberett riksdagens beslut. Utskottet konstaterar att svensk ekonomi tack vare starka offentliga finanser har visat stor motståndskraft när finans- och skuldkrisen drabbade världsekonomin. Viktiga stabiliseringspolitiska åtgärder har genomförts som stöttat tillväxten och stärkt ekonomin. Sveriges offentliga finanser är i dag bland de starkaste i Europa. Bedömningen är att svensk ekonomi nu gradvis kommer att förbättras och därmed avtar behovet av att stötta ekonomin via finanspolitiken. Finansutskottet delar regeringens bedömning att finanspolitiken nu bör inriktas på att vända underskotten i de offentliga finanserna till balans och därefter överskott. Utskottet delar även regeringens och Finanspolitiska rådets bedömning att överskottsmålet bör ligga fast. Överskottsmålet är ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande.
Inriktningen av politiken bör fortsatt vara att genom långsiktiga reformer föra Sverige mot full sysselsättning genom att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt samt stärka den svenska konkurrenskraften och kunskapen i skolan. Fördelningspolitiken bör även fortsättningsvis vara inriktad på ökad sysselsättning, bättre utbildning och minskat utanförskap. Skolan, sjukvården och äldreomsorgen ska präglas av god kvalitet och tillgänglighet. Det är enligt utskottet bra och nödvändigt att regeringen noga följer utvecklingen av hushållens skuldsättning och kan vidta ytterligare åtgärder om skuldsättningen skulle öka på ett sätt som förstärker obalanserna i ekonomin.
Regeringen har även lämnat en skrivelse med anledning av en granskning som Riksrevisionen gjort om transparensen i budgetpropositionen för 2014. Riksdagen sa nej till den motion som lämnats med anledning av skrivelsen samt lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 12
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 92, 332 minuter
- Justering
- 2014-06-17
- Bordläggning
- 2014-06-25
- Debatt
- 2014-06-26
- Beslut
- 2014-06-26
- Dokument & lagar
Redovisning av skatteutgifter 2014
Betänkande 2013/14:SkU33
Regeringen har lämnat sin årliga redogörelse över de så kallade skatteutgifterna. Årsredovisningen ger en överblick över de stöd till företag och hushåll som lämnas på budgetens inkomstsida, till exempel i form av förmånliga skatteregler. Redovisningen av skatteutgifterna är också den enda uppdateringen av de regelavvikelser från enhetlig beskattning som publiceras löpande.
Skatteutskottet har behandlat regeringens skrivelse. Utskottet tycker det är bra att regeringens arbete med att utveckla skatteutgiftsredovisningen har gjort att redovisningen kan bli ett mer aktivt verktyg i budgetarbetet och när beslut ska tas om skatteregler.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 92, 332 minuter
- Justering
- 2014-05-27
- Bordläggning
- 2014-06-25
- Debatt
- 2014-06-26
- Beslut
- 2014-06-26
- Dokument & lagar
Förändrad trängselskatt och infrastruktursatsningar i Stockholm
Betänkande 2013/14:SkU24
Trängselskatten höjs i Stockholms innerstad. Dessutom införs trängselskatt på Essingeleden. Syftet är att förbättra miljön och möjligheterna att ta sig fram i Stockholm. Pengarna ska användas till att bygga ut tunnelbanan i Stockholms län.
Höjningen innebär att den högsta nivån blir 35 kronor i stället för 20 kronor. Under lågtrafik mitt på dagen blir skatten 11 kronor. För Essingeleden blir trängselskatten 30 kronor som högst och 11 kronor som lägst. Taket för maximal trängselskatt för ett dygn höjs från 60 till 105 kronor.
De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 31, 88 minuter
- Beredning
- 2014-03-06
- Justering
- 2014-03-18
- Debatt
- 2014-03-26
- Beslut
- 2014-03-26
- Dokument & lagar
Mervärdesskatt
Betänkande 2013/14:SkU18
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om mervärdesskatt. Motionerna handlar om skattesatser, avdragsrätt, ideell verksamhet och andra frågor om mervärdesskatt.
- Behandlade dokument
- 37
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 15, 55 minuter
- Justering
- 2014-02-20
- Debatt
- 2014-03-05
- Beslut
- 2014-03-06
- Dokument & lagar
Investeraravdrag
Betänkande 2013/14:SkU2
Investeraravdrag för företag av mindre storlek börjar gälla den 1 december 2013. Avdraget ska gälla för fysiska personer som förvärvar andelar när företaget bildas eller vid en nyemission. Man ska då få göra avdrag för hälften av betalningen för andelarna. Maxgränsen för avdrag är 650 000 kronor per person och år, vilket motsvarar andelar för 1,3 miljoner kronor. Alla investerares sammanlagda betalning för andelar i ett och samma företag får vara högst 20 miljoner kronor per år.
