Sök

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag om integration, i motioner från den allmänna motionstiden 2019. Anledningen är främst att det redan pågår arbete på området.

Förslagen rör bland annat nyanlända invandrares etablering, samhällsorientering för nyanlända invandrare och civilsamhällets roll i integrationsprocessen.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

5

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

8, 52 minuter

Justering

2020-03-26

Bordläggning

2020-03-31

Debatt

2020-04-01

Beslut

2020-04-01

Behandlade dokument

39

Förslagspunkter

12

Reservationer

26 

Anföranden och repliker

7, 46 minuter

Justering

2020-03-12

Bordläggning

2020-03-24

Debatt

2020-03-25

Beslut

2020-03-25

Riksdagen sa nej till 70 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om målen för jämställdhetspolitiken, åtgärder mot hedersrelaterat våld och förtryck, åtgärder för jämställdhet och mot diskriminering i arbetslivet samt en utvärdering av diskrimineringslagen. Riksdagen sa nej till motionerna eftersom arbete redan pågår inom dessa områden.

Behandlade dokument

36

Förslagspunkter

15

Reservationer

24 

Anföranden och repliker

19, 73 minuter

Justering

2020-02-11

Bordläggning

2020-03-04

Debatt

2020-03-05

Beslut

2020-03-05

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om Riksrevisionens rapport om Arbetsförmedlingens matchningsarbete.

En av Arbetsförmedlingens uppgifter är att bidra till förbättrad matchning genom att effektivt sammanföra dem som söker arbete med dem som söker arbetskraft. Stora resurser avsätts åt matchningsarbetet, men Arbetsförmedlingen bedömer att de ändå inte fullt ut har nått regleringsbrevens mål om förbättrad matchning.

Riksrevisionen konstaterar att det finns risk för bristande effektivitet och likvärdighet i Arbetsförmedlingens matchningsverksamhet. Riskerna beror bland annat på att arbetssätten inom matchningsverksamheten är utformade utifrån en relativt svag kunskapsbas, att styrningen inte säkerställer att arbetsförmedlarna använder de mest effektiva arbetssätten eller att de gör likvärdiga bedömningar av den arbetssökandes behov samt att myndigheten har delegerat ett stort ansvar till lokal nivå och enskilda arbetsförmedlare att välja, utforma och följa upp arbetssätt. Riksrevisionen noterar också att regeringen inte har reglerat eller följt upp myndighetens arbete på området.

Riksdagen som anser att matchningen måste fungera bättre än i dag, konstaterar att det pågår ett omfattande arbete med att reformera Arbetsförmedlingen och riksdagen har förtroende för att man i detta reformarbete gör en gedigen analys av hur effektivitet och likvärdighet ska säkerställas. Därför anser riksdagen att det i nuläget inte finns anledning för riksdagen att rikta några krav till regeringen om att vidta ytterligare utredningsåtgärder.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till förslag i motioner på samma område.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

20, 76 minuter

Justering

2020-01-30

Bordläggning

2020-02-04

Debatt

2020-02-05

Beslut

2020-02-05

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om Riksrevisionens rapport om diskrimineringslagens krav på lönekartläggning. Genom lönekartläggning ska arbetsgivare säkerställa att alla medarbetare, oavsett kön, hanteras lika vid lönesättning.

Riksrevisionen har granskat hur väl lönekartläggning fungerar för att motverka osakliga skillnader i lön och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män. Riksrevisionen ger bland annat rekommendationer till regeringen om att se över lagstiftningen om lönekartläggning. Riksdagen vill, i likhet med regeringen, peka på att diskrimineringslagens regler om aktiva åtgärder nyligen ändrades. Där ingår bestämmelserna om lönekartläggning. Ändringarna gjordes bland annat för att underlätta för dem som ska använda lagen och för att arbetet med lönekartläggning ska kunna anpassas till verksamheten. Riksdagen förutsätter att regeringen noga följer utvecklingen på området och att en översyn av diskrimineringslagen kommer att göras vid behov. Enligt riksdagen är det för tidigt att väcka frågan om en ny utredning av bestämmelserna om lönekartläggning.

Riksdagen sa nej till olika motionsförslag inom området och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 29 minuter

Justering

2020-01-30

Bordläggning

2020-02-04

Debatt

2020-02-05

Beslut

2020-02-05

Samhall bör återgå till sitt grunduppdrag att skapa arbete åt personer med fysiska och intellektuella funktionsnedsättningar. Det anser riksdagen som riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att göra en översyn av Samhalls uppdrag.

