Dokument & lagar (578 träffar)

Betänkande 2009/10:KU17

Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen som granskar den statliga verksamheten i syfte att medverka till en god resursanvändning och en effektiv förvaltning. I dag lämnar Riksrevisionen dessa granskningar till regeringen. I framtiden ska de i stället lämnas direkt till riksdagen som i sin tur lämnar dem vidare till regeringen som ska yttra sig. Styrelsen vid Riksrevisionen avskaffas i sin nuvarande form och ersätts med Riksrevisionens parlamentariska råd. Rådets uppgift blir att ge riksdagen insyn i Riksrevisionens verksamhet. Rådet ska också fungera som ett organ för samråd mellan riksdagen och revisorerna. Riksrevisionen leds av tre riksrevisorer. Den av revisorerna som ansvarar för den administrativa ledningen får ett utökat ansvar. Han eller hon blir ensam beslutsfattare i administrativa och organisatoriska frågor. Ändringarna i riksdagsordningen har i enlighet med konstitutionsutskottets förslag antagits som vilande. Lagar om ändring i vissa andra lagar skjuts upp till nästa riksmöte. Ändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2011.

Förslagspunkter: 4
Beredning: 2010-04-22 Justering: 2010-05-18 Debatt: 2010-05-27 Beslut: 2010-05-27

Betänkande 2009/10:KU17 (pdf, 1708 kB) Webb-tv debatt om förslag: Uppföljning av riksrevisionsreformen

Betänkande 2009/10:CU23

Föräldrar som har vårdnaden om barn blir skyldiga att betala skadestånd för vissa typer av skador som barnen orsakar genom brott. Syftet är att tydliggöra att det är föräldrarna som har huvudansvaret för sina barn och ungdomar. Föräldrarnas ansvar ska vara begränsat till högst en femtedel av prisbasbeloppet för varje skadehändelse. Det motsvarar just nu ungeför 8 500 kronor. Dessutom ska skadeståndet i undantagsfall kunna ändras om det i ett enskilt fall skulle vara uppenbart oskäligt. .

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Beredning: 2010-04-08 Justering: 2010-05-18 Debatt: 2010-05-26 Beslut: 2010-05-26

Betänkande 2009/10:CU23 (pdf, 257 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ett skärpt skadeståndsansvar för vårdnadshavare

Betänkande 2009/10:CU15

En ny luftfartslag ska ersätta 1957 års luftfartslag. Den nya lagen är en anpassning till gällande EU-regler och innebär bland annat följande: Brotten flygfylleri och grovt flygfylleri införs. Gränsen för flygfylleri ska gå vid 0,2 promille och för grovt flygfylleri vid 1,0 promille. Polisen ska kunna utföra kontroller och prov utan att det finns skälig misstanke om brott. En nollgräns införs för narkotika. Oregerliga passagerare som äventyrar säkerheten och som inte lyder befälhavaren ombord ska kunna dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Bestämmelser som i dag hindrar konkurrens för lokal flygtrafikledning tas bort. Detta innebär bland annat att en kommunal flygplats ska kunna upphandla flygtrafiktjänsten från andra än Luftfartsverket. Indelningen av flygplatser i allmänna flygplatser och enskilda flygplatser slopas. Regler som rör tillståndsprövning av flygplatser preciseras och klargörs. Lagändringarna börjar att gälla den 1 september 2010. Riksdagen sa ja till regeringens förslag men med vissa lagtekniska justeringar.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Beredning: 2010-04-20 Justering: 2010-05-18 Debatt: 2010-05-26 Beslut: 2010-05-26

Betänkande 2009/10:CU15 (pdf, 10021 kB) Webb-tv debatt om förslag: Luftfartens lagar

Betänkande 2009/10:TU18

Riksdagen sa ja till ett nytt delmål inom det IT-politiska målet. Enligt det nya delmålet ska Sverige ha bredband i världsklass. Alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband. Dessutom ändras reglerna för tillstånd att använda radiosändare så att de blir modernare och effektivare. Det blir till exempel enklare att söka och hantera tillstånd vilket ska underlätta för både myndigheten och de som använder radiosändare som kräver tillstånd.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 5
Justering: 2010-05-18 Debatt: 2010-05-26 Beslut: 2010-05-26