Riksdagen beslutade om ett förtydligande av regeringens förslag. Detta efter ett påpekande av EU-kommissionen. Avdrag ska inte gälla om någon andel i företaget handlas på en reglerad marknad, det vill säga är börsnoterat. Andra villkor som ska vara uppfyllda för att få avdrag:
- Medelantalet anställda inklusive delägare som arbetar i företaget ska vara färre än 50 personer.
- Nettoomsättningen eller balansomslutningen ska vara högst 80 miljoner kronor.
- Företaget ska ha ett löneunderlag på minst 300 000 kronor.
Lagen skulle enligt regeringens förslag ha börjat gälla den 1 september 2013. Riksdagen beslutade att lagen ska börja gälla den 1 december 2013 och ska tillämpas på investeringar efter den 30 november 2013.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 18, 48 minuter
- Beredning
- 2013-05-16
- Justering
- 2013-09-19
- Debatt
- 2013-10-02
- Beslut
- 2013-10-02
- Dokument & lagar
Metoder för bedömning av arbetsförmåga
Betänkande 2012/13:SfU10
Riksdagen menar att Försäkringskassans nya metod för att bedöma arbetsförmåga bör utvärderas grundligt innan den försöksverksamhet som pågår i dag utvidgas till fler landsting. Därför uppmanade riksdagen regeringen att göra en utvärdering av de försök som hittills gjorts med metoden och sedan återkomma till riksdagen. Tillkännagivandet kommer med anledning av ett initiativ från socialförsäkringsutskottet.
Försäkringskassans nya metod kallas aktivitetsförmågeutredning, AFU, och ska bedöma arbetsförmåga för de som varit sjukskrivna i 180 dagar. Metoden har testats under 2011 och 2012. Riksdagen konstaterar att metoden har mötts av kritik från flera håll. Samtidigt har Försäkringskassan meddelat att man utan vidare utvärdering kommer att utvidga försöksverksamheten med metoden till åtta landsting. Innan detta sker måste metoden utvärderas grundligt, anser riksdagen. Framför allt är det viktigt att ta reda på om metoden uppfyller kravet på att varje ärende ska prövas individuellt.
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 26, 70 minuter
- Justering
- 2013-06-11
- Debatt
- 2013-06-13
- Beslut
- 2013-06-13
- Dokument & lagar
Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag om ett fördjupat samarbete på området för skatt på finansiella transaktioner (FTT)
Utlåtande 2012/13:SkU33
Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag om skatt på finansiella transaktioner går alltför långt. Sverige deltar inte i samarbetet, men finansinstitut i Sverige ska ändå beskattas i vissa fall. Riksdagen anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen och skickade ett motiverat yttrande till EU.
EU har tidigare sagt ja till att låta elva EU-länder inleda ett fördjupat samarbete om skatt på finansiella transaktioner. De länder som deltar i samarbetet är Belgien, Tyskland, Estland, Grekland, Spanien, Frankrike, Italien, Österrike, Portugal, Slovenien och Slovakien. Enligt EU-kommissionens förslag ska all finansiell handel med anknytning till de elva samarbetsländerna kunna beskattas. Det betyder att finansinstitut i Sverige ska beskattas då de handlar med en part som finns inom samarbetsområdet. Handel mellan parter inom Sverige ska också kunna beskattas om den sker med sådana finansiella instrument som har sitt ursprung inom det fördjupade samarbetet.
Riksdagen anser att den delen av förslaget som rör beskattning av aktörer i länder som inte deltar i samarbetet är problematisk. Det är enligt riksdagen oklart hur en sådan beskattning ska fungera rättsligt och praktiskt. Därför är det också svårt att bedöma vilka effekter förslaget kommer att få. Riksdagen anser att förslaget är oklart och att det går längre än vad som är nödvändigt för att nå målen.
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 16, 57 minuter
- Justering
- 2013-04-09
- Debatt
- 2013-04-11
- Beslut
- 2013-04-11
- Dokument & lagar
Punktskatter
Betänkande 2012/13:SkU19
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om punktskatter och några motioner som lämnats med anledning av regeringens proposition Investeringar för ett starkt och hållbart trafiksystem. Orsaken är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om energi- och koldioxidskatt i allmänhet, skatt på elektrisk kraft, skatt på drivmedel, jordbrukets drivmedelsskatter, skatt på fartygsbränsle och miljöskatt på flyg, fordonsskatt, trängselskatt samt skatt på alkohol och tobak. Andra frågor som tas upp är privatinförsel av alkohol och försäljning i exportbutiker, tobaksskatt och flyttning av punktskattepliktiga varor, skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel samt skatt på fluorerade växthusgaser. Motionerna innehåller också förslag om skatt på avfall som deponeras och på avfallsförbränning samt skatt på naturgrus, animaliska livsmedel, lotterier, socker och fett, frukt och grönt samt gruvverksamhet.
