1 106 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, EU-nämndens kallelser och föredragningslistor, EU-nämndens protokoll, EU-nämndens uppteckningar, 2009/10, 1895, 1889, sorterat efter datum
En ny skollag börjar gälla den 1 augusti 2010. Lagen omfattar utbildning från förskola till vuxenutbildning och innebär att regler som i dag finns i olika lagar och förordningar samlas på ett ställe. Det här är några viktiga nyheter: Förskolan blir en egen skolform. Samma regler ska gälla för fristående och offentliga skolor. Det innebär bland annat att friskolorna, med vissa begränsade undantag, ska följa kurs- och läroplaner och sätta betyg. Bara behöriga lärare ska få tillsvidareanställas som lärare eller förskollärare, med vissa undantag. I dag finns ett individuellt program för elever som inte är behöriga till något nationellt gymnasieprogram. Detta program ersätts med fem introduktionsprogram. Det blir tillåtet att ordna antagningstester för särskilda profilklasser i högstadiet för elever med speciella färdigheter i ett ämne. Eleverna ska ha tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator inom elevhälsan och också studie- och yrkesvägledning. Alla elever ha tillgång till skolbibliotek. Detta gäller även för fristående skolor. Fler beslut än i dag ska kunna överklagas. Det ökar rättssäkerheten för elever och vårdnadshavare. Den som har nekats plats vid en särskild skola med anledning av "betydande ekonomiska och organisatoriska svårigheter" får ökad rättssäkerhet. Lärares och rektorers allmänna befogenheter förtydligas. Fler disciplinära åtgärder ska kunna användas mot elever som stör andra elevers trygghet och studiero. Skriftlig varning och tillfällig avstängning även i grundskolan är några nya åtgärder. Skolinspektionen får möjlighet till skarpare sanktioner mot de skolor som missköter sig. Den nya skollagen börjar gälla den 1 augusti 2010. Lagen ska tillämpas på utbildning och annan verksamhet från den 1 juli 2011. När det gäller vuxenutbildning ska lagen tillämpas på utbildning från den 1 juli 2012. Riksdagen gjorde ett förtydligande i regeringens förslag. Det innebär att även dövblinda elever ska tas emot i specialskolan.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny målstruktur för det svenska miljöarbetet. I fortsättningen ska miljöarbetet struktureras enligt följande: ett generationsmål som anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att nå miljökvalitetsmålen miljökvalitetsmål som anger det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till etappmål som anger steg på vägen till miljökvalitetsmålen och generationsmålet. Miljökvalitetsmålen ska fortfarande vara ambitiösa men inte formuleras på ett sätt som gör dem omöjliga att nå. Hänsyn ska tas till att det tar lång tid för naturen att återhämta sig. En parlamentarisk beredning ska ge regeringen råd om hur miljökvalitetsmålen kan nås. Miljömålssystemet ska dessutom bli effektivare genom att uppföljning och utvärdering skiljs från uppgiften att utveckla strategier med nya etappmål, styrmedel och åtgärder. Naturvårdsverket får ett utökat ansvar för att samordna myndigheternas miljömålsuppföljning.
En ny enklare plan- och bygglag börjar gälla den 2 maj 2011. Det innebär att plan- och byggprocessen förenklas samtidigt som kontrollen av byggandet skärps. Det här är några viktiga nyheter: Miljö- och klimataspekter ska beaktas vid planläggning och byggande. Alla som söker bygglov ska kunna få besked inom tio veckor. Skyldighet att i bygglov pröva krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Det generella kravet på bygganmälan före byggstart slopas. Innan en bygg-, rivnings- eller markåtgärd påbörjas krävs startbesked. Innan ett byggnadsverk får tas i bruk krävs ett slutbesked. Processen att ta fram en ny detaljplan förenklas och förkortas genom att krav på planprogram slopas. Hänsyn ska tas till förutsättningarna för telekommunikation och annan informationsteknik, till exempel bredband. En byggsanktionsavgift ersätter de nuvarande tre avgiftsmöjligheterna.