Betänkande 2009/10:TU18 (pdf, 1590 kB) Webb-tv debatt om förslag: Tillgängliga elektroniska kommunikationer

Betänkande 2009/10:SoU21

Riksdagen sa ja till att reglerna för personlig assistans ändras den 1 januari 2011. Det ska krävas tillstånd för att få bedriva verksamhet med personlig assistans. Den som har rätt till assistans och är arbetsgivare åt sina assistenter ska vara skyldig att anmäla sin verksamhet till Socialstyrelsen. Det införs en ny regel: När åtgärder rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas. Barnet ska få relevant information och få möjlighet att framföra sina åsikter. En annan ny regel gäller personer som har behov av mer än en personlig assistent samtidigt. Möjligheterna att tillgodose personens behov genom anpassning av bostaden eller andra hjälpmedel måste först utredas innan sådan assistans kan beviljas. Andra ändringar gäller kommunernas ansvar. Det här är ett exempel: När en kommun beviljar personlig assistans ska den enskilde personen erbjudas en individuell plan med planerade och beslutade insatser. Beslutet innebär också en ny lag om registerkontroll av personal som utför vissa insatser åt barn med funktionshinder. Socialstyrelsen och Försäkringskassan arbetar just nu bland annat med att ta fram ett instrument för att bedöma behovet av personlig assistans. Försäkringskassan har också fått i uppgift att följa upp de lokala försäkringscentrens beslut om personlig assistans. Riksdagen ger regeringen i uppdrag att lämna en redovisning så fort det finns underlag och vid behov förslag till åtgärder.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 7
Justering: 2010-05-18 Debatt: 2010-05-26 Beslut: 2010-05-27

Betänkande 2009/10:SoU21 (pdf, 891 kB) Webb-tv debatt om förslag: Personlig assistans och andra insatser – åtgärder för ökad kvalitet och trygghet

Betänkande 2009/10:SkU39

Riksdagen sa ja till att trängselskatt införs i de centrala delarna av Göteborg från den 1 januari 2013. Syftet är att förbättra framkomligheten och miljön i Göteborg. Skatten ska också bidra till att finansiera investeringar i kollektivtrafik, järnväg och vägar, bland annat Västlänken, och en ny älvförbindelse.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-05-06 Debatt: 2010-05-26 Beslut: 2010-05-26

Betänkande 2009/10:SkU39 (pdf, 516 kB) Webb-tv debatt om förslag: Införande av trängselskatt i Göteborg

Betänkande 2009/10:SfU19

Rikspolisstyrelsen får göra avtal med andra länders myndigheter om omlokalisering av personer som har en stark hotbild emot sig. Dessa personer kallas för skyddspersoner. Meningen är att skyddspersonen ska få hjälp att bosätta sig och skapa en ny framtid i det land som han eller hon omplaceras till. Men för närvarande saknas bestämmelser som gör att uppehållstillstånd i Sverige kan beviljas enbart för att någon är en skyddsperson. Riksdagen har därför sagt ja till en ny grund för uppehållstillstånd. Utländska skyddspersoner och deras närstående som omlokaliseras till Sverige ska kunna få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd om minst ett år. Därefter ska skyddspersoner och deras närstående kunna ansöka om permanent uppehållstillstånd. Lagändringarna börja gälla den 1 juli 2010.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-05-18 Debatt: 2010-05-27 Beslut: 2010-06-02

Betänkande 2009/10:SfU19 (pdf, 185 kB)

Betänkande 2009/10:KU23

Det är viktigt att all information som produceras av myndigheter kan återskapas. Därför tar myndigheter regelbundet säkerhetskopior på datoriserad information. Annars kan viktiga handlingar försvinna vid tekniska fel, sabotage, brand eller andra olyckor. I dag är det oklart vilka lagar som gäller för säkerhetskopior. Om säkerhetskopior skulle vara allmänna handlingar omfattas de av offentlighetsprincipen. Vem som helst skulle kunna begära ut all information från säkerhetskopiorna. Privata brev, arbetsdokument och annan obearbetad information, som aldrig var tänkt att bli allmän handling, skulle bli offentliga. Riksdagen har därför beslutat om ändringar i tryckfrihetsförordningen så att säkerhetskopior inte ska vara allmänna handlingar. Eftersom beslutet medför grundlagsändringar måste riksdagen fatta ytterligare ett beslut efter valet höst 2010. Samtidigt behandlades ett förslag om ändring av sekretessen för tsunamibanden, regeringens säkerhetskopior efter naturkatastrofen 2005. Sekretessen bör enligt förslaget gälla i högst 70 år. Förslaget innebär ändringar i offentlighets- och sekretesslagen. Men riksdagen beslutade att ändringarna i offentlighets- och sekretesslagen ska skjutas upp till dess att riksdagen slutligen antagit ändringarna i tryckfrihetsförordningen. Lagändringarna börjar, om det slutligt antas av riksdagen, gälla den 1 januari 2011.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Beredning: 2010-04-22 Justering: 2010-05-06 Debatt: 2010-05-27 Beslut: 2010-06-02

