Sök

I juni 2014 ska Europeiska rådet fastställa nya strategiska riktlinjer för politikområdet frihet, säkerhet och rättvisa. Med anledning av detta har EU-kommissionen lämnat två meddelanden där den ger sin syn på den framtida utvecklingen inom området. Justitieutskottet har granskat det ena meddelandet, det om utvecklingen av EU:s politik i rättsliga frågor fram till 2020, som i första hand omfattar det civilrättsliga och straffrättsliga samarbetet inom EU.

Utskottet delar kommissionens uppfattning om att:

• EU bör fokusera på att förstärka, kodifiera och komplettera existerande lagstiftning
• existerande EU-lagstiftning måste tillämpas effektivt
• problem i första hand bör lösas genom att man förstärker existerande bestämmelser
• det är viktigt att bevara medlemsländernas olika rättssystem och traditioner
• principerna om subsidiaritet och proportionalitet måste respekteras.

Utskottet står fast vid sin uppfattning om att förslaget om att inrätta en europeisk åklagarmyndighet strider mot subsidiaritetsprincipen. Utskottet står också fast vid sina subsidiaritetsinvändningar mot förslaget till dataskyddsdirektiv på det brottsbekämpande området.

Utskottet anser att de strategiska riktlinjer som Europeiska rådet ska fastställa bör följas av ett flerårigt arbetsprogram för rättsliga och inrikes frågor. Programmet bör vara kortfattat, strategiskt och fokusera på att genomföra redan antagen lagstiftning. Rådet (rättsliga och inrikes frågor) bör ha en ledande roll i utformningen av ett sådant program.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

1, 5 minuter

Beredning

2014-05-08

Justering

2014-06-03

Debatt

2014-06-11

Beslut

2014-06-11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om cirka 93,6 miljarder kronor till kommuner för 2014. Den största summan pengar går till kommunalekonomisk utjämning och är på drygt 90 miljarder kronor. Utjämningssystemet ska skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar mellan olika kommuner och landsting.

De andra anslagen innehåller bidrag för utjämning av kostnader enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, och bidrag till organisationer inom det kommunalekonomiska området.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag på ändringar i det kommunala utjämningssystemet. Inkomstutjämningsavgiften ska sänkas för de kommuner som betalar sådan. De kommuner och landsting som förlorar på detta ska få en kompensation som motsvarar intäktsminskningen.

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

42, 154 minuter

Justering

2013-11-19

Debatt

2013-11-27

Beslut

2013-11-27

Riksdagen sa ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken och utgiftsramarna i regeringens budgetproposition för 2014. Utgiftsramarna är styrande när sedan riksdagen senare under hösten fattar beslut om de olika anslagen. Riksdagen beslutade om en rättelse i förhållande till propositionen när det gäller Riksgäldens nettoutlåning och inkomstberäkningen. Budgetens utgifter blir totalt 865,7 miljarder kronor och inkomsterna 820,4 miljarder kronor för 2014. Slutsumman, det vill säga statens budgetsaldo, blir därmed -45,2 miljarder kronor.

Läget är fortsatt osäkert i den svenska ekonomin, konstaterar utskottet. Sveriges BNP bedöms växa med 1,2 procent 2013 och 2,5 procent 2014. Lågkonjunkturen har blivit mer utdragen än vad som väntades i budgetpropositionen för 2013. Den svaga internationella konjunkturen kommer enligt prognoserna att innebära att exporten utvecklas svagt. Konsumtionen fortsätter därför att vara viktig för tillväxten de kommande åren.

Besluten på inkomstsidan innebär bland annat följande:

• Jobbskatteavdraget förstärks och skiktgränsen för statlig inkomstskatt höjs.
• Höjt grundavdrag för äldre.
• Stöd för yrkesintroduktionsanställningar.