En ny kollektivtrafiklag införs. Lagen är en anpassning till nya EU-regler och syftar till att bidra till ett större utbud av kollektivtrafik och ökat resande. Det innebär följande: Större möjligheter för kommersiella bussföretag att bedriva lokal och regional kollektivtrafik. Det blir lättare att etablera trafik över länsgränser. Dagens trafikhuvudmän, som finns i varje län, ersätts med regionala kollektivtrafikmyndigheter. Strategiska beslut om kollektivtrafik, som i dag ofta tas av länstrafikbolag, ska i fortsättningen tas på förvaltningsnivå för ökad insyn och bättre samordning med annan samhällsplanering. För att underlätta för resenärerna att enkelt planera sina resor måste även kommersiella kollektivtrafikföretag lämna information om sitt trafikutbud till ett gemensamt system för trafikantinformation. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Små privata aktiebolag ska få välja om bolaget ska ha en revisor eller inte. Syftet är att aktiebolagen själva så långt som möjligt ska få avgöra vilka tjänster de behöver för sin organisation och förvaltning. Samma regel ska gälla även för vissa andra företag, bland annat handelsbolag. Aktiebolag som inte är revisionspliktiga och som vill välja bort revision ska fatta ett beslut med den innebörden. Den fasta mandattiden för revisorer i bland annat aktiebolag ändras från fyra år till ett år. Det finns ett gränsvärde som avgör om ett företag är skyldigt att upprätta årsredovisning på grund av sin storlek. Detta gränsvärde höjs. Detsamma gäller det gränsvärde som används för att skilja mellan större och mindre företag i årsredovisningslagen. Det innebär att fler företag kan utnyttja de möjligheter till förenklingar och undantag som finns för mindre företag.
Ersättningen höjs vid expropriation och andra åtgärder där ägaren av en fastighet tvingas att avstå från fastigheten. Syftet är att stärka äganderätten, och bakgrunden är att de som exproprierar numera allt oftare är företag som driver sin verksamhet i vinstsyfte. Förr var det oftast staten eller kommunen, och man begränsade rätten till ersättning för att hålla markpriserna nere. Andra nyheter med förslaget: Den som får sin fastighet expropierad får utöver ersättningen också ett generellt påslag på 25 procent av fastighetens marknadsvärde. Genom påslaget tas det ökad hänsyn till att ägaren ofrivilligt blir av med sin fastighet. En regel som begränsar ersättningen upphävs. Därigenom kommer ersättningen att ligga närmare fastighetens marknadsvärde och omfatta även den del av marknadsvärdet som beror på förväntningar om att fastigheten ska få användas på ett nytt och tidigare inte tillåtet sätt. Möjligheten att göra så kallade toleransavdrag avskaffas. Ersättningen ska i fortsättningen motsvara hela den ersättningsgilla skadan. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2010.
Konsumentskyddet ökar med en ny lag om om ansvaret för obehöriga transaktioner med ett betalningsinstrument, till exempel kontokort eller bankdosa. Vid obehöriga transaktioner där en personlig kod, till exempel en pinkod, har använts ska kontohavaren stå för en självrisk på högst 1 200 kronor. Om kontohavaren genom grov oaktsamhet har brutit mot sina skyldigheter ska han eller hon ansvara för hela beloppet. Är kontohavaren konsument ska ansvaret vara begränsat till 12 000 kronor, utom då han eller hon handlat särskilt klandervärt. En kontohavare ska också ansvara för hela beloppet om han eller hon inte inom en viss tid underrättar betaltjänstleverantören om den obehöriga transaktionen. Lagen ska börja gälla den 1 augusti 2010 i stället för den 1 juli 2010 som regeringen föreslagit.
Regeringen redogör för planeringen av kommande satsningar inom infrastruktur i skrivelsen Åtgärdsplanering för transportsystemet 2010-2021. Infrastrukturåtgärder på nästan 500 miljarder kronor kommer att kunna genomföras under perioden. Trafikutskottet är positiva till redogörelsen och betonar betydelsen av Förbifart Stockholm för den växande Stockholmsregionen. Riksdagen avslutar därmed ärendet. Åtgärdsplaneringen har varit grunden för den nationella planen för transportsystemet 2010-2021 och satt de ekonomiska ramarna för länsplanerna för regional transportinfrastruktur 2010-2021.
Med två rösters övervikt sa riksdagen ja till regeringens förslag om att slopa förbudet mot nya kärnkraftsreaktorer. Beslutet innebär att nya kärnkraftsreaktorer ska få ersätta gamla som tas ur drift. Om nya reaktorer byggs får dessa endast uppföras på platser där det redan finns kärnkraftverk i drift, det vill säga i Forsmark, Ringhals och Oskarshamn. Totalt ska det inte få finnas fler än dagens tio reaktorer. Enligt regeringens förslag skulle förbudet mot ny kärnkraft upphävas den 1 augusti 2010. Riksdagen har nu senarelagt detta datum till den 1 januari 2011. Riksdagen tydliggör också att staten inte ska få subventionera nya kärnkraftssatsningar. Regeringen uppmanas därför att återkomma till riksdagen om lagförslag i frågan eller "andra åtgärder med innebörden att direkta eller indirekta statliga subventioner inte kan påräknas".