Riksdagen sa samtidigt säger nej till cirka 60 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar exempelvis om omställning och kompetensutveckling, Arbetsförmedlingen samt arbetslöshetsförsäkringen. Riksdagen sa nej eftersom det redan pågår arbete inom de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

43

Förslagspunkter

8

Reservationer

16 

Justering

2019-12-12

Bordläggning

2019-12-16

Debatt

2019-12-17

Beslut

2019-12-18

Knappt 77,2 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska gå till området arbetsmarknad och arbetsliv. Ungefär 28,1 miljarder kronor går till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd och 20,5 miljarder går till lönebidrag och Samhall, med mera. Regeringen får också rätt att ingå ekonomiska åtaganden som innebär att det kan behövas ytterligare pengar till vissa områden under de kommande åren.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till ett trettiotal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2019-12-12

Bordläggning

2019-12-16

Debatt

2019-12-17

Beslut

2019-12-18

Ungefär 10,1 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska gå till jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Mest pengar går till kommunersättningar vid flyktingmottagande, som får 8,5 miljarder. Regeringens mål för åtgärder mot segregation godkändes. Målet är minskad segregation, jämlika och jämställda uppväxt- och levnadsvillkor samt goda livschanser för alla.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till 20 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

38, 144 minuter

Justering

2019-12-05

Bordläggning

2019-12-12

Debatt

2019-12-13

Beslut

2019-12-17

Myndigheten för arbetsmiljökunskap ska få möjlighet att behandla de personuppgifter som behövs för att myndigheten ska kunna sköta sina uppgifter på ett effektivt sätt, samtidigt som enskilda personers integritet skyddas. Därför införs en ny lag om detta. Myndigheten ska enligt de nya bestämmelserna få samla vissa typer av känsliga personuppgifter i den del av verksamheten som gäller kunskapsuppbyggnad, kunskapsspridning, utvärdering och analys.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-10-15

Bordläggning

2019-10-22

Debatt

2019-10-23

Beslut

2019-10-23

FN:s internationella arbetsorganisation, ILO, har beslutat om en rekommendation om sysselsättning och anständigt arbete för fred och motståndskraft. Syftet med rekommendationen är att ge medlemsstaterna vägledning om hur de kan skapa sysselsättning och anständigt arbete för förebyggande, återhämtning, fred och motståndskraft i samband med krissituationer som uppstår till följd av konflikter och katastrofer.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om ILO:s rekommendation. Regeringen skriver att rekommendationen kan ge betydelsefull vägledning i arbetet i konflikt- och krisdrabbade länder och riksdagen håller med regeringen om det. Riksdagen håller också med regeringen om att rekommendationen inte bör leda till några författningsändringar eller andra åtgärder i Sverige.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-06-13

Bordläggning

2019-06-18

Debatt

2019-06-19

Beslut

2019-06-19

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som gäller Riksrevisionens granskning av jämställdhetsintegrering i integrationspolitiken. Granskningen visar att även om integration har varit ett högt prioriterat område finns det delar i centrala styrdokument, exempelvis budgetpropositionens resultatredovisning, som inte har jämställdhetsintegrerats i tillräcklig utsträckning.

Riksdagen tycker att regeringen bör införa ett nytt jämställdhetspolitiskt delmål om integration och riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det. Delmålet skulle kunna formuleras som: "Kvinnor och män, flickor och pojkar som invandrar ska mötas av samma förväntningar på alla områden i det svenska samhället och ha samma rättigheter och möjligheter att skapa sig ett självständigt liv i Sverige."

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

11, 101 minuter

Justering

2019-06-13

Bordläggning

2019-06-18

Debatt

2019-06-19

Beslut

2019-06-19

Regeringen har kommit med förslag om ändringar i lagen om medbestämmande i arbetslivet, den så kallade medbestämmandelagen. Fredsplikten utökas på arbetsplatser där det finns kollektivavtal. För att en arbetstagare ska få delta i en stridsåtgärd mot en arbetsgivare som är bunden av kollektivavtal måste syftet vara att uppnå ett kollektivavtal och arbetstagarorganisationen måste ha förhandlat med arbetsgivaren om sina krav. Vidare ska också fredsplikten vid rättstvister utökas. Det ska inte vara tillåtet för en arbetsgivare eller en arbetstagare att ta till stridsåtgärder för att utöva påtryckningar i en rättstvist.

De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2019. Reglerna ska inte användas vid stridsåtgärder som påbörjades innan lagändringarna började gälla. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

32, 99 minuter

Justering

2019-06-13

Bordläggning

2019-06-14

Debatt

2019-06-17

Beslut

2019-06-18

Regeringen har lagt förslag om att förlänga anställningsskyddet för arbetstagare från 67 till 69 års ålder. Anställningsskyddet är till för att ge arbetstagare trygghet i sin anställning, till exempel att skydda arbetstagaren från att bli uppsagd utan någon saklig grund innan arbetstagaren har uppnått en viss ålder.