- Behandlade dokument
- 61
- Förslagspunkter
- 20
- Reservationer
- 22
- Anföranden och repliker
- 26, 107 minuter
- Justering
- 2013-03-05
- Debatt
- 2013-03-20
- Beslut
- 2013-03-21
- Dokument & lagar
Mervärdesskatt
Betänkande 2012/13:SkU18
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om mervärdesskatt. Motionerna tar bland annat upp frågor som rör skattesatser samt reglerna för avdragsrätt och för ideell verksamhet.
- Behandlade dokument
- 35
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 12, 56 minuter
- Justering
- 2013-02-21
- Debatt
- 2013-03-13
- Beslut
- 2013-03-14
- Dokument & lagar
Utgiftsområdena 10, 11 och 12 inom socialförsäkringsområdet
Betänkande 2012/13:SfU1
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 213 miljarder kronor till socialförsäkringsområdet för 2013. I området ingår anslag till ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (cirka 94 miljarder kronor), ekonomisk trygghet vid ålderdom (cirka 40 miljarder kronor) och ekonomisk trygghet för familjer och barn (cirka 78 miljarder kronor).
Beslutet innebär bland annat följande:
- Egenföretagare ska kunna välja en karenstid på en dag. Tidigare har den kortaste karenstiden för egenföretagare varit sju dagar. Även egenföretagare som blir arbetslösa ska ha en karensdag.
- Den som har aktivitetsersättning för nedsatt arbetsförmåga ska kunna pröva på att arbeta eller studera i upp till två år utan att förlora rätten till ersättning, oavsett hur länge han eller hon ursprungligen skulle få ersättning. Den som prövar på att arbeta ska under två år kunna få ut 25 procent av aktivitetsersättningen, i stället för under ett år som i dag.
- Bostadstillägget till pensionärer höjs med 170 kronor per månad för ogifta som har fyllt 65 år. Den skäliga levnadsnivån för ogifta som fyllt 65 år och har särskilt bostadstillägg för pensionärer eller äldreförsörjningsstöd höjs med samma belopp.
- Föräldrapenningen på grundnivån höjs från 180 kronor per dag till 225 kronor per dag. Det så kallade vab-intyget som visar att barnet varit frånvarande från förskolan eller skolan krävs inte längre för att få rätt till tillfällig föräldrapenning.
- Behandlade dokument
- 131
- Förslagspunkter
- 37
- Reservationer
- 39
- Anföranden och repliker
- 134, 275 minuter
- Justering
- 2012-11-29
- Debatt
- 2012-12-12
- Beslut
- 2012-12-13
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
Betänkande 2012/13:SkU1
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för utgiftsområdet skatt, tull och exekution. Det betyder drygt 10 miljarder kronor i anslag till Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket för 2013.
- Behandlade dokument
- 16
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 7, 49 minuter
- Justering
- 2012-11-22
- Debatt
- 2012-12-05
- Beslut
- 2012-12-06
- Dokument & lagar
Vissa internationella socialavgiftsfrågor
Betänkande 2012/13:SfU4
Vissa regler som gäller socialavgifter ändras. En person som är anställd av en utländsk arbetsgivare som inte har kontor i Sverige kan ingå ett så kallat socialavgiftsavtal med arbetsgivaren. I stället för att arbetsgivaren betalar arbetsgivaravgifter i Sverige betalar den anställde själv sina socialavgifter i form av egenavgifter, samma typ av socialavgifter som egenföretagare betalar. Det här ändras nu så att den anställde i stället ska betala arbetsgivaravgifter.
I dag betalas egenavgifter enbart på sådana inkomster som inkomstbeskattas i Sverige. Det betyder att egenföretagare och anställda med socialavgiftsavtal som inte är skattskyldiga i Sverige inte betalar några socialavgifter, trots att de i vissa fall omfattas av det svenska socialförsäkringssystemet. Det här ändras så att egenavgifter betalas på alla avgiftspliktiga inkomster, inte bara på sådana inkomster som man betalar skatt för i Sverige.