För auktoriserade patentombud och deras biträden införs möjlighet till tystnadsplikt. En ändring görs i rättegångsbalken som innebär att ombuden och deras biträden endast i undantagsfall ska få vittna i rättegång om förtrolig information som rör patenträtt. Samtidigt införs en ny lag om auktorisation av patentombud. Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag. De börjar att gälla den 1 september 2010. Vidare ska Sverige kvarstå som medlem i European Business Register European Economic Interest Grouping, EBR EEIG. Det är en europeisk intressegrupp för samarbete mellan registerförare av företagsinformation.
Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen godkänner att behandlingen av några ärendet skjuts upp till nästa riksmöte, 2010/11. Det handlar om proposition 2009/10:167 Kemikalietillsynen, skrivelse 2009/10:213 Åtgärder för levande hav och proposition 2009/10:227 Fiskevårdsområden. Beslutet gäller också de nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till miljö- och jordbruksutskottet under resten av riksmötet 2009/10.
Fem nya domstolar bildas den 2 maj 2011. Domstolarna ska kallas mark- och miljödomstolar och ha hand om De mål som nu handläggs i miljödomstolarna. Huvuddelen av de mål enligt plan- och bygglagen som nu handläggs i förvaltningsrätterna och hos regeringen. Huvuddelen av de mål som nu handläggs i fastighetsdomstolarna. Bakgrunden är att miljömålen, målen enligt plan- och bygglagen och fastighetsmålen har många likheter. Syftet är att förenkla, samordna och effektivisera handläggningen och domstolsprövningen.
Vid slutet av 2009 var den svenska statsskulden 1 189 miljarder kronor. En minskning med 119,4 miljarder jämfört med 2005. Det framgår av regeringens utvärdering av statens upplåning och förvaltning av statsskulden. Utvärderingen gäller 2005-2009. En turbulent ekonomisk period då förutsättningarna för den svenska statsskuldspolitiken ändrades relativt dramatiskt. Likväl konstaterar finansutskottet att uppsatta mål för utvärderingsperioden har uppnåtts. Riksgälden får extra beröm för sitt agerande under finanskrisen. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
I dag gäller inte kreditupplysningslagens bestämmelser om integritetsskydd på Internet. Vem som helst kan komma åt kreditupplysningar om en privatperson den vägen utan att privatpersonen får reda på att upplysningar har lämnats ut. För att komma till rätta med problemen har riksdagen beslutat om utökat integritetsskydd. Beslutet innebär att den som vill ha kreditupplysningar via Internet måste ha ett legitimt behov av informationen, till exempel att hon eller han planerar att ingå ett kreditavtal med den enskilde. Den enskilde ska också få reda på att kreditupplysningen lämnats och kunna rätta fel. Rättelse ska skickas till dem som under de sista 12 månaderna tagit del av felaktiga uppgifter. Dessutom ska kreditupplysningsföretagens uppgifter om vad som lämnats ut gallras inom ett år. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar att gälla den 1 januari 2011.
Riksdagen sa ja till regeringen förslag i vårtilläggsbudgeten för 2010. 44 anslag höjs och 22 anslag sänks. Förändringarna innebär att statsbudgeten ökar med 2,6 miljarder kronor. Flerbarnstillägget höjs från den 1 juli 2010 med 50 kronor per månad för det andra barnet, 100 kronor per månad för det tredje barnet, 150 kronor per månad för det fjärde barnet och med 200 kronor per månad för det femte barnet och varje ytterligare barn. Regeringens ram utvidgas för att ta upp lån i Riksgäldskontoret för studielån. Detta mot bakgrund av att allt fler personer börjar studera med studiemedel som ett resultat av lågkonjunkturen. Utskottet föreslår en ytterligare ökning av ramen eftersom det är osäkert hur lånebehovet kommer att utvecklas under andra halvåret 2010. Regeringen får möjlighet att köpa två nya ubåtar och halvtidsmodifiera två ubåtar av Gotlandsklass. Regeringen får också möjlighet snabbt köpa ett medeltungt helikoptersystem. Inom infrastrukturområdet görs ytterligare satsningar i form av en kompletterande planeringsram för vissa väg- och järnvägsprojekt för 2010-2021. Det gäller bland annat Förbifart Stockholm, det Västsvenska paketet och broar över Sundsvallsfjärden och över Motalaviken.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ägare till kärnkraftsreaktorer ska bli obegränsat skadeståndsskyldiga vid kärnkraftsolyckor. Det medför att ett bolags alla tillgångar kan tas i anspråk om det skulle behövas. Bolagen ska också vara skyldiga att ha en försäkring eller en annan ekonomisk säkerhet som täcker skadeståndsansvaret upp till 1 200 miljoner euro, cirka 12 miljarder kronor. I dag uppgår skadeståndsansvaret och kravet på säkerhet till cirka tre miljarder kronor. Bakgrunden till ändringarna är att den internationella Pariskonventionen ska ändras så att kravet på säkerhet höjs till lägst 700 miljoner euro, cirka 7 miljarder kronor. Riksdagen godkände på regeringens förslag ändringen av konventionen. De nya reglerna ska börja gälla den dag regeringen bestämmer.
