Sök

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om livsmedelspolitik. Motionerna handlar bland annat om märkningen av livsmedel och slaktat kött, hanteringen av slaktat vilt, dricksvatten, avgifter för tillsyn och förslag om olika utredningsinsatser.

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

13

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

35, 112 minuter

Justering

2013-02-21

Debatt

2013-03-13

Beslut

2013-03-13

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om avfall och kretslopp. Motionerna handlar bland annat om materialåtervinning, källsortering, sanering av förorenad mark och miljöfarliga vrak.

Behandlade dokument

40

Förslagspunkter

13

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

13, 74 minuter

Justering

2013-02-21

Debatt

2013-03-13

Beslut

2013-03-13

Riksdagen sa ja till lagändringar som genomför EU:s direktiv om industriutsläpp i svensk lag. Den som bedriver eller ska bedriva industriverksamhet ska ta fram en statusrapport om föroreningar i mark och grundvatten inom det aktuella området. Regeringen eller en utsedd myndighet får besluta om de närmare bestämmelserna för detta. Företaget ska återställa området till dess tidigare skick om verksamheten läggs ner och föroreningarna är betydligt större än vad de var när statusrapporten upprättades. Bestämmelserna om tillstånd för miljöfarlig verksamhet ändras också.

Lagändringarna börjar gälla den 7 januari 2013.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

11

Reservationer

11 

Justering

2012-11-29

Debatt

2012-12-07

Beslut

2012-12-11

Industrier är skyldiga att delta i systemet för handel med utsläppsrätter. Det innebär att dessa anläggningar inte får ha större koldioxidutsläpp än vad de har utsläppsrätter för. Nu ska företag inte behöva ha utsläppsrätter för den koldioxid som de lagrar i en anläggning som har godkänts för det. Lagringen ska bekräftas av en godkänd kontrollant.

Samtidigt ändras miljöbalken på två ställen. Den ena ändringen innebär att uppgifter som ska finnas i en miljökonsekvensbeskrivning ska anpassas efter var i beslutsprocessen som ärendet befinner sig. Den andra ändringen gäller vilka som ska få information när en plan eller ett program har antagits. Syftet med lagändringarna är att förtydliga Sveriges genomförande av EU:s direktiv om miljöbedömningar av planer och program.

Lagändringarna börjar gälla den 7 januari 2013.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-11-20

Debatt

2012-11-28

Beslut

2012-11-28

Känsliga uppgifter som samlas in om hotade växter och djur som är viktiga att bevara ska kunna skyddas genom sekretess. Med det menas att uppgifterna inte behöver lämnas ut. Sekretesskyddet ska inte längre bara gälla utrotningshotade arter.

Miljöbalken ändras också så att den hänvisar till bland annat den omarbetade versionen av EU:s direktiv om bevarande av vilda fåglar.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2013.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-10-18

Debatt

2012-11-14

Beslut

2012-11-14

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 16,6 miljarder kronor till areella näringar, landsbygd och livsmedel för 2013. Till areella näringar räknas exempelvis skogsbruk, jordbruk och fiske. De största anslagen går till gårdsstöd, åtgärder för landsbygdens miljö och struktur och Sveriges lantbruksuniversitet.

Miljö- och jordbruksutskottet har tillsammans med näringsutskottet följs upp det svenska landsbygdsprogrammet. Programmet innehåller satsningar i form av stöd och ersättningar för att utveckla landsbygden och finansieras gemensamt av Sverige och EU. En av slutsatserna är att programmet kan förenklas och myndigheternas handläggning vidareutvecklas. Programmet upplevs dock som positivt för landsbygdens utveckling. Detta även om programmet antagligen inte kommer att nå ända fram till målen. Riksdagen godkände uppföljningen.

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

9, 68 minuter

Justering

2012-11-29

Debatt

2012-12-17

Beslut

2012-12-18

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om djurskydd. En orsak är att det redan pågår arbete i flera av de frågor som motionerna tar upp. En annan orsak är att vissa motioner tar upp frågor som beslutas av regeringen eller av myndigheter. Motionerna handlar bland annat om djurhållning, översyn av djurskyddslagen, djurtransporter, djurförsök och internationella djurskyddsfrågor.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

19, 77 minuter

Justering

2013-05-21

Debatt

2013-05-30

Beslut

2013-05-30

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om jakt och viltvård. Skälet är gällande lagar och regler och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om jaktlagstiftningen, dubbelregistrering vid jakt, ersättning för bland annat viltskador, det allmänna uppdraget, jakttider, jakt på bland annat vildsvin och jakt med lös hund.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