Inriktningen av den ekonomiska politiken innebär vidare bland annat följande:

• Nya och bredare vägar för unga in på arbetsmarknaden och bättre möjligheter för långtidsarbetslösa.
• Bättre möjligheter för lärare att göra karriär.
• Åtgärder för ökad kvalitet och mer kunskap i skolan.
• Enklare regler för nyproduktion av hyresrätter, och enklare och effektivare plan- och byggprocess.
• Åtgärder för att förbättra standarden för hushåll med svag ekonomi och för ekonomiskt utsatta barnfamiljer.

Riksdagen sa ja till ändringar i den så kallade löneunderlagsregeln i 3:12-reglerna för fåmansföretag. Ändringarna ska begränsa möjligheterna till ett överutnyttjande av regelverket. Riksdagen gjorde samtidigt ett tillkännagivande till regeringen. Regeringen bör noga följa utvecklingen av förändringarna och vid behov skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag som ytterligare justerar regelverket.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

8

Reservationer

11 

Beredning

2013-10-24

Justering

2013-11-12

Debatt

2013-11-20

Beslut

2013-11-20

När den nya polisdatalagen infördes 2012 fick polisen genom en övergångsbestämmelse extra tid för att anpassa och byta ut sina system. Under den tiden behöver polisen inte använda vissa regler i polisdatalagen. Det gäller bland annat regler om sökning och behandling av personuppgifter i brottsanmälningar och avslutade förundersökningar.

Det står nu klart att utvecklingen av ett nytt utredningsstöd har varit komplicerat och tidskrävande samt att de gamla systemen inte kommer att kunna avvecklas i tid. Regeringen föreslår därför att tiden ska förlängas till utgången av 2017.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-06-03

Debatt

2014-06-25

Beslut

2014-06-25

Riksdagen sa ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som regeringen presenterar i den ekonomiska vårpropositionen.

Finansutskottet har förberett riksdagens beslut. Utskottet konstaterar att svensk ekonomi tack vare starka offentliga finanser har visat stor motståndskraft när finans- och skuldkrisen drabbade världsekonomin. Viktiga stabiliseringspolitiska åtgärder har genomförts som stöttat tillväxten och stärkt ekonomin. Sveriges offentliga finanser är i dag bland de starkaste i Europa. Bedömningen är att svensk ekonomi nu gradvis kommer att förbättras och därmed avtar behovet av att stötta ekonomin via finanspolitiken. Finansutskottet delar regeringens bedömning att finanspolitiken nu bör inriktas på att vända underskotten i de offentliga finanserna till balans och därefter överskott. Utskottet delar även regeringens och Finanspolitiska rådets bedömning att överskottsmålet bör ligga fast. Överskottsmålet är ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande.

Inriktningen av politiken bör fortsatt vara att genom långsiktiga reformer föra Sverige mot full sysselsättning genom att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt samt stärka den svenska konkurrenskraften och kunskapen i skolan. Fördelningspolitiken bör även fortsättningsvis vara inriktad på ökad sysselsättning, bättre utbildning och minskat utanförskap. Skolan, sjukvården och äldreomsorgen ska präglas av god kvalitet och tillgänglighet. Det är enligt utskottet bra och nödvändigt att regeringen noga följer utvecklingen av hushållens skuldsättning och kan vidta ytterligare åtgärder om skuldsättningen skulle öka på ett sätt som förstärker obalanserna i ekonomin.

Regeringen har även lämnat en skrivelse med anledning av en granskning som Riksrevisionen gjort om transparensen i budgetpropositionen för 2014. Riksdagen sa nej till den motion som lämnats med anledning av skrivelsen samt lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

4

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

92, 332 minuter

Justering

2014-06-17

Bordläggning

2014-06-25

Debatt

2014-06-26

Beslut

2014-06-26

Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2014/15. Det gäller regeringens proposition 2013/14:238 Godkännande av rådets beslut om systemet för EU-budgetens finansiering, skrivelserna 2013/14:130 Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2013 och 2013/14:210 Resultatskrivelse avseende det finansiella systemet samt redogörelse 2013/14:RR5 Riksrevisorernas årliga rapport 2014. Även eventuella följdmotioner samt nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till finansutskottet under resten av riksmötet 2013/14 ska skjutas upp till nästa riksmöte.