Regeringen vill att statens insatser för företagsfinansiering, information och rådgivning riktade till företag ska bli effektivare. De föreslagna riktlinjernas syfte är att renodla statens roll. Statens insatser ska vara marknadskompletterande och inte snedvrida konkurrensen. De ska i största möjliga mån bedrivas med medverkan av privata aktörer. Uppföljning och utvärdering av de statliga insatserna ska göras regelbundet, så att insatserna utformas efter företagens behov. Samarbetet mellan statens aktörer på finansierings- och rådgivningsområdet ska förbättras, till exempel Stiftelsen Norrlandsfonden och Almi Företagspartner AB. Riksdagen sa ja till de föreslagna riktlinjerna.
Processen med att söka särskilt tillstånd för att kunna avverka skyddsskog och svårföryngrad skog ska upphävas. Istället gäller skogsvårdslagens generella krav på att meddela planerade avverkningar till Skogsstyrelsen. För fjällnära skog måste man även i fortsättningen söka tillstånd för avverkning. Ansökan ska innehålla en redogörelse om hur återväxten av skogen ska tryggas. Vid avverkning inom renskötselns året-runt-marker ska markägaren redovisa vad han eller hon tänker göra för att tillgodose rennäringens intressen. Det blir också förbud mot avverkning av skog inom renskötselns året-runt-marker om det innebär väsentligt bortfall av renbete.
Myndigheter och kommuner är ytterst ansvariga för att miljökvalitetsnormer följs. Miljökvalitetsnormer är föreskrifter från regeringen eller en myndighet om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön. Som exempel kan nämnas av Naturvårdsverket riktvärden för luftkvalitet i tätorter avseende koloxid, kväveoxid, svaveldioxid och sot. Kraven för verksamheter som inte lever upp till miljökvalitetsnormerna ska se olika ut beroende på om det handlar om gränsvärdesnormer eller andra normer. För att uppfylla till exempelvis målsättningsnormer räcker det med att kunna tillämpa de grundläggande hänsynskraven i miljöbalken. Det är enbart vid gränsvärdesnormer som det ska gå att ställa långtgående krav för att följa en miljökvalitetsnorm. I dessa fall ska ett åtgärdsprogram ligga till grund för ett sådant krav. En viss verksamhet eller åtgärd kan tillåtas under vissa förutsättningar även om den bidrar till att gränsvärdesnormen inte följs. Ett sådant exempel är en utbyggnad av kollektivtrafiken som inledningsvis kan ge föroreningar men som på lång sikt leder till en förbättring. De nya reglerna börjar gälla den 1 september 2010.
Riksrevisionens styrelse har lämnat en redogörelse om buller i plan- och byggprocessen. Redogörelsen bygger på Riksrevisionens granskning av om statens styrning vid planläggning och byggande av bostäder i bullerutsatta miljöer har gett förutsättningar för en effektiv och transparent plan- och byggprocess. Det här är några slutsatser: Det finns behov av en bättre samsyn och samordning mellan statliga myndigheter. Regeringen har genom bristande styrning medverkat till vissa tolkningsproblem och olika bedömningar på regional och lokal nivå. Det är viktigt att regeringen snarast ser över vilka åtgärder som behövs för att tillämpningen av regelverket ska bli mer transparent och förutsägbart. Regeringen har redan tagit del av granskning, lagt fram flera förslag till riksdagen och vidtagit åtgärder som kan bidra till en bättre transparens och förutsägbarhet. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