9

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

7, 43 minuter

Justering

2013-04-16

Debatt

2013-04-25

Beslut

2013-05-02

Riksdagen sa nej till motioner om skogspolitik från allmänna motionstiden 2012. Huvudorsaken är att det redan pågår arbete inom de områden som motionerna rör. Motionerna handlar bland annat om skogsvårdslagen, miljöhänsyn, skydd av naturvärden, skogens sociala värden och ett hyggesfritt skogsbruk.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

11

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

22, 83 minuter

Justering

2013-04-11

Debatt

2013-04-25

Beslut

2013-05-02

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om olika övergripande miljöfrågor. Den huvudsakliga orsaken är att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om miljömålen, miljöprövningar enligt miljöbalken och lokalt och regionalt miljöarbete. Andra motioner handlar om översyn av miljöbalken och av terrängkörningslagen.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

8

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

31, 104 minuter

Justering

2013-03-26

Debatt

2013-04-17

Beslut

2013-04-17

En ny lag om kontroll av ekologisk produktion ska ersätta den gamla. Syftet är att anpassa lagstiftningen till nya EU-regler och till lagar inom liknande områden, som livsmedelslagen. Den nya lagen har också kompletterats med ett antal bestämmelser, främst för att underlätta kontrollmyndigheternas arbete:

• Kommunerna ska kunna samverka kring vilken kommun som ska genomföra kontrollen.
• Kontrollmyndigheterna ska kunna omhänderta varor som inte uppfyller reglerna.
• Kontrollmyndigheterna ska i vissa fall kunna begära hjälp av polisen.
• Den som låter bli att anmäla sin verksamhet för kontroll ska kunna dömas att betala en straffavgift.

Kontrollorganens beslut ska kunna överklagas. Bestämmelserna om rätt att begära ut allmänna handlingar och bestämmelserna om sekretess ska gälla vid kontroll av ekologisk produktion. De nya reglerna ska gälla från den 1 januari 2014.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

11

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

28, 89 minuter

Beredning

2013-03-19

Justering

2013-04-11

Debatt

2013-05-15

Beslut

2013-05-15

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om olika fiskeripolitiska frågor. Den huvudsakliga orsaken är att arbetet med att förnya den gemensamma fiskeripolitiken redan pågår. Motionerna handlar bland annat om dumpningsförbud för fiske på öppet hav, regler för att redovisa bifångster och yrkesfisket efter lax i södra Östersjön.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

8

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

31, 103 minuter

Justering

2013-03-26

Debatt

2013-04-17

Beslut

2013-04-17

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om naturvård och biologisk mångfald. Skälet är främst tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om rovdjursförvaltning, skydd av natur, skydd av arter, genetiskt modifierade organismer och satsningar på kunskap inom biologisk mångfald.

Behandlade dokument

71

Förslagspunkter

32

Reservationer

36 

Anföranden och repliker

14, 88 minuter

Justering

2013-03-21

Debatt

2013-04-10

Beslut

2013-04-11

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om klimatpolitik. En orsak är att det redan pågår arbete i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om internationella avtal, utsläppsmål för koldioxid, mekanismen för ren utveckling, livsmedelskedjans klimatpåverkan, förnybara drivmedel och luftkvalitet.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

29

Reservationer

32 

Anföranden och repliker

44, 144 minuter

Justering

2013-03-07

Debatt

2013-03-20

Beslut

2013-03-20

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om landsbygdspolitik. Motionerna tar bland annat upp frågor som rör Sveriges landsbygdsprogram, svensk livsmedelsproduktion, förändring av EU:s jordbrukspolitik och de areella näringarna.

Behandlade dokument

36

Förslagspunkter

7

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

28, 93 minuter

Justering

2013-02-21

Debatt

2013-03-13

Beslut

2013-03-13

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 4,9 miljarder kronor till miljö- och naturvård för 2013. Den största delen av pengarna går till åtgärder för och skydd av värdefull natur. Andra stora områden är åtgärder för havs- och vattenmiljö, sanering och återställning av förorenade områden samt forskning.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

40, 145 minuter

Justering

2012-11-29

Debatt

2012-12-13

Beslut

2012-12-18

De flesta av riksdagens nämnder får tydligare regler. Beslutet gäller Valprövningsnämnden, Statsrådsarvodesnämnden, Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna, Riksdagens arvodesnämnd och Riksdagens överklagandenämnd. Ändringarna i bestämmelserna gäller bland annat nämndernas ledning och utbetalningen av arvoden till de ledamöter som sitter i nämnderna. Ansvarsfördelningen mellan Riksdagsförvaltningen och nämnderna blir också tydligare.