Förslagspunkter

2

Justering

2014-06-19

Bordläggning

2014-06-25

Debatt

2014-06-26

Beslut

2014-06-26

Det ska bli lättare för myndigheter inom EU att utreda trafikbrott där fordon som är registrerade i ett annat EU-land är inblandade. Länderna ska ge varandra tillgång till sina fordonsregister så att det blir lättare att söka information om fordonet i det land där brottet har begåtts.

De nya bestämmelserna ska gälla från den 1 maj 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-03-06

Debatt

2014-03-19

Beslut

2014-03-19

I dag ska arbetsgivare inom vissa områden där det förekommer kontakter med barn inhämta information från polisens belastningsregister vid rekrytering av personal. Den 18 december 2013 börjar en ny lag gälla om registerkontroll av personer som ska arbeta med barn. Den ska komplettera de regler som redan finns. Lagen är en anpassning till EU-regler om bekämpande av sexuella övergrepp mot barn, sexuell exploatering av barn och barnpornografi.

Den som erbjuds anställning, uppdrag eller praktik ska på begäran visa upp ett utdrag ur polisens belastningsregister om arbetet innebär direkt och regelbunden kontakt med barn. Reglerna gäller även de som är ledare i olika ideella barnverksamheter.

Preskriptionstiden blir också längre för vissa sexbrott mot barn. Det gäller köp av sexuell handling av barn, försök till köp av sexuell handling av barn och sexuellt ofredande av barn. Preskriptionstiden ska börja den dag den som utsatts för brottet fyller 18 år. När ett brott är preskriberat kan ingen längre dömas för brottet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

19, 60 minuter

Beredning

2013-10-15

Justering

2013-11-05

Debatt

2013-11-13

Beslut

2013-11-13

Det finns i dag tre tillfälliga lagar om användningen av hemliga tvångsmedel för att utreda eller förhindra vissa särskilt allvarliga brott. Enligt en särskild tidsbegränsad bestämmelse får hemliga tvångsmedel i vissa fall också användas i underrättelseverksamhet. Till hemliga tvångsmedel räknas rumsavlyssning, teleavlyssning, teleövervakning och kameraövervakning som görs i hemlighet. Lagarna och den tidsbegränsade bestämmelsen gäller till 2013 års slut. Beslutet innebär att de ska fortsätta gälla till och med den 31 december 2014.

En utredning har gjorts om användningen av de tillfälliga lagarna. Den har kommit fram till att det finns ett påtagligt behov av regler för användningen av hemliga tvångsmedel vid brottsbekämpning. Regeringen arbetar just nu med att göra reglerna permanenta. I arbetet ingår bland annat att få en balans mellan behovet av en effektiv brottsbekämpning och den grundlagsskyddade personliga integriteten. 

Riksdagen tycker det är bra att regeringen behandlar ärendet grundligt och sa ja till att förlänga giltighetstiden för de aktuella lagarna och bestämmelsen med ytterligare ett år.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

16, 64 minuter

Justering

2013-11-05

Debatt

2013-11-13

Beslut

2013-11-13

Reglerna om kontaktförbud i gemensam bostad ändras från den 1 januari 2014. Det ska inte längre krävas att risken för brott är påtaglig för att kontaktförbud i gemensam bostad ska kunna utfärdas. Följden blir att risken för brott inte längre behöver vara akut. Kontaktförbud i gemensam bostad innebär att den person förbudet gäller inte får vara i den bostad som den delar med personen som ska skyddas av förbudet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 och 2013 om kontaktförbud.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

24, 80 minuter

Justering

2013-11-14

Debatt

2013-11-27

Beslut

2013-11-27

Det blir nya och tydligare regler om internationell delgivning från den 1 januari 2014. Delgivning innebär vanligtvis att en handling lämnas eller skickas till en person, till exempel i samband med brottmål eller andra rättsliga ärenden. Vid internationell delgivning finns personen som blir delgiven i ett annat land än avsändaren.

