Sök

Riksdagen sa ja till regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken som presenteras i den ekonomiska vårpropositionen. Sveriges ekonomi hör till de snabbast växande i Europa. Antalet sysselsatta är nu fler än före krisen. Den största riskfaktorn för den svenska ekonomins återhämtning och tillväxt är sannolikt att oron på finansmarknaden kan öka om situationen i andra europeiska länder försämras. Om det krävs för en trygg tillväxt ska Sverige kunna gå före andra länder i att säkra ett pålitligt finansiellt system. Regeringens politik att stärka arbetslinjen har spelat en avgörande roll för återhämtningen i ekonomin. Trots det finns det fortfarande en hög tröskel in på arbetsmarkanden för många av dem som saknar arbete. Framtida reformer bör därför vara inriktade på att få fler i arbete. Riksdagen ställer sig bakom regeringens ambitioner att införa ytterligare jobbskatteavdrag och att antalet löntagare som betalar statlig inkomstskatt bör minska. Under 2011 och 2012 sker stora förändringar inom utbildningen. Lärarkvaliteten ska stärkas och lärarutbildning förändras. Enligt regeringen är det viktigt att även i fortsättningen åtgärda brister inom utbildningssystemet. Migrationspolitiken ska vara human, rättssäker och ordnad. Den som vill komma till Sverige för att arbeta ska kunna göra det. Ambitionen är att rätten till subventionerad hälso- och sjukvård ska utvidgas för vissa grupper som i dag saknar tillgång till sådan vård. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att utvärdera jobbskatteavdraget och pröva det mot andra reformer som ger liknande effekt. Man påpekar att det under de senaste åren har gjorts flera studier av jobbskatteavdragets effekter. Flera studier visar att reformerna har haft betydande effekter på arbetskraftsutbudet och sysselsättningen, men också att osäkerheten i beräkningarna är stor. Därmed sa riksdagen delvis ja till ett motionsförslag från Miljöpartiet.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

2

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

41, 155 minuter

Justering

2011-06-14

Debatt

2011-06-22

Beslut

2011-06-22

Finansutskottet har granskat EU-kommissionens förslag till gemensam ram för hantering av kriser inom finanssektorn. Utskottet anser att förslaget kräver viktiga ändringar och tillägg. Bland annat saknas en bredare diskussion om hur man ska hantera en kris som omfattar hela finanssektorn, som finanskrisen 2008-2009. Kommissionens förslag är alltför inriktat på att hantera enskilda bankers problem, menar utskottet. Man anser också att staten tillfälligt måste kunna ta över ägandet i banker. Staten ska även kunna utfärda garantier och ge banker kapitaltillskott. Ansvar och ägande ska följas åt, menar man. Av samma orsak är utskottet emot kommissionens förslag om att myndigheter ska kunna tillsätta en särskild förvaltare i en bank utan att ta över ägandet. Utskottet saknar också en diskussion om regeringarnas och centralbankernas roll i krishanteringen. Riksdagen avslutade ärendet med detta. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

10, 55 minuter

Beredning

2011-05-12

Justering

2011-05-31

Debatt

2011-06-16

Beslut

2011-06-16

Bestämmelserna om så kallad kapitaltäckning och stora risktagningar, så kallad exponering, för kreditinstitut och värdepappersbolag anpassas till två EU-direktiv. Kapitaltäckning är det belopp, kapitalbasen, som en verksamhet måste avsätta för att trygga att man kan genomföra sina åtaganden. Ändringarna rör främst reglerna om gränsvärden för stora exponeringar, utgivning av värdepapper, kapitalbasen och samarbete mellan myndigheter i kritiska situationer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag med några mindre ändringar.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

2, 19 minuter

Justering

2011-05-12

Debatt

2011-06-01

Beslut

1899-01-01

Regeringen behöver inte lämna någon skrivelse till riksdagen inför EU:s toppmöte den 24-25 mars. Finansutskottet hade föreslagit att regeringen skulle återkomma med en skrivelse med anledning av de initiativ och de förslag som presenterats i syfte att åstadkomma en förstärkt styrning och samordning av den ekonomiska politiken i EU. Men riksdagen sa nej till utskottets förslag.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

28, 94 minuter

Justering

2011-02-17

Debatt

2011-03-02

Beslut

2011-03-02

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om kommunala frågor. Motionerna handlar om en resultatutjämningsfond eller balansfond för kommunerna, det kommunala skatteutjämningssystemet, avknoppning av kommunal verksamhet, privatiseringarnas samhällsekonomiska konsekvenser, vinstutdelning i offentligt finansierade välfärdsverksamheter, momskompensation till friskolor, avgiftsbeläggning av myndighetsutövning och om sommarjobb för gymnasieelever.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