I takt med att medellivslängden ökar och pensionerna behöver räcka längre, måste även arbetslivet förlängas. De som kan, vill och orkar arbeta längre bör ha möjlighet att göra det och då måste eventuella hinder tas bort, anser regeringen. Det är därför nödvändigt att anställningsskyddet förlängs, så att ingen under 69 år kan bli av med sin anställning på grund av sin ålder.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla stegvis. Den 1 januari 2020 höjs åldersgränsen till 68 år och den 1 januari 2023 till 69 år.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

13, 59 minuter

Justering

2019-06-04

Bordläggning

2019-06-13

Debatt

2019-06-14

Beslut

2019-06-18

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om arbetsmiljö och arbetstid. Motionerna handlade bland annat om systematiskt arbetsmiljöarbete, Arbetsmiljöverkets uppdrag, arbetstidsförkortning samt skyddsombud och företagshälsovård. Riksdagen sa nej bland annat eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

9

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

11, 66 minuter

Justering

2019-05-02

Bordläggning

2019-05-07

Debatt

2019-05-08

Beslut

2019-05-08

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om arbetsrättsliga frågor. Anledningen är bland annat att riksdagen inte tycker att det finns behov av några åtgärder i dessa frågor.

Motionerna handlar exempelvis om flexiblare regelverk, anställningsskydd, anställningsformer, turordning, stridsåtgärder och utstationering av arbetstagare.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

13

Reservationer

26 

Anföranden och repliker

23, 80 minuter

Justering

2019-05-02

Bordläggning

2019-05-07

Debatt

2019-05-08

Beslut

2019-05-08

Riksdagen har granskat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av om a-kassorna tillämpar arbetslöshetsförsäkringen på liknande sätt. Riksrevisionen konstaterar att det finns skillnader i hur a-kassorna beslutar om rätt till arbetslöshetsersättning och drar slutsatsen att regelverket tolkas olika. Revisionen rekommenderar därför bland annat att regeringen ser över det uppdrag Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) har att förtydliga reglerna i försäkringen.

Regeringen delar Revisionens uppfattning att det är viktigt att arbetslöshetsförsäkringen tillämpas likvärdigt och håller med om att regelverket behöver förtydligas. Riksdagen instämmer i detta. 

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-04-11

Bordläggning

2019-04-23

Debatt

2019-04-24

Beslut

2019-04-24

Riksdagen sa nej till cirka 70 motionsyrkanden om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering. Anledningen är bland annat den sakpolitiska överenskommelse som slöts i januariavtalet och att det i vissa frågor redan pågår arbete. Motionerna handlar bland annat om jämställdhetspolitikens mål, jämställdhetsintegrering, åtgärder mot hedersrelaterat våld och förtryck samt åtgärder för jämställdhet och mot diskriminering i arbetslivet.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

8

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

15, 62 minuter

Justering

2019-03-14

Bordläggning

2019-03-27

Debatt

2019-03-28

Beslut

2019-04-03

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om integration. Anledningen är bland annat att arbete pågår på området samt att vissa frågor omfattas av den sakpolitiska överenskommelsen mellan S, C, L och MP som ingicks i januari 2019.

Motionerna handlar bland annat om insatser under asyltiden, frågor om mottagande och etablering av nyanlända invandrare, samhällsinformation och samhällsorientering samt civilsamhällets betydelse för integrationen.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

6

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

26, 105 minuter

Justering

2019-03-14

Bordläggning

2019-03-26

Debatt

2019-03-27

Beslut

2019-03-27

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om arbetsmarknadsfrågor och arbetslöshetsförsäkringen. Motionerna handlar exempelvis om framtidens arbetsmarknad och kompetensutveckling. Andra områden är Arbetsförmedlingen, arbetsmarknadspolitiska program och insatser samt arbetslöshetsförsäkringen.

Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

49

Förslagspunkter

7

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

32, 130 minuter

Justering

2019-03-14

Bordläggning

2019-03-26

Debatt

2019-03-27

Beslut

2019-03-27

Riksdagen har granskat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens rapport om uppföljningen av Arbetsförmedlingens insats Förberedande och orienterande utbildning. Rapporten omfattar deltagare inom etableringsuppdraget, det vill säga nyanlända invandrare.

Riksrevisionen konstaterar att Arbetsförmedlingens utvärdering av insatsen har brister. Insatsen är omfattande och kostsam, därför bedömer revisionen att det är av stor vikt att kunna följa upp hur det går för deltagarna. Brist på kunskap om hur satsningen fungerar kan bland annat leda till att personer är utan arbete längre tid än nödvändigt och att resurser inte används på bästa sätt.

Enligt regeringen är den här och tidigare liknande granskningar av Riksrevisionen ett viktigt bidrag till den samlade kunskapen på området.

Riksdagen delar regeringens bedömning av rapporten. Med det lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 14 minuter

Justering

2019-02-07

Bordläggning

2019-02-27

Debatt

2019-02-28

Beslut

2019-02-28