Bland annat ska de uppgifter i samband med delgivning som i dag görs av Justitiedepartementet tas över av Länsstyrelsen i Stockholms län. För att en person som vistas utomlands ska kunna delges måste delgivningen vara tillåten i det land där personen befinner sig.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-11-05

Debatt

2013-11-13

Beslut

2013-11-13

Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2014/15. Det gäller regeringens proposition 2013/14:232 Utökade befogenheter för civilanställda inom Polismyndigheten och Ekobrottsmyndigheten samt proposition 2013/14:237 Hemliga tvångsmedel mot allvarliga brott. Även nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till justitieutskottet under resten av riksmötet 2013/14 ska skjutas upp till nästa riksmöte.

Förslagspunkter

2

Justering

2014-06-18

Bordläggning

2014-06-24

Debatt

2014-06-25

Beslut

2014-06-25

Riksdagen godkände ett tilläggsprotokoll till Europarådskonventionen om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål. Sverige har tidigare tillträtt själva konventionen, som handlar om att länderna ska hjälpa varandra på olika sätt i brottsutredningar. För att Sverige ska kunna tillträda tilläggsprotokollet beslutade riksdagen om vissa lagändringar. Bland annat blir rätten skyldig att översätta viktiga handlingar i brottmål och skicka dem till berörda personer utomlands, oavsett vilket land personerna vistas i. En person som är föremål för en förundersökning i Sverige ska få förhöras genom videokonferens bara om han eller hon säger ja till detta. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

1, 5 minuter

Justering

2013-10-24

Debatt

2013-11-06

Beslut

2013-11-06

Sverige ska ansluta sig till tre överenskommelser inom FN för att bekämpa terrorism. Det handlar bland annat om en konvention för att bekämpa nukleär terrorism. Överenskommelserna ska förhindra att radioaktivt material används för att begå allvarliga brott. De ska också motverka brott där fartyg eller exempelvis oljeplattformar är måltavlor eller viktiga hjälpmedel för terroristaktioner.

Några lagändringar görs också till följd av överenskommelserna. Bland annat ska regeringen få större möjlighet att ge ett annat land tillstånd att borda ett svenskt fartyg utanför svenskt territorium.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

2, 3 minuter

Beredning

2014-04-29

Justering

2014-05-27

Debatt

2014-06-04

Beslut

2014-06-04

En ny brottsskadelag börjar gälla från den 1 juli 2014. Lagen innebär bland annat att:

• brottsoffermyndigheten inte ska kunna bestämma lägre brottsskadeersättning för kränkning än det belopp en domstol har dömt ut i skadestånd
• maxgränsen för kränkningsersättningen tas bort
• ansökningstiden för brottsskadeersättningen förlängs från två till tre år
• om brottsoffret är ett barn ska ansökan kunna ske fram till den dag han eller hon fyller 21 år
• det blir enklare för barn att ansöka om brottsskadeersättning om brottet har begåtts av en vårdnadshavare
• det blir lättare för Brottsoffermyndigheten, som betalar skadestånd till brottsoffer om gärningsmannen är okänd eller inte kan betala, att kräva tillbaka ersättning från gärningsmannen.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 16 minuter

Justering

2014-04-29

Bordläggning

2014-05-07

Debatt

2014-05-08

Beslut

2014-05-08

Regeringen bör tillsätta en parlamentarisk kommitté som ska granska varför så få våldtäktsanmälningar leder till åtal och fällande dom. Med utgångspunkt från den granskningen ska kommittén lämna förslag på åtgärder som kan stärka brottsoffrets ställning samt förbättra polisens och åklagarnas arbete med våldtäkter.

Kommittén bör också se över våldtäktslagstiftningen. Riksdagen har flera gånger tidigare beslutat om ändringar i bestämmelserna om våldtäkt. Trots det fungerar inte lagen på ett tillfredsställande sätt, menar justitieutskottet, som har förberett riksdagens beslut. Översynen av lagen bör göras förutsättningslöst och olika alternativ bör undersökas. Det gäller bland annat frågan om en samtyckeslagstiftning bör införas, det vill säga att sexuellt umgänge utan den ena personens samtycke ska betraktas som våldtäkt.

Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om detta. Beslutet bygger på ett utskottsinitiativ i justitieutskottet.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

26, 85 minuter

Justering

2014-02-18

Debatt

2014-02-27

Beslut

2014-03-05

Straffen för vapenbrott blir strängare. Bland annat höjs det lägsta straffet för grovt vapenbrott från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. En ny bestämmelse om synnerligen grovt vapenbrott införs också. Där blir straffet fängelse i lägst tre och högst sex år.

Dessutom införs ett nytt system för prövning av vilka skytteföreningar och liknande sammanslutningar som ska kunna få vapentillstånd. Det innebär att endast sammanslutningar för jakt- eller målskytte som är auktoriserade eller anslutna till en auktoriserad sammanslutning ska kunna komma i fråga för vapentillstånd.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

10

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

8, 41 minuter

Justering

2014-06-18

Bordläggning

2014-06-24

Debatt

2014-06-25

Beslut

2014-06-25

Rättsmedicinalverket ska få bättre möjligheter att upprätthålla god ordning och hög säkerhet vid de enheter där myndigheten genomför rättspsykiatriska undersökningar av brottsmisstänkta.

I fortsättningen ska bestämmelser i häkteslagen kunna tillämpas för att hålla ordning. Det innebär bland annat att Rättsmedicinalverket ska kunna besluta om allmän inpasseringskontroll och kroppsvisitation samt omhänderta farliga och olämpliga föremål. Även möjligheterna till elektronisk kommunikation för de intagna ska kunna begränsas.

I dagsläget får endast bestämmelser om ordning och säkerhet i den psykiatriska tvångsvården användas. Bestämmelserna är otillräckliga eftersom de allra flesta intagna vid enheterna inte genomgår psykiatrisk tvångsvård.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Det börjar gälla den 2 oktober 2014.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 7 minuter

Justering

2014-06-03

Debatt

2014-06-11

Beslut

2014-06-11

Säkerhetspolisen, Säpo, får större ansvar för säkerheten vid statsministerns tjänstebostäder. Ansvaret för att hindra obehöriga från att ta sig in i Sagerska huset och Harpsund förs över till Säpo från de myndigheter som i dag har det ansvaret, bland annat Statens fastighetsverk. Ansvaret för bevakning och att besluta om skydd när det gäller tjänstebostäderna flyttas från regeringen till Säpo.

De nya reglerna börjar gälla den 1 september 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-05-13

Debatt

2014-06-04

Beslut

2014-06-04

Kraven på nämndemännen i domstolarna ska skärpas. En nämndeman är en person som i regel inte är jurist men som är med och dömer i olika rättsfall i egenskap av representant för allmänheten.

Bland annat ska domstolen kunna begära utdrag ur polisens belastningsregister och nämndemannen får inte ha försatts i konkurs. Det ska också bli lättare för domstolen att avsätta en nämndeman som begått brott eller som på annat sätt visat sig vara olämplig som nämndeman. Nämndemännen ska dessutom gå en obligatorisk introduktionsutbildning. Nämndemannauppdraget är inget politiskt uppdrag, därför ska val av nämndemän hållas vid en annan tidpunkt än i anslutning till val av kommun- och landstingsfullmäktige.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

7

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

22, 74 minuter

Justering

2014-06-03

Debatt

2014-06-25

Beslut

2014-06-25