8

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

27, 82 minuter

Justering

2011-02-08

Debatt

2011-03-02

Beslut

2011-03-02

Den nya budgetlagen ersätter den nuvarande lagen om statsbudgeten. Den omfattar också den nuvarande lagen om statens upplåning och skuldförvaltning. Den nya lagen innehåller bland annat följande ändringar: Det införs en bestämmelse om att regeringen ska ha riksdagens godkännande för att få köpa aktier eller andelar i företag och för att få skjuta till kapital i företag. Regler om statlig utlåning införs. Det innebär att det ställs krav på att förväntade förluster ska vara finansierade. Det införs grundläggande bestämmelser om utformningen av årsredovisningen för staten som gäller innehåll, avgränsning och uppställningsformer. Regeringen ska ange under vilka år fleråriga ekonomiska åtaganden, så kallade beställningsbemyndiganden, beräknas föra med sig utgifter. Regeringen får rätt att sälja fast egendom för högst 75 miljoner kronor. I dag är gränsen 50 miljoner kronor. Regleringen blir tydligare när det gäller bruttoredovisning av statens inkomster och utgifter och undantagen från denna princip. Ramanslaget blir den enda anslagstypen. Den nya budgetlagen ska gälla från den 1 april 2011.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

7

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 35 minuter

Beredning

2011-02-03

Justering

2011-02-17

Debatt

2011-03-03

Beslut

2011-03-03

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om banker, försäkringar och kreditupplysning. Motionerna handlar till exempel om kreditupplysningar och bluffakturor, betalningsanmärkningar, inkassobolagens verksamhet, rätten att öppna bankkonto, lokala sparbanker, lån utan ränta och europeiska bankkonton.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

13

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

4, 26 minuter

Justering

2011-02-08

Debatt

2011-03-02

Beslut

2011-03-02

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 88 miljarder kronor till allmänna bidrag till kommuner för 2011. Det största anslaget är på 85 miljarder kronor och går till kommunalekonomisk utjämning. Utjämningssystemet ska skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar mellan olika kommuner och landsting. De andra två anslagen är bidrag för utjämning av kostnader enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och bidrag till organisationer inom det kommunalekonomiska området.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

16, 74 minuter

Justering

2010-12-09

Debatt

2010-12-21

Beslut

2010-12-21

Riksdagen sa ja till regeringens budgetproposition för 2011. Beslutet gäller bland annat riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, statens inkomster och ramarna för statsbudgetens olika utgiftsområden. Ramarna styr sedan när riksdagen senare under december fattar beslut om de olika anslagen. Utgiftstaket för staten blir 1 063 miljarder kronor 2011, 1 083 miljarder kronor 2012, 1 093 miljarder kronor 2013 och 1 103 miljarder kronor 2014. Beslutet innebär bland annat följande prioriteringar: Förstärkningar av de arbetsmarknadspolitiska insatserna. Kommunerna får 3 miljarder i extra statsbidrag. Totalt satsas 7,5 miljarder kronor på sänkt inkomstskatt för pensionärer. Höjda bostadsbidrag till familjer med barn. Nya åtgärder för att förbättra sjukvården och äldreomsorgen. Nya satsningar på havsmiljö, miljöteknik och energiforskning.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

8

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

83, 311 minuter

Justering

2010-11-25

Debatt

2010-12-08

Beslut

2010-12-08

Den svenska insättningsgarantin höjs till motsvarande 100 000 euro. Insättningsgaranti är ett av staten garanterat skydd för kundernas insättningar i bland annat banker i händelse av att banken skulle gå i konkurs. Insättningsgarantin täcker idag ersättningar upp till 500 000 kronor eller det belopp i kronor som motsvarar 50 000 euro om det är högre. Nu höjs ersättningen till motsvarande 100 000 euro från den 31 december 2010 i syfte att ge spararna ökat skydd. De nya reglerna är en följd av ändringar i EU:s direktiv om insättningsgaranti. Riksdagen sa ja till regeringens förslag men ger samtidigt regeringen i uppdrag att i förhandlingarna med EU sträva efter att det genomförs ändringar i direktivet. Ändringarna ska göra det lättare för länder utanför euroområdet att införa ersättningsbeloppet i sina egna valutor. Därefter ska regeringen se till att beloppet anges i kronor.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 21 minuter

