Dokument & lagar (972 träffar)

Betänkande 2012/13:SfU9

I dag kan regeringen upphäva en allmän domstols beslut om utvisning på grund av brott eller bevilja uppehållstillstånd om utvisningen av olika anledningar inte kan genomföras. Det kan till exempel vara vid risk för dödsstraff och tortyr vid ett återvändande eller om den som utvisningsbeslutet gäller är allvarligt sjuk. Dessa ärenden flyttas över till den ordinarie migrationsprocessen och ska hanteras av Migrationsverket och migrationsdomstolarna.

Det är också regeringen som genom nåd kan befria en person från straff. När någon ansöker om nåd ska han eller hon inte längre automatiskt få uppskov med att avtjäna sitt fängelsestraff.

Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2013. Riksdagen sade ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 3
Justering: 2013-05-30 Debatt: 2013-06-13 Beslut: 2013-06-13

Betänkande 2012/13:SfU9 (pdf, 1490 kB) Webb-tv debatt om förslag: Överflyttning av vissa utlänningsärenden till den ordinarie migrationsprocessen m.m.

Betänkande 2012/13:SfU8

Arbetsgivare som anställer utlänningar som inte har rätt att vistas i Sverige ska kunna straffas. Arbetsgivaren ska kunna dömas till böter eller, när omständigheterna är försvårande, till fängelse i högst ett år. Oavsett om ett straff krävs ut eller inte ska den som anställer utlänningar utan tillstånd betala en särskild avgift. Brott ska också kunna leda till att rätten till offentliga stöd och bidrag försvinner.

Utlänningar som saknat rätt att vistas i Sverige ska enligt lagen ha rätt att få lön och annan ersättning för arbete som de har utfört. Om det uppstår en tvist om innestående ersättning ska lönen åtminstone motsvara tre månaders heltidsarbete för den minimilön som följer av kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. För att underlätta för utlänningen att få rätt till ersättning ska han eller hon kunna få ett förlängt uppehållstillstånd.

Speciella regler om ansvar ska gälla för uppdragsgivare som anlitar en underentreprenör för att genomföra ett entreprenadavtal. Riksdagen sa ja till regeringens förslag med den ändringen att de nya reglerna ska börja gälla den 1 augusti i stället för den 1 juli 2013.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 7
Justering: 2013-05-30 Debatt: 2013-06-13 Beslut: 2013-06-13

Betänkande 2012/13:SfU8 (pdf, 1004 kB) Webb-tv debatt om förslag: Genomförande av direktivet om sanktioner mot arbetsgivare

Betänkande 2012/13:SfU12

Riksdagen godkände en konvention om social trygghet mellan Sverige och Indien. Konventionen samordnar ländernas lagar om ålders-, efterlevande- och invaliditetspension samt sjuk- och aktivitetsersättning. Den innebär i princip inte några nya åtaganden för Sverige.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2013-05-28 Debatt: 2013-06-05 Beslut: 2013-06-05

Betänkande 2012/13:SfU12 (pdf, 2095 kB) Webb-tv debatt om förslag: Konvention om social trygghet mellan Sverige och Indien

Betänkande 2012/13:SfU7

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om asyl- och migrationsfrågor och om svenskt medborgarskap. Motionerna handlar om skyddsbehov, begreppet väpnad konflikt, könsrelaterad förföljelse, samarbetet inom EU, arbetskraftsinvandring, anhöriginvandring, verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut, visering och svenskt medborgarskap.

Förslagspunkter: 25 Reservationer: 43
Justering: 2013-04-11 Debatt: 2013-04-24 Beslut: 2013-04-25

Betänkande 2012/13:SfU7 (pdf, 567 kB) Webb-tv debatt om förslag: Migration och asylpolitik

Betänkande 2012/13:SfU6

Så länge den bortre gränsen i sjukförsäkringen finns kvar bör alla som behöver det få rehabilitering för att komma tillbaka i arbete i god tid innan de når den bortre gränsen. Det anser riksdagen och gjorde ett tillkännagivande till regeringen. Regeringen bör i 2013 års ekonomiska vårproposition meddela att den har för avsikt att återkomma till riksdagen i höstens budgetproposition med ett förslag som kan börja gälla den 1 januari 2014.

En så kallad rehabiliteringskedja med dess fasta tidsgränser för prövning av arbetsförmågan infördes 2008. Samtidigt infördes en bortre gräns för hur länge man kan få sjukpenning. Riksdagen konstaterar att det är svårt att få uppgift om de personer som har nått den bortre gränsen har fått rehabiliteringsinsatser innan de nått gränsen, när rehabiliteringen i så fall har skett och vilken omfattning den har haft. Om Försäkringskassan konstaterar att en person inte har fått den rehabilitering som behövs ska personen enligt riksdagen inte hänvisas till deltagande i arbetslivsintroduktion, ALI, hos Arbetsförmedlingen.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Beredning: 2013-01-31 Justering: 2013-03-05 Debatt: 2013-03-13 Beslut: 2013-03-14

Betänkande 2012/13:SfU6 (pdf, 208 kB) Webb-tv debatt om förslag: Rehabilitering tillbaka till arbete

Betänkande 2012/13:SfU5

Riksdagen godkände den nya nordiska konventionen om social trygghet. Den nya konventionen ska ersätta den gamla från 2003. Konventionen, som kompletterar EU-förordningar om samordning av de sociala trygghetssystemen, har dels anpassats till nya EU-bestämmelser, dels ändrats för att hantera problem som kan uppstå när personer rör sig mellan de nordiska länderna.

Konventionen innebär bland annat följande:

  • EU-reglerna ska i de flesta fall också gälla icke-EU-medborgare som rör sig mellan de nordiska länderna.
  • I fall där det är oklart vilket nordiskt land en person är bosatt i ska folkbokföringen vara avgörande.
  • De nordiska länderna ska låta bli att kräva återbetalning av varandra när det gäller vissa kostnader för sjukvård, a-kassa och sjuktransport till hemlandet.
  • Reglerna för gränsarbetare i samband med sjukskrivning och återgång till arbetet har blivit tydligare.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2013-02-12 Debatt: 2013-03-06 Beslut: 2013-03-06

Betänkande 2012/13:SfU5 (pdf, 638 kB)

Betänkande 2012/13:SfU1

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 213 miljarder kronor till socialförsäkringsområdet för 2013. I området ingår anslag till ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (cirka 94 miljarder kronor), ekonomisk trygghet vid ålderdom (cirka 40 miljarder kronor) och ekonomisk trygghet för familjer och barn (cirka 78 miljarder kronor).

Beslutet innebär bland annat följande:

  • Egenföretagare ska kunna välja en karenstid på en dag. Tidigare har den kortaste karenstiden för egenföretagare varit sju dagar. Även egenföretagare som blir arbetslösa ska ha en karensdag.
  • Den som har aktivitetsersättning för nedsatt arbetsförmåga ska kunna pröva på att arbeta eller studera i upp till två år utan att förlora rätten till ersättning, oavsett hur länge han eller hon ursprungligen skulle få ersättning. Den som prövar på att arbeta ska under två år kunna få ut 25 procent av aktivitetsersättningen, i stället för under ett år som i dag.
  • Bostadstillägget till pensionärer höjs med 170 kronor per månad för ogifta som har fyllt 65 år. Den skäliga levnadsnivån för ogifta som fyllt 65 år och har särskilt bostadstillägg för pensionärer eller äldreförsörjningsstöd höjs med samma belopp.
  • Föräldrapenningen på grundnivån höjs från 180 kronor per dag till 225 kronor per dag. Det så kallade vab-intyget som visar att barnet varit frånvarande från förskolan eller skolan krävs inte längre för att få rätt till tillfällig föräldrapenning.

Förslagspunkter: 37 Reservationer: 39
Justering: 2012-11-29 Debatt: 2012-12-12 Beslut: 2012-12-13

Betänkande 2012/13:SfU1 (pdf, 3876 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområdena 10, 11 och 12 inom socialförsäkringsområdet

Betänkande 2012/13:SfU2

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 9,5 miljarder kronor i anslag till migrationsområdet. Mest pengar går till ersättningar och boendekostnader (4,6 miljarder kronor), Migrationsverket (3,0 miljarder kronor) och kostnader för prövningar i migrationsdomstolarna (548 miljoner kronor).

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 14
Justering: 2012-11-27 Debatt: 2012-12-07 Beslut: 2012-12-11

Betänkande 2012/13:SfU2 (pdf, 265 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 8 Migration

Betänkande 2012/13:SfU4

Vissa regler som gäller socialavgifter ändras. En person som är anställd av en utländsk arbetsgivare som inte har kontor i Sverige kan ingå ett så kallat socialavgiftsavtal med arbetsgivaren. I stället för att arbetsgivaren betalar arbetsgivaravgifter i Sverige betalar den anställde själv sina socialavgifter i form av egenavgifter, samma typ av socialavgifter som egenföretagare betalar. Det här ändras nu så att den anställde i stället ska betala arbetsgivaravgifter.

I dag betalas egenavgifter enbart på sådana inkomster som inkomstbeskattas i Sverige. Det betyder att egenföretagare och anställda med socialavgiftsavtal som inte är skattskyldiga i Sverige inte betalar några socialavgifter, trots att de i vissa fall omfattas av det svenska socialförsäkringssystemet. Det här ändras så att egenavgifter betalas på alla avgiftspliktiga inkomster, inte bara på sådana inkomster som man betalar skatt för i Sverige.

De nya reglerna gäller från den 1 januari 2013 med vissa övergångsbestämmelser.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Beredning: 2012-11-22 Justering: 2012-11-27 Debatt: 2012-12-05 Beslut: 2012-12-05

Betänkande 2012/13:SfU4 (pdf, 883 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vissa internationella socialavgiftsfrågor

Betänkande 2012/13:SfU3

En förälder kan ha rätt att skjuta upp sina betalningar av underhållsstöd till Försäkringskassan. När föräldern sedan betalar så ska det ske enligt en avbetalningsplan. Om föräldern inte har betalat en avbetalningspost i rätt tid så måste han eller hon senast fem månader därefter ha kommit i kapp med avbetalningsplanen. Har föräldern inte betalat alla delposter inom den angivna tiden så ska hela skulden betalas omedelbart. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2013.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2012-11-22 Debatt: 2012-12-05 Beslut: 2012-12-05

Betänkande 2012/13:SfU3 (pdf, 217 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vissa frågor om underhållsstöd

Betänkande 2011/12:SfU16

Bostadstillägg till den som får ålderspension, efterlevandepension eller sjuk- och aktivitetsersättning är i dag tidsbestämt. Från den 1 november 2012 ska bostadstillägg i stället som huvudregel beviljas tills vidare. Det ska göra handläggningen enklare och effektivare.

Pensionsmyndigheten ska få bevilja efterlevandepension, efterlevandestöd och efterlevandelivränta utan ansökan av den efterlevande. Myndigheten har nämligen i de flesta fall redan tillgång till de uppgifter som den efterlevande i dag lämnar i sin ansökan.

Barnpension, efterlevandestöd och eventuell barnlivränta betalas ut till barn som inte har fyllt 18 år om den ena eller båda föräldrarna har avlidit. Förmånerna kan under vissa villkor förlängas. Barnet ska då lämna in en blankett som vårdnadshavaren måste underteckna eftersom barnet fortfarande är underårigt. Regeln ändras nu så att barnet självt ska underteckna blanketten.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2012-09-12 Debatt: 2012-09-19 Beslut: 2012-09-19

Betänkande 2011/12:SfU16 (pdf, 237 kB)

Betänkande 2011/12:SfU12

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om anhöriginvandring. Motionerna handlar bland annat om uppskjuten invandringsprövning, försörjningskrav och identitetskrav.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 9
Justering: 2012-05-10 Debatt: 2012-05-30 Beslut: 2012-05-30

Betänkande 2011/12:SfU12 (pdf, 93 kB) Webb-tv debatt om förslag: Anhöriginvandring

Betänkande 2011/12:SfU11

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om arbetskraftsinvandring. Motionerna handlar bland annat om myndighetsbaserad arbetsmarknadsprövning, efterkontroll av anställningsvillkor, information om undantag från krav på arbetstillstånd, arbetstillstånd för doktorander samt sanktioner mot och skadeståndsskyldighet för arbetsgivare.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 8
Justering: 2012-05-10 Debatt: 2012-05-30 Beslut: 2012-05-31

Betänkande 2011/12:SfU11 (pdf, 685 kB) Webb-tv debatt om förslag: Arbetskraftsinvandring

Utlåtande 2011/12:SfU15

Socialförsäkringsutskottet har granskat EU-kommissionens vitbok om en agenda för tillräckliga, trygga och långsiktigt bärkraftiga pensioner. Utskottet tycker att kommissionens analys av konsekvenserna för pensionssystemen av den ekonomiska och finansiella krisen och av den demografiska utvecklingen i EU är relevant. