Sök

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om klimatpolitik. En orsak är att det redan pågår arbete i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om internationella avtal, utsläppsmål för koldioxid, mekanismen för ren utveckling, livsmedelskedjans klimatpåverkan, förnybara drivmedel och luftkvalitet.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

29

Reservationer

32 

Anföranden och repliker

44, 144 minuter

Justering

2013-03-07

Debatt

2013-03-20

Beslut

2013-03-20

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om livsmedelspolitik. Motionerna handlar bland annat om märkningen av livsmedel och slaktat kött, hanteringen av slaktat vilt, dricksvatten, avgifter för tillsyn och förslag om olika utredningsinsatser.

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

13

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

35, 112 minuter

Justering

2013-02-21

Debatt

2013-03-13

Beslut

2013-03-13

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om avfall och kretslopp. Motionerna handlar bland annat om materialåtervinning, källsortering, sanering av förorenad mark och miljöfarliga vrak.

Behandlade dokument

40

Förslagspunkter

13

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

13, 74 minuter

Justering

2013-02-21

Debatt

2013-03-13

Beslut

2013-03-13

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om landsbygdspolitik. Motionerna tar bland annat upp frågor som rör Sveriges landsbygdsprogram, svensk livsmedelsproduktion, förändring av EU:s jordbrukspolitik och de areella näringarna.

Behandlade dokument

36

Förslagspunkter

7

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

28, 93 minuter

Justering

2013-02-21

Debatt

2013-03-13

Beslut

2013-03-13

EU-kommissionen har lämnat ett förslag om tillträde till genetiska resurser samt rimlig och rättvis fördelning av den nytta som uppstår vid resursernas användning i EU. Utgångspunkten för förslaget är en FN-konvention om biologisk mångfald. Konventionen anger att alla parter är skyldiga att underlätta tillträdet till genetiska resurser. Parterna är dessutom skyldiga att dela resultaten av forskning och utveckling och nyttan av kommersiell eller annan användning med den part som tillhandahåller genetiska resurser. Parterna i konventionen antog 2010 det så kallade Nagoyaprotokollet som utvidgar konventionens generella ram. EU och de flesta EU-länder har undertecknat protokollet. Huvudsyftet med EU-kommissionens förslag är de åtaganden som genomförandet av protokollet innebär.

Miljö- och jordbruksutskottet har granskat kommissionens förslag. Utskottet anser att det är motiverat att i en EU-förordning reglera att användarna följer Nagoyaprotokollet. En harmonisering skapar enkelhet för användare.

Tillträde till genetiska resurser och traditionell kunskap som rör genetiska resurser är en suverän rättighet för stater. Utskottet anser att detta förhållande ska kvarstå. Lagstiftning om tillträde till genetiska resurser bör därför kvarstå hos EU-länderna. Utskottet anser att lagförslaget i dess nuvarande utformning inte utesluter en överföring av lagstiftningskompetens till EU inom detta område.

Kommissionen föreslår också en EU-plattform för att effektivisera villkoren för tillträde i EU-länderna. Förslaget om en plattform är ett frivilligt åtagande för länderna. Plattformen ska kunna ge icke-bindande rådgivning, vägledning eller yttrande i olika frågor. Endast två EU-länder har infört lagstiftning om tillträde till sina genetiska resurser. Utskottet anser att det är en onödig och oproportionerlig åtgärd att inrätta en EU-plattform som syftar till att strama upp och diskutera EU-ländernas lagstiftning. Förslaget kan ses som ett inledande steg till en EU-harmoniserad lagstiftning. Lagstiftningskompetensen bör även inom detta område vara kvar hos EU-länderna.

Utskottet anser därmed att EU-kommissionens förslag i sin nuvarande utformning strider mot subsidiaritetsprincipen. Enligt den ska EU vidta en åtgärd endast om och i den mån som målen för den planerade åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, vare sig på central nivå eller på regional och lokal nivå, och därför, på grund av den planerade åtgärdens omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå. Riksdagen skickade på utskottets förslag ett så kallat motiverat yttrande till EU.

Förslagspunkter

1

Beredning

2012-11-29

Justering

2012-12-12

Debatt

2012-12-18

Beslut

2012-12-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 16,6 miljarder kronor till areella näringar, landsbygd och livsmedel för 2013. Till areella näringar räknas exempelvis skogsbruk, jordbruk och fiske. De största anslagen går till gårdsstöd, åtgärder för landsbygdens miljö och struktur och Sveriges lantbruksuniversitet.

Miljö- och jordbruksutskottet har tillsammans med näringsutskottet följs upp det svenska landsbygdsprogrammet. Programmet innehåller satsningar i form av stöd och ersättningar för att utveckla landsbygden och finansieras gemensamt av Sverige och EU. En av slutsatserna är att programmet kan förenklas och myndigheternas handläggning vidareutvecklas. Programmet upplevs dock som positivt för landsbygdens utveckling. Detta även om programmet antagligen inte kommer att nå ända fram till målen. Riksdagen godkände uppföljningen.

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

9, 68 minuter

Justering

2012-11-29

Debatt

2012-12-17

Beslut

2012-12-18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 4,9 miljarder kronor till miljö- och naturvård för 2013. Den största delen av pengarna går till åtgärder för och skydd av värdefull natur. Andra stora områden är åtgärder för havs- och vattenmiljö, sanering och återställning av förorenade områden samt forskning.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

40, 145 minuter

Justering

2012-11-29

Debatt

2012-12-13

Beslut

2012-12-18