Betänkande 2009/10:KU23 (pdf, 199 kB) Webb-tv debatt om förslag: Säkerhetskopiors rättsliga status

Kallelse och föredragningslista 2009/10:33 EU-nämndens sammanträde 2010-05-12

EU-nämnden Kallelse och föredragningslista 2009/10:33 Möte: Sammanträde med EU-nämnden Datum: 2010-05-12 kl. 13:00 Plats: Skandiasalen N3 Föredragningslista Ekonomiska och finansiella frågor Finansminster Anders Borg Återrapport från möte i rådet den 16 mars Återrapport från informellt möte i rådet den 16-17 april

2010-05-12

EU-nämndens uppteckningar 2009/10:38

2009/10:38, Onsdagen den 12 maj 1 Ekonomiska och finansiella frågor Finansminister Anders Borg Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 16 mars 2010 Återrapport från informellt möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 1617 april 2010 Återrapport

2010-05-12

EU-nämndens dokument 2009/10:23DA19

EU-NÄMNDEN  PROTOKOLL SAMMANTRÄDE 2009/10:35 DATUM 2010-05-12 TID 13.00-15.05 NÄRVARANDE Se bilaga 1 Anm. Resultatet av samrådet i EU-nämnden framgår av de stenografiska uppteckningarna från sammanträdet. I protokollet har detta vid resp. ämne anmärkts med I stöd för regeringens ståndpunktII stöd för regeringens

2010-05-12

Betänkande 2009/10:UU14

I en skrivelse ger regeringen sin syn på hur Sverige ska bidra till en rättvis och hållbar global utveckling. Utgångspunkten är att de nationella politiska besluten inom alla områden även har betydelse för utvecklingen utanför Sveriges gränser. Extra fokus ligger på sex utmaningar, bland annat migrationsströmmar, klimatförändringar och miljöpåverkan. I skrivelsen berättar regeringen också om de resultat som uppnåtts sedan den förra skrivelsen presenterades 2008. Riksdagen ställde sig bakom regeringens beskrivning och avslutade ärendet med detta.

Förslagspunkter: 14 Reservationer: 12
Beredning: 2010-04-20 Justering: 2010-05-06 Debatt: 2010-05-21 Beslut: 2010-05-26

Betänkande 2009/10:UU14 (pdf, 294 kB) Webb-tv debatt om förslag: Att möta globala utmaningar – om samstämmighet för utveckling

Betänkande 2009/10:NU19

En viktig del i svensk energipolitik är att stödja forskning och innovation. Vetenskap och ny teknik ska ge ett långsiktigt hållbart energisystem i Sverige. Staten finansierar därför forskning – 2009 avsattes 1 147 miljoner kronor. Energimyndigheten ansvarar för de statliga satsningarna. Nu har myndighetens arbete under perioden 2007-2010 utvärderats. I en skrivelse till riksdagen berättar regeringen om resultatet. Regeringen anser att Energimyndigheten gör ett bra jobb. Att verksamheten bidrar till en omställning av energisystemet. Att myndigheten arbetar med tydliga mål som går att följa upp. Att samverkan med andra aktörer sker på ett bra sätt, både nationellt och internationellt. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2010-05-04 Debatt: 2010-05-20 Beslut: 2010-05-26

Betänkande 2009/10:NU19 (pdf, 61 kB)