Riksdagsstyrelsen har gett riksdagsdirektören i uppdrag att utreda reglering av Partibidragsnämnden, därför behandlades förslag till ändringar inte vid det här tillfället. Reglerna för Riksdagens ansvarsnämnd beslutas av riksdagsstyrelsen och behandlades inte heller vid det här tillfället.

Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 5 minuter

Beredning

2012-11-06

Justering

2012-11-13

Debatt

2012-11-28

Beslut

2012-11-28

Konstitutionsutskottet, KU, anmälde till riksdagen resultatet av sin uppföljning av hur riksdagen har använt sig av EU:s så kallade subsidiaritetsprincip under 2011. Riksdagen granskar vissa utkast till lagförslag från EU utifrån principen, som innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt.

Om tillräckligt många av EU-ländernas parlament tycker att ett EU-förslag strider mot subsidiaritetsprincipen ska förslaget omprövas av EU-kommissionen eller någon annan förslagsställare. KU konstaterar att det inte har uppnåtts i något av de förslag som har prövats av riksdagen under 2011. Riksdagen prövar alla förslag och är det parlament som har avgett flest motiverade yttranden. Flera av riksdagens utskott tycker att riksdagen borde göra ett urval av vilka förslag som prövas. KU menar att övervägande skäl talar för att fortsätta som tidigare. KU anser också att riksdagen bör införa rutiner för att följa upp hur EU har tillgodosett riksdagens invändningar i de lagar som slutligen blev beslutade.

Nya EU-lagar kan påverka kompetensfördelningen mellan EU och EU-länderna. KU konstaterar att det samlade utfallet inom vissa områden innebär att lagstiftningen på EU-nivå stärkts eller kan komma att stärkas genom att en allt större del av bestämmelserna beslutas på EU-nivå. Det gäller förslag inom finansutskottets, skatteutskottets och justitieutskottets områden.

KU anser att EU-ländernas parlament måste utöka sitt samarbete för att kunna samla så många länder som möjligt om det finns invändningar mot ett förslags förenlighet med subsidiaritetsprincipen. Riksdagen godkände KU:s uppföljning.

Anföranden och repliker

3, 22 minuter

Beredning

2012-09-20

Justering

2012-12-18

Debatt

2013-01-16

Beslut

2013-01-17

Svenska myndigheter samarbetar inom EU om tillsyn av marknaderna för el och naturgas. Tillsynsmyndigheter i andra länder eller mellanstatliga organ kan då lämna uppgifter till de svenska myndigheterna. Sekretess ska då gälla för sådana uppgifter om man kan anta att den svenska myndighetens möjlighet att bedriva tillsyn motverkas om uppgiften röjs. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2013.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 6 minuter

Beredning

2012-10-18

Justering

2012-11-06

Debatt

2012-11-14

Beslut

2012-11-14

Tv-bolag ska kunna göra avbrott för annonser som är kortare än en minut i direktsända sportevenemang. Det innebär att de svenska reglerna anpassas till ett EU-direktiv så att reglerna inte missgynnar svenska tv-bolag jämfört med konkurrenter som sänder till Sverige från utlandet. Vid direktsändningar av sportevenemang med få pauser finns det i dag begränsade möjligheter att sända reklam utan att tittaren går miste om väsentliga inslag i sändningen. Det kan även vara till fördel för tittarna om tv-bolagen kan placera annonsavbrott på ett mer flexibelt sätt, till exempel vid spelavbrott. Riksdagen sa ja till denna del i regeringens förslag.

Regeringen föreslår dessutom att tv-bolag ska kunna göra kortare annonsavbrott även i andra direktsändningar än sportevenemang om det finns synnerliga skäl. Det kan gälla direktrapportering från en valvaka eller någon annan stor pågående händelse. Riksdagen tycker inte att det finns någon tillräckligt god motivering för ett sådant undantag och att det är oklart när det kan användas. Riksdagen sa därför nej till denna del i regeringens förslag.

Det ska gå att ställa krav på tv-bolag att göra tv-sändningar i tråd, det vill säga kabel- och ip-nät, tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Det kan till exempel gälla webbsändningar. Det är redan i dag möjligt att ställa krav på att tv-bolag ska göra tv-sändningar tillgängliga via marknät och satellit för personer med funktionsnedsättning, till exempel genom textning och syntolkning. Riksdagen sa ja till denna del i regeringens förslag.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2013.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

13, 31 minuter

Beredning

2012-10-16

Justering

2012-11-06

Debatt

2012-11-14

Beslut

2012-11-14