Sök

Regeringen föreslår att ett försäkringsbolag ska kunna överlåta hela sitt försäkringsbestånd, det vill säga samtliga försäkringar, till ett annat försäkringsbolag utan att det får konsekvenser på inkomstskatten för det företag som övertar försäkringarna.

Det innebär i korthet att det övertagande försäkringsbolaget tar över det överlåtande försäkringsbolagets skattemässiga situation. En förutsättning för detta är att överlåtelsen görs i syfte att en tjänstepensionsverksamhet ska bedrivas av ett tjänstepensionsföretag.

Syftet med de nya reglerna är att samtliga försäkringsbolag - oavsett ägandeform - ska ges samma möjligheter att renodla verksamheten utan omedelbara konsekvenser för inkomstbeskattningen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna ska börja gälla den 1 juli 2022 och upphöra den 1 januari 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-05-10

Bordläggning

2022-05-17

Debatt

2022-05-18

Beslut

2022-05-18

Regeringen har föreslagit ändrade krav på de jord- eller skogsbruksföretag som tar emot statligt stöd i form av återbetalning av bränsleskatt och skatt på el. Ändringarna innebär att stödmottagaren ska lämna, och därmed offentliggöra, uppgifter om så kallad primär jordbruksproduktion - det vill säga uppgifter om vilka råvaror som framställs av företaget. Förslaget har lagts fram till följd av ändrade EU-regler.

Regeringen föreslår också att uppgifterna ska lämnas av de jord- eller skogsbruksföretag som tar emot stöd om minst 15 000 euro per kalenderår.

De nya reglerna ska börja gälla den 1 juli 2022. Riksdagen sa ja till förslagen.

Riksdagen anser dock att beloppsgränsen för att lämna uppgifter bör höjas till 60 000 euro för att minska den administrativa bördan för företag. Därför riktade riksdagen ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att återkomma till riksdagen med ett sådant förslag.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2022-05-10

Bordläggning

2022-05-17

Debatt

2022-05-18

Beslut

2022-05-18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ändra nedsättningen av förmånsvärdet för miljöbilanpassade bilar så att nybilspriset sätts ned med ett fast schabloniserat belopp som utgår från bilens miljöteknik. Nedsättningen är 350 000 kronor för elbilar och vätgasbilar, 140 000 kronor för laddhybrider och 100 000 kronor för gasbilar. Nedsättningen får inte överstiga 50 procent av bilens nybilspris. Nedsättningen kommer inte att gälla elhybrider och etanoldrivna bilar.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-05-05

Bordläggning

2022-05-10

Debatt

2022-05-11

Beslut

2022-05-11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en skattereduktion för avgiften till a-kassan. Förslaget innebär att den som är medlem i en svensk a-kassa får göra en avräkning mot den beräknade skatten med 25 procent av den inbetalade a-kasseavgiften.

Syftet är att underlätta och uppmuntra till att fler ansluter sig till arbetslöshetsförsäkringen eftersom det är viktigt att enskilda omfattas av ett försäkringsskydd vid arbetslöshet som i sin tur upprätthåller konsumtionsförmågan och köpkraften. Enligt förslaget bidrar en hög anslutningsgrad, förutom till ekonomisk stabilitet under lågkonjunkturer, även till att upprätthålla legitimiteten och försäkringsmässigheten i arbetslöshetsförsäkringen.

De nya reglerna börjar gälla från och med 1 juli 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 8 minuter

Justering

2022-05-05

Bordläggning

2022-05-10

Debatt

2022-05-11

Beslut

2022-05-11

Den kustnära sjöfarten och systemet med tonnagebeskattning bör utvecklas och en översyn av stämpelskatten på fartygsinteckningar bör göras. En översyn bör även göras av regelverken för sponsring av idrott. Det tycker riksdagen som riktade tre uppmaningar, tillkännagivanden, om det till regeringen.

Enligt riksdagen bör regeringen:

• Utvärdera tonnagebeskattningssystemet och föreslå åtgärder för att bland annat utveckla systemet. Tonnagebeskattning baseras på fartygets tonnage, det vill säga fartygets storlek och lastförmåga.
• Göra en översyn av stämpelskatten på fartygsinteckningar. En särskild inriktning bör vara på om skatten inverkar negativt på företagens omställning till mer hållbara investeringar.
• Göra en översyn av reglerna om sponsring av idrott för att säkerställa en jämställd sponsring och för att skapa ett hållbart regelverk.