Justering

2010-11-23

Debatt

2010-12-02

Beslut

2010-12-02

I en skrivelse redovisar regeringen de allmänna pensionsfonderna, AP-fondernas, verksamhet under 2009. Dessutom redovisas bland annat en utvärdering av fondstyrelsernas långsiktiga strategiska förvaltning 2001 till 2009. AP-fonderna fungerar som buffertar som ska utjämna svängningarna mellan pensionsavgifterna och de utbetalda pensionerna. Skrivelsen visar på att fonderna under året till stor del återhämtat sig efter omfattande förluster under finanskrisen. Men trots återhämtningen är AP-fondernas bidrag till finansieringen av pensionssystemet sedan starten 2001 fortfarande negativt. Riksdagen menar att fondernas långsiktiga resultat ska bedömas försiktigt eftersom de senaste tio åren har varit turbulenta. Kapitalmarknaderna har skakats av två börsfall och stora svängningar i värdet på olika tillgångar. Riksdagen avslutar ärendet utan åtgärder.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

14, 50 minuter

Justering

2010-11-18

Debatt

2010-12-01

Beslut

2010-12-02

En ny lag om kreditvärderingsinstitut börjar gälla den 7 september 2010. Syftet är att anpassa svensk lagstiftning till en EU-förordning. EU-förordningen ska bidra till hög kvalitet på de kreditbetyg som utfärdas inom EU och som används i rättsligt reglerade sammanhang. Att bedöma kreditvärdigheten hos en motpart eller på finansiella instrument kan vara svårt. För att lättare kunna bedöma och förstå de risker och osäkerheter som finns kan man ta hjälp av kreditvärderingsinstitut. Kreditbetygen används till exempel av investerare, låntagare, emittenter, tjänstepensionsinstitut och stater. Kreditvärderingsinstituten har stor påverkan på den finansiella marknaden, och de fick mycket kritik under den finansiella krisen.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 22 minuter

Justering

2010-06-08

Debatt

2010-06-21

Beslut

2010-06-22

Riksdagen sa ja till regeringen förslag i vårtilläggsbudgeten för 2010. 44 anslag höjs och 22 anslag sänks. Förändringarna innebär att statsbudgeten ökar med 2,6 miljarder kronor. Flerbarnstillägget höjs från den 1 juli 2010 med 50 kronor per månad för det andra barnet, 100 kronor per månad för det tredje barnet, 150 kronor per månad för det fjärde barnet och med 200 kronor per månad för det femte barnet och varje ytterligare barn. Regeringens ram utvidgas för att ta upp lån i Riksgäldskontoret för studielån. Detta mot bakgrund av att allt fler personer börjar studera med studiemedel som ett resultat av lågkonjunkturen. Utskottet föreslår en ytterligare ökning av ramen eftersom det är osäkert hur lånebehovet kommer att utvecklas under andra halvåret 2010. Regeringen får möjlighet att köpa två nya ubåtar och halvtidsmodifiera två ubåtar av Gotlandsklass. Regeringen får också möjlighet snabbt köpa ett medeltungt helikoptersystem. Inom infrastrukturområdet görs ytterligare satsningar i form av en kompletterande planeringsram för vissa väg- och järnvägsprojekt för 2010-2021. Det gäller bland annat Förbifart Stockholm, det Västsvenska paketet och broar över Sundsvallsfjärden och över Motalaviken.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

25

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

28, 88 minuter

Justering

2010-06-08

Debatt

2010-06-16

Beslut

2010-06-16

Kommunernas och landstingens resultat 2009 förbättrades med 6,5 miljarder kronor jämfört med året innan och uppgick till 14,4 miljarder kronor. Det visar regeringens årliga redovisning av ekonomin och verksamheterna i kommuner och landsting som lämnats till riksdagen. Resultatet förklaras främst av ett antal tillfälliga faktorer, bland annat en sänkning av premierna för avtalssjukförsäkringar, ett ökat värde på finansiella tillgångar och minskade räntekostnader. Vidare behandlades en rapport om den kommunala finansieringsprincipens tillämpning som finansutskottet låtit genomföra. Utskottet förutsätter att regeringen ger en så fullständig bild som möjligt av den löpande tillämpningen av finansieringsprincipen. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

10, 56 minuter

Justering

2010-06-01

Debatt

2010-06-16

Beslut

2010-06-17

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 och 2009 om statlig förvaltningspolitik. Riksdagen konstaterar att omfattande initiativ tagits för att effektivisera statsförvaltningen, inte minst genom betydelsefulla insatser för att främja e-förvaltning. Riksdagen framhåller även att åtgärder vidtagits för att minska den offentliga sektorns klimatpåverkan liksom för att utveckla och stärka jämställdheten. Vidare påtalas att regeringen väl uppmärksammat behovet av att stärka ungas samt funktionshindrades position på arbetsmarknaden. Andra motioner handlar om staten som arbetsgivare, om regeringens hantering av statlig egendom och om utformningen av belägenhetsadresser

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

9

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

13, 39 minuter

Justering

2010-02-09

Debatt

2010-03-03

Beslut

2010-03-03

Inför vårmötena i Internationella valutafonden (IMF) bestämde Europeiska rådet att medlemsländerna i EU ska bidra med 75 miljarder kronor i tillfälliga krediter till förstärkningen av IMF:s utlåningskapacitet. Detta för att bland annat säkra IMF:s finansiering av den kraftigt ökade efterfrågan på lån i spåret av finanskrisen. Riksdagen sa ja till att Riksbanken tecknar avtal med IMF om Sveriges andel av de utlovade EU-krediterna. Den svenska andelen uppgår till 2,47 miljarder euro, räknat utifrån Sveriges andel av insatskapitalet i IMF, vilket ungefär motsvarar 25,5 miljarder kronor.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 28 minuter

Justering

2010-02-16

Debatt

2010-03-03

Beslut

2010-03-03

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 75 miljarder kronor i anslag till allmänna bidrag till kommuner för 2010. Under utgiftsområdet finns tre anslag varav det största är anslaget för kommunalekonomisk utjämning. Utjämningssystemet syftar till att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar mellan olika kommuner respektive landsting. De andra två anslagen är bidrag för utjämning av kostnader enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och bidrag till organisationer inom det kommunalekonomiska området.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

28, 1 minuter

Justering

2009-12-03

Debatt

2009-12-17

Beslut

2009-12-17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 12,2 miljarder kronor i anslag till samhällsekonomi och finansförvaltning för 2010. I den potten ingår även Riksrevisionens styrelses förslag till anslag för Riksrevisionen. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om investeringsplaner och låneramar för Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket, om rörlig kredit i Riksgäldskontoret för Statens pensionsverk och om att låta Kammarkollegiet och Riksrevisionen ta upp lån i Riksgäldskontoret. Regeringen får även rätt att under 2010 besluta om en kredit till Lettland om högst 720 miljoner euro. Riksdagen anser att Sverige bör ge Lettland en kredit för att bidra till en lösning av den mycket svåra ekonomiska och finansiella situation som Lettland befinner sig i.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

13

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

20, 1 minuter

Justering

2009-12-08

Debatt

2009-12-17

Beslut

2009-12-17

Banker och övriga kreditinstitut ska betala en avgift för att finansiera den stabilitetsfond som kan användas för att hantera finansiella kriser. Fonden inrättades förra hösten för att finansiera åtgärder som motverkar att det finansiella systemet i Sverige drabbas av en allvarlig störning. Avgiften ska vara 0,036 procent av vissa delar av bankens eller institutets förpliktelser enligt balansräkningen. Avgiften införs 2009, men endast halv avgift tas ut 2009 och 2010. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

5, 17 minuter

Justering

2009-11-17

Debatt

2009-11-25

Beslut

2009-11-25

Den kommunala kompetensen utvidgades den 1 mars 2009 så att kommuner och landsting får lämna bidrag till byggande av väg och järnväg som staten ansvarar för. Riksdagen beslutade nu om hur kommunerna och landstingen ska redovisa sådan medfinansiering. Regeringens förslag innebar att bidragen ska redovisas i kommunens respektive landstingets balansräkning och upplösas med årliga enhetliga belopp under 15 år. Finansutskottet bedömde att tiden bör förlängas till att omfatta högst 25 år. Dessutom ville utskottet göra det möjligt för kommuner och landsting att redovisa bidraget direkt, som en kostnad i resultaträkningen. Utskottet föreslog också att det i lagtexten ska framgå att upplösning ska påbörjas det år bidraget beslutas. För bidrag som har beslutats under år 2009 får dock upplösning påbörjas det år första utbetalningen av bidraget görs. Riksdagen sa ja till regeringens förslag med dessa ändringar.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

10, 37 minuter

Justering

2009-11-05

Debatt

2009-11-18

Beslut

2009-11-19