Betänkande 2009/10:KrU13

Riksdagen sa ja till ett statligt stöd till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer. Enligt förslaget ska en kvinnoorganisation för varje politiskt parti som är representerat i riksdagen kunna få stöd. Med kvinnoorganisation avses: en ideell förening som är ansluten till ett politiskt parti och som har som ändamål att stärka kvinnors ställning i samhället och som har en demokratisk uppbyggnad eller, en sammanslutning som finns inom ett politiskt parti och som arbetar för att stärka kvinnors ställning i samhället och som har en demokratisk uppbyggnad. Stöd lämnas som grundstöd och mandatstöd. Grundstödet är lika stort för alla kvinnoorganisationer som beviljas stöd. Mandatstödets storlek står i proportion till det antal mandat som det politiska parti som kvinnoorganisationen tillhör har i riksdagen. Lagen gäller från den 1 juli 2010 och tillämpas för första gången för året 2011.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-05-06 Debatt: 2010-05-21 Beslut: 2010-05-26

Betänkande 2009/10:KrU13 (pdf, 199 kB)

Betänkande 2009/10:AU13

Företagares sociala skyddsnät ska förbättras genom en utveckling av trygghetssystemen. Trygghetssystemen omfattar arbetslöshets-, sjuk- och föräldraförsäkringen. Förändringarna ska göra övergången mellan att vara anställd och starta eget företag enklare. Arbetsmarknadsutskottet har behandlat de delar av förslaget som handlar om arbetslöshetsförsäkringen. Förändringarna innebär bland annat att nya företagare som lägger ner verksamheten inom två år ska kunna få sin ersättning baserad på inkomster av tidigare anställning. Förändringarna berör även de som bedriver näringsverksamhet vid sidan om en heltidsanställning eller heltidsföretagande. Deras sidoverksamhet ska kunna bedömas som bisyssla, oavsett vilken inkomst den genererat. Förslaget innebär även utökade möjligheter till tillfälligt uppehåll i näringsverksamhet. Förändringarna börja gälla den 5 juli 2010. För dem som arbetar i gränslandet mellan att vara arbetstagare och företagare måste det vara tydligt vilka regler som gäller. Regeringen kommer därför att återkomma till riksdagen med ett klargörande om uppdragstagares möjligheter till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2010-05-06 Debatt: 2010-05-20 Beslut: 2010-05-20

Betänkande 2009/10:AU13 (pdf, 456 kB) Webb-tv debatt om förslag: Trygghetssystemen för företagare – arbetslöshetsförsäkringen

Betänkande 2009/10:UbU18

Riksdagen har beslutat om en rad ändringar som rör studiestödet. Ändringarna innebär följande: För att öka möjligheterna för CSN att kunna driva in skulder ska CSN kunna säga upp ett studielån till omedelbar betalning om låntagaren trots påminnelser och krav inte betalar årsbelopp eller avgifter. Om det finns sannolika skäl att tro att en persons rätt till studiestöd har upphört eller ska minska ska CSN kunna hålla inne eller minska utbetalningar av studiestöd till dess att beslut i ärendet har fattats. Studerande som vårdar barn eller närstående bör ha möjlighet att få studielånet avskrivet från och med den 31:a vårddagen. En tydligare prövning av studieresultat ska göras vid bedömningen av fortsatt rätt till studiestöd. Reglerna om rätt till studiestöd för utländska medborgare anpassas till utvecklingen av EU-rätten. Det medför att familjemedlemmar till EES-medborgare och schweiziska medborgare och deras familjemedlemmar får utökad rätt till studiestöd. /ul>Riksdagen sa ja till regeringens förslag men med en mindre ändring. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2010.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 5
Justering: 2010-05-06 Debatt: 2010-05-24 Beslut: 2010-05-26

Betänkande 2009/10:UbU18 (pdf, 794 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förändringar i studiestödssystemet

Betänkande 2009/10:NU18

Riksdagen har beslutat om en ny lag om ursprungsgarantier för el. Syftet med lagen är att slutkunden tydligt ska kunna se varifrån elen kommer. Hur stor andel som till exempel kommer från förnybara energikällor, som vatten- eller vindkraft. Riksdagen beslutade dessutom om vissa ändringar i ellagen och naturgaslagen. Ändringarna handlar om åtkomsten till och driften av el- och gasnät. Bakgrunden till besluten finns i ett EU-direktiv om främjandet av användningen av energi från förnybara energikällor. Där sätts ramarna för medlemsländernas arbete med att öka andelen förnyelsebar energi. I Sverige är mycket redan gjort för att genomföra direktivet. Men det krävs ytterligare insatser. Lagändringarna ska börja gälla den 1 december 2010.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-05-04 Debatt: 2010-05-20 Beslut: 2010-05-26