Beslutet om tillkännagivanden gjordes i samband med behandlingen av kvarvarande motioner från den allmänna motionstiden 2021 om beskattning, företagande och kapital. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Behandlade dokument

72

Förslagspunkter

13

Reservationer

25 

Anföranden och repliker

20, 77 minuter

Justering

2022-04-07

Bordläggning

2022-05-03

Debatt

2022-05-04

Beslut

2022-05-04

Fler ska uppmuntras att laga och ändra redan tillverkade varor istället för att köpa nytt. Därför har regeringen föreslagit att momsen ska sänkas från 12 procent till 6 procent för reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-04-26

Bordläggning

2022-05-03

Debatt

2022-05-04

Beslut

2022-05-04

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att höja omsättningsgränsen för befrielse från mervärdesskatt (moms).

Syftet med regeringens förslag är att minska administrationen och förenkla för mindre företag. Omsättningsgränsen för att slippa ta ut moms ska höjas från dagens nivå på 30 000 kronor till 80 000 kronor per år. Det innebär att företag med en omsättning på högst 80 000 kronor inte längre behöver vara registrerade för och deklarera moms.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

14, 25 minuter

Justering

2022-04-26

Bordläggning

2022-05-03

Debatt

2022-05-04

Beslut

2022-05-04

Riksdagen riktade två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen med anledning av förslag i motioner om skatteförfarande och folkbokföring.

Enligt uppmaningarna ska regeringen

• fatta beslut om och genomföra en nationell folkräkning
• återkomma med förslag som säkrar att biometriska uppgifter, en särskild form av personuppgifter, kontrolleras i samband med en identitetskontroll vid folkbokföring av en person som flyttar till Sverige och vid tilldelning av samordningsnummer.

Förslagen om tillkännagivanden kom vid behandlingen av cirka 220 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga motioner. Detta med hänvisning till att riksdagen redan har tagit ställning i dessa frågor, och att utredningar och beredningar redan pågår.

Behandlade dokument

122

Förslagspunkter

24

Reservationer

48 

Anföranden och repliker

6, 48 minuter

Justering

2022-04-21

Bordläggning

2022-04-26

Debatt

2022-04-27

Beslut

2022-04-27

Regeringen har föreslagit förändringar i det så kallade bonus malus-systemet för nya bilar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget innebär att det förhöjda koldioxidbeloppet (malus) ska tas ut då en bil släpper ut 75 gram koldioxid per kilometer eller mer. Med nuvarande regler gäller att beloppet tas ut om en bil släpper ut 90 gram koldioxid eller mer. Även gränsen för när den högre nivån av det förhöjda beloppet tas ut sänks, från 130 till 125 gram per kilometer.

Bonus malus-systemet innebär att köp av vissa fordon med låga utsläpp av koldioxid ger en bonus medan fordon med höga utsläpp av koldioxid får förhöjd skatt (malus) under tre år. Systemet ska vara självfinansierande på så sätt att intäkterna från malus ska väga upp utgifterna för bonus. Detta är också anledningen bakom förslaget till justeringar; eftersom andelen laddbara nya bilar ökar snabbt ökar också utgifterna för bonusdelen.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

8, 60 minuter

Justering

2022-04-05

Bordläggning

2022-04-19

Debatt

2022-04-20

Beslut

2022-04-20

Riksdagen beslutade att rikta två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

• Regeringen bör så fort som möjligt se över lagstiftningen när det gäller mervärdesskatt (moms) så att den inte i onödan minskar incitamenten till att göra om lokaler och kontor till bostäder.
• Regeringen bör snabbt utreda frågan om hur intern moms mellan föreningar i samma organisation kan lösas utan att orsaka en snedvridning av konkurrensen som strider mot EU:s lagar och utan att öka risken för fusk med momsen.

Riksdagens tillkännagivanden gjordes när riksdagen behandlade cirka 50 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga förslag, som bland annat handlar om förändrade skattesatser, utredningar av olika effekter och aspekter av moms samt undantag från skattskyldighet på momsområdet.

Behandlade dokument

45

Förslagspunkter

6

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

11, 50 minuter

Justering

2022-04-05

Bordläggning

2022-04-19

Debatt

2022-04-20

Beslut

2022-04-20

Riksdagen sa nej till förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om ändrade eller nya punktskatter. Anledningen är att riksdagen redan har tagit ställning i frågorna, att arbete pågår inom de områden motionerna tar upp eller att tillkännagivanden inte behövs därför att Regeringskansliet redan tittar på frågorna. Motionsförslagen handlar bland annat om energiskatt, skatterna på drivmedel, fordon, kemikalier, alkohol, tobak, flygresor, avfall, socker, plastbärkassar samt trängselskatt.

Behandlade dokument

104

Förslagspunkter

17

Reservationer

53 

Anföranden och repliker

6, 48 minuter

Justering

2022-04-05

Bordläggning

2022-04-20

Debatt

2022-04-21

Beslut

2022-04-21

Regeringen har föreslagit att möjligheten att dra av tidigare års underskott efter en förändring av företags ägarförhållanden ska begränsas. Möjligheten till avdrag av underskott tas bort helt om underskotten är det övervägande skälet till att ägarförändringarna har skett. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 maj 2022 och tillämpas på ägarförändringar som skett efter den 10 juni 2021. Den 10 juni 2021 meddelade regeringen i en skrivelse till riksdagen att ett förslag om begränsningar i avdragsrätten skulle komma att lämnas, därför kan lagstiftningen tillämpas bakåt i tiden.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Justering

2022-03-24

Bordläggning

2022-03-29

Debatt

2022-03-30

Beslut

2022-03-30

Riksdagen har prövat ett lagförslag från EU-kommissionen enligt den så kallade subsidiaritetsprincipen, som säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva. Inom ramen för subsidiaritetsprövningen ingår också en proportionalitetsbedömning, alltså att granska om den föreslagna åtgärden går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen. EU-förslaget innehåller regler som ska förhindra att företag som saknar substans används för att undkomma skatt.

Riksdagen konstaterar bland annat att förslaget är mycket omfattande och långtgående. Riksdagen anser att kommissionen inte tillräckligt har motiverat att förslaget inte går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå det mål som anges. Därmed strider förslaget mot subsidiaritetsprincipen och riksdagen beslutade att lämna invändningar i ett så kallat motiverat yttrande till EU:s beslutande institutioner.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2022-03-17

Bordläggning

2022-03-25

Debatt

2022-03-29

Beslut

2022-03-30

Riksdagen har prövat ett EU-förslag om en global minimiskatt för multinationella företag inom EU och anser att det strider mot den så kallade subsidiaritetsprincipen.

EU-kommissionen föreslår en global minimiskatt på 15 procent för multinationella företag inom EU. Syftet är att säkerställa att stora multinationella koncerner betalar en rättvis andel av sina vinster i skatt oavsett var de har sin verksamhet. En miniminivå för beskattningen ska enligt förslaget bland annat motverka skattekonkurrens mellan länder och möjliggöra en jämn spelplan för företag runt om i världen. EU-förslaget ska gälla för koncerner vars omsättning överstiger 750 miljoner euro och även omfatta nationella, inhemska koncerner som inte bedriver gränsöverskridande verksamhet.

Riksdagen har prövat EU-kommissionens lagförslag enligt den så kallade subsidiaritetsprincipen, som säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva. Inom ramen för subsidiaritetsprövningen ingår också en proportionalitetsbedömning, alltså att granska huruvida den föreslagna åtgärden går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen.

Riksdagen är positiv till syftet med EU-förslaget eftersom även riksdagen anser att skatteflykt, skatteundandragande och skadlig skattekonkurrens ska motverkas. Men eftersom EU-kommissionen inte genomfört en egen konsekvensanalys av förslaget anser riksdagen att det är svårt att bedöma om skattereglerna i fråga går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå deras mål. Därför invänder riksdagen mot förslaget i ett motiverat yttrande.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2022-03-17

Bordläggning

2022-03-25

Debatt

2022-03-29

Beslut

2022-03-30

Regeringen har föreslagit att energiskatten ska sänkas på bensin och diesel. Skattesänkningen innebär att priset vid pump sänks med 50 öre per liter från och med den 1 maj 2022. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

16, 71 minuter

Justering

2022-03-17

Bordläggning

2022-03-22

Debatt

2022-03-23

Beslut

2022-03-24

En utgångspunkt i EU:s statsstödsregler är att statligt stöd inte får ges till företag i svårigheter. Det nu aktuella förslaget från regeringen innebär att företag som hamnat i ekonomiska svårigheter under perioden den 1 mars 2020-31 december 2021 på grund av covid-19-pandemin, ska kunna fortsätta ta del av statligt stöd i form av nedsatt energiskatt. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Beslutet är en förlängning av en tidigare lag som gällde för perioden 1 mars 2020-31 juli 2021 och som har möjliggjorts genom att EU-reglerna kring statligt stöd har ändrats som en följd av pandemin. Ett företag som har försatts i konkurs kan inte ta emot stödet.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022. Riksdagen sa nej till ett förslag i en motion.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

1, 2 minuter

Justering

2022-03-17

Bordläggning

2022-03-22

Debatt

2022-03-23

Beslut

2022-03-24

Riksdagen sa nej till ungefär 220 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 som rör beskattning av privatpersoners inkomster. Förslagen gäller bland annat skatteskala, jobbskatteavdrag och grundavdrag, hushållsskatteavdrag (husavdrag), förmåner, reseavdrag, gåvor till ideell verksamhet och en skattereform.