De nya reglerna gäller från den 1 januari 2013 med vissa övergångsbestämmelser.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 11
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 15, 42 minuter
- Beredning
- 2012-11-22
- Justering
- 2012-11-27
- Debatt
- 2012-12-05
- Beslut
- 2012-12-05
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om klimatrelaterade skatter
Betänkande 2012/13:SkU6
Riksrevisionens har granskat användningen av klimatrelaterade skatter, främst energi- och koldioxidskatt. Skatteutskottet har granskat en skrivelse där regeringen behandlar Riksrevisionens rapport. Enligt rapporten är utgifterna för klimatrelaterade skatter ojämnt fördelade. Näringslivet orsakar ungefär fyra femtedelar av koldioxidutsläppen, men hushållen betalar nästan hälften av de klimatrelaterade skatterna. De företag som ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter betalar i praktiken mycket lite för utsläppen. Enligt rapporten saknas en sammanhållen bild av de klimatrelaterade skatternas kostnader och effekter, eftersom ingen myndighet har ett helhetsansvar för rapporteringen.
Regeringen instämmer delvis i det Riksrevisionen säger. Principen om att förorenaren ska betala är en utgångspunkt i miljö- och klimatpolitiken, och därför är koldioxidskatten viktig. Regeringen betonar också att EU:s system för handel med utsläppsrätter är det viktigaste verktyget för att minska utsläppen bland de företag som ingår i systemet. Koldioxidskatt ska i princip inte användas i det systemet. Regeringen fortsätter arbetet med att göra styrningen mer effektiv. Man håller med Riksrevisionen om att ansvaret för samordningen på området är en viktig fråga. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 21, 71 minuter
- Justering
- 2012-11-22
- Debatt
- 2012-12-05
- Beslut
- 2012-12-05
- Dokument & lagar
Vissa sjukförsäkringsfrågor m.m.
Betänkande 2006/07:SfU9
Kravet på att arbetsgivaren ska genomföra rehabiliteringsutredningar enligt lagen om allmän försäkring avskaffas. Arbetsgivaren ska i stället lämna de upplysningar till Försäkringskassan som behövs för att den försäkrades behov av rehabilitering snarast ska kunna klarläggas. Det kan till exempel handla om upplysningar som rör den försäkrades arbetsuppgifter eller genom att arbetsgivaren medverkar till att undersöka möjligheterna till att bereda den försäkrade andra arbetsuppgifter. Bakgrunden till de ändrade reglerna är bland annat att arbetsgivaren i många fall inte har tillgång till den medicinska information som oftast behövs för att kunna bedöma om och när det är lämpligt att vidta rehabiliteringsåtgärder. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2007.- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 41, 1 minuter
- Justering
- 2007-05-08
- Debatt
- 2007-05-23
- Beslut
- 2007-05-23
- Dokument & lagar
Migration och asylpolitik
Betänkande 2006/07:SfU8
Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen som redovisar den svenska migrations- och asylpolitiken sedan 2005. Riksdagen avslutar ärendet utan att besluta något mer. Riksdagen säger också nej till motioner om asyl- och migrationsfrågor, bland annat frågor om uppehållstillstånd, verkställighet av avvisningsbeslut och visumkrav samt svenskt medborgarskap.- Behandlade dokument
- 34
- Förslagspunkter
- 47
- Reservationer
- 49
- Anföranden och repliker
- 57, 1 minuter
- Beredning
- 2007-03-22
- Justering
- 2007-04-24
- Debatt
- 2007-05-09
- Beslut
- 2007-05-09
- Dokument & lagar
Genomförande av EG-direktivet om offer för människohandel
Betänkande 2006/07:SfU7
Riksdagen säger ja till regeringens förslag om ändringar i utlänningslagen. Detta för att Sverige ska uppfylla vissa krav som EU ställer. Det innebär till exempel att den som har fallit offer för människohandel ska kunna få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för minst sex månader om personen samarbetar i brottsutredningen och ställer upp som vittne i rättegången. Även uppehållstillstånd för betänketid på 30 dagar ska kunna meddelas. Lagändringarna börja gälla den 1 juli 2007.- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 36, 1 minuter
- Beredning
- 2007-04-10
- Justering
- 2007-04-24
- Debatt
- 2007-05-09
- Beslut
- 2007-05-09
- Dokument & lagar
Vissa pensionsfrågor
Betänkande 2006/07:SfU5
Den som har till exempel änkepension ska kunna tillgodoräkna sig en förmånligare försäkringstid när man räknar ut ålderspension i form av garantipension än som är möjligt i dag. Den årliga uppräkningen av inkomstgrundad efterlevandepension och änkepension ska göras utan att man tar hänsyn till balansindex för de år ett sådant har fastställts. Bostadstillägg till pensionärer ska i fler fall än i dag ska kunna räknas om utan föregående underrättelse. Det gäller när taxeringsvärdet för en fritidsfastighet har ändrats och när pensionären samtidigt med bostadstillägg har bostadsbidrag och bostadsbidraget ändras. Vid inkomstprövning för särskilt bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd ska inkomster beskattade i utlandet tas upp efter avdrag för skatt och avgifter som om inkomsterna skulle ha tagits upp för beskattning i Sverige. Detta för att uppnå likabehandling av svenska och utländska inkomster. Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2007. Riksdagen sade också nej till motioner bland annat om pensionsrätt vid retroaktiva utbetalningar och om fonder och avgifter i premiepensionssystemet.- Behandlade dokument
- 8
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 55, 137 minuter
- Justering
- 2007-02-27
- Debatt
- 2007-03-14
- Beslut
- 2007-03-14
- Dokument & lagar
Utgiftsområdena 10, 11 och 12 inom socialförsäkringsområdet
Betänkande 2006/07:SfU1
Riksdagen sade ja till regeringens förslag om att sänka inkomsttak i sjukförsäkringen den 1 januari 2007. I dag uppgår sjukpenningen och andra ersättningar som till exempel havandeskapspenning och tillfällig föräldrapenning till 80 procent av den sjukpenninggrundade inkomsten, SGI. Denna får dock inte överstiga ett inkomsttak motsvarande 10 prisbasbelopp. Nu sänks detta inkomsttak från 10 till 7,5 prisbasbelopp, vilket är en återgång till vad som gällde före den 1 juli 2006. Prisbasbeloppet för 2007 är 40 300 kronor. Beslutet innebär att inkomsttaget kommer att som högst vara cirka 25 000 kronor i stället för cirka 33 000 kronor per månad. Föräldrapenning som betalas ut med anledning av barns födelse ska dock fortsättningsvis beräknas efter ett inkomsttak på 10 prisbasbelopp. Följande ändringar börjar också gälla från den 1 januari 2007: Den högsta sjukpenningen för arbetslösa sänks från 521 kronor till 486 kronor per kalenderdag. Den sjukpenninggrundade inkomsten, SGI, ska multipliceras med 0.989 vid beräkningen av dagsersättning för sjukpenning. Av den inkomst som ligger till grund för beräkningen av sjuk- och aktivitetsersättning ska 80 procent vara pensionsgrundande i stället för som i dag 93 procent. Aktivitets-eller sjukersättning betalas ut till personer mellan 19 och 64 år som av medicinska skäl inte kan försörja sig. När det gäller bostadstillägg för pensionärer höjs gränsen för högsta bostadskostnad från 4 850 kronor till 5000 kronor per månad för den som fyllt 65 år och är ogift. För den som är gift höjs gränsen från 2 425 kronor till 2500 kronor per månad.- Behandlade dokument
- 87
- Förslagspunkter
- 52
- Reservationer
- 43
- Anföranden och repliker
- 136, 377 minuter
- Justering
- 2006-12-05
- Debatt
- 2006-12-19
- Beslut
- 2006-12-20
- Dokument & lagar
Avveckling av försäkringsdelegationerna m.m.
Betänkande 2006/07:SfU3
Försäkringskassans försäkringsdelegationer avvecklas från och med den 1 januari 2007. Riksdagen sade ja till regeringens förslag. Beslutet innebär att Försäkringskassan tar över vissa av de uppgifter som försäkringsdelegationerna har ansvarat för. Dessa uppgifter är bland annat att besluta i frågor om samverkan med andra aktörer inom rehabiliteringsområdet och att tillsätta ledamöter i socialförsäkringsnämnderna. Riksdagen sade också ja till regeringens förslag om att beslut om bilstöd till personer med funktionshinder ska fattas av tjänstemän hos Försäkringskassan i stället för som i dag, av socialförsäkringsnämnderna.- Behandlade dokument
- 9
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 27, 69 minuter
- Justering
- 2006-12-05
- Debatt
- 2006-12-20
- Beslut
- 2006-12-21
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 8 Migration
Betänkande 2006/07:SfU2
Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag på området migration. De största anslagen går till asylsökandes ersättningar och bostadskostnader och till Migrationsverket. Riksdagen sade också ja till ett nytt mål för migrationspolitiken: att införa ökade möjligheter till arbetskraftsinvandring. Frågan om en ökad arbetskraftsinvandring är viktig ur ett arbetsmarknadsperspektiv och för att undvika en framtida arbetskraftsbrist.- Behandlade dokument
- 18
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 68, 183 minuter
- Justering
- 2006-11-30
- Debatt
- 2006-12-11
- Beslut
- 2006-12-13