Betänkande 2009/10:NU18 (pdf, 516 kB)

Utlåtande 2009/10:MJU27

Europeiska kommissionen har tagit fram en så kallad grönbok om skogsskydd och skoglig information. Syftet är att få igång en diskussion om skogspolitiken bland EU:s medlemsländer. Nu har miljö- och jordbruksutskottet lämnat sin syn på saken. De menar att ett hållbart skogsbruk är nyckeln till framgång för att mildra klimatförändringen och minska utsläppen av växthusgaser. Skog binder koldioxid och ger dessutom material till förnybar energi. Utskottet understryker vikten av att beslut fattas på rätt nivå. Beslut om åtgärder för att bevara, balansera och stäkra skogens funktioner fattas bäst på nationell nivå. På andra områden är det viktigt att länderna i EU agerar gemensamt, det gäller till exempel forskning. Riksdagen avslutade ärendet med detta. Därefter skickades utlåtandet till Regeringskansliet och för kännedom till EU-kommissionen.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2010-04-20 Justering: 2010-05-06 Debatt: 2010-06-03 Beslut: 2010-06-04

Utlåtande 2009/10:MJU27 (pdf, 58 kB)

Betänkande 2009/10:KU34

Den tekniska utvecklingen har gjort barnpornografiska bilder alltmer lättillgängliga och nya typer av innehav svåra att angripa. För en effektivare bekämpning av barnpornografibrott har riksdagen därför beslutat om en rad lagändringar. Beslutet innebär bland annat att: Den som ser på en barnpornografisk bild efter att aktivt skaffat sig tillgång till bilden ska kunna dömas utan att han eller hon i traditionell mening äger bilderna. Det blir därmed möjligt att fälla någon som exempelvis betalar för att få titta på barnpornografi på en webbsida. Barn som passerat puberteten och förekommer i pornografiska bilder ska skyddas bättre. Domstolarna ska när det gäller skildring av barn kunna döma för barnpornografibrott även när barnets ålder inte framgår av bilden. Det ska bli lättare att döma personer som har begått barnpornografibrott utomlands. Preskriptionstiden för brotten i flera fall förlängas. De omständigheter som innebär att brottet bedöms som grovt förtydligas. Lagändringarna omfattar brottsbalken, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. De lagändringarna som inte medför grundlagsändringar ska börja gälla den 1 juli 2010. Riksdagen säger i huvudsak ja till regeringens förslag. Men ändringarna i brottbalken som hänger samman med de föreslagna grundlagsändringarna kan först godkännas när riksdagen sagt ja till förslagen till grundlagsändringar. Detta kan ske tidigast under riksmötet 2010/11.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 1
Beredning: 2010-04-06 Justering: 2010-05-06 Debatt: 2010-05-19 Beslut: 2010-05-20

Betänkande 2009/10:KU34 (pdf, 1095 kB) Webb-tv debatt om förslag: Barnpornografibrottet

Betänkande 2009/10:AU12

Riksdagen sa ja till en ny lag som innebär att sfi-bonus införs permanent. Sedan oktober 2009 har bonusen funnits på försök i tretton kommuner. Bonusen består i en summa pengar som delas ut till invandrare som snabbt lär sig svenska i sfi-undervisningen. Syftet är att förbättra nyanlända invandrares möjligheter att få jobb. Förkortningen sfi står för svenskundervisning för invandrare. Undervisningen vänder sig till vuxna som inte har svenska som modersmål. Den nya lagen innehåller regler om rätten till sfi-bonus, kommunernas ansvar för att besluta om och betala ut bonusen och regler om överklagande. Bonusen ska vara skattefri. Den ska heller inte påverka beräkningen av olika former av ekonomiskt stöd, som ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen. Bestämmelserna börjar att gälla den 1 september 2010. Riksdagens beslut grundar sig på ett förslag från regeringen.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2010-05-06 Debatt: 2010-05-20 Beslut: 2010-05-20

Betänkande 2009/10:AU12 (pdf, 452 kB) Webb-tv debatt om förslag: Nationell sfi-bonus