Utskottet föreslår att riksdagen säger nej till förslagen med hänvisning till bland annat att åtgärder redan utförts eller att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

151

Förslagspunkter

14

Reservationer

44 

Anföranden och repliker

12, 66 minuter

Justering

2022-03-03

Bordläggning

2022-03-15

Debatt

2022-03-16

Beslut

2022-03-16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i reglerna om punktskatter. Syftet är att anpassa de svenska reglerna till nya EU-regler på området.

Lagändringarna innebär bland annat att det datoriserade systemet Excise Movement Control System (EMCS) ska användas för att hantera flyttningar av vissa varor som har beskattats i ett EU-land och sedan flyttats till ett annat EU-land. Beslutet innebär också ändringar av hanteringen av flyttningar av varor genom distansförsäljning. Det görs även ändringar för att ge en bättre samordning mellan förfarandet för punktskatter och förfarandet för tull vid import och export.

Nya lagar om tobaksskatt och alkoholskatt införs, som ersätter nuvarande lagar. Förutom att innehålla ändrade regler blir de nya lagarna mer överskådliga och lättförståeliga. Lagen om skatt på energi får samma struktur som de nya lagarna om tobaksskatt och alkoholskatt.

De här ändringarna börjar gälla den 13 februari 2023.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2022-02-17

Bordläggning

2022-02-22

Debatt

2022-02-23

Beslut

2022-02-23

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av Skatteverkets arbete med att beskatta delningsekonomin. Delningsekonomi är ett samlingsnamn på aktiviteter som syftar till minskad resursåtgång genom att exempelvis hyra, dela eller låna saker i stället för att äga dem själv.

Riksrevisionens slutsats är bland annat att Skatteverkets arbete till viss del har underlättat för aktörer att göra rätt vid deklareringen av inkomster. Informationen på webbplatsen är överlag heltäckande och korrekt, men myndigheten behöver bli bättre på att göra informationen om vilka regler som gäller lättare att förstå. Skatteverket behöver också förtydliga ansvaret kring uppföljning och förvaltning av informationen.

Regeringen instämmer i Riksrevisionens bedömning.

Riksdagen lade skrivelsen åt handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-01-18

Bordläggning

2022-02-01

Debatt

2022-02-02

Beslut

2022-02-02

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa en ny riskskatt för kreditinstitut. Den nya riskskatten ska väga upp de kostnader som kan drabba samhället till följd av en eventuell finanskris.

Skatten ska gälla kreditinstitut vars skulder når upp till ett fastställt gränsvärde vid beskattningsårets början. För 2022 är gränsvärdet satt till 150 miljarder kronor. Storleken på skatten blir 0,05 procent av beskattningsunderlaget för beskattningsåret 2022, och 0,06 procent för beskattningsåret 2023.

Riksdagen riktade också tre tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om den nya lagen:

• Det offentliga kreditinstitutet Kommuninvest ska undantas från lagen om riskskatt. Regeringen uppmanas att senast den 1 oktober 2022 komma med ett förslag om undantag som ska börja gälla senast den 1 januari 2023.
• Regeringen uppmanas att utreda möjligheten att ändra lagen så att riskskatten inte drabbar lokalt förankrade banker.
• Regeringen uppmanas att noga följa frågan om huruvida riskskatt för kreditinstitut snedvrider konkurrensen mellan svenska och utländska banker och på sikt försvårar möjligheterna att värna den finansiella stabiliteten. Om de effekterna konstateras ska regeringen återkomma till riksdagen med förslag på justeringar i lagen om riskskatt för att motverka effekterna.

Den nya lagen om riskskatt ska börja gälla den 1 januari 2022 och tillämpas då för beskattningsår som påbörjas efter den 31 december 2021.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Anföranden och repliker

14, 59 minuter

Justering

2021-12-09

Bordläggning

2021-12-10

Debatt

2021-12-13

Beslut

2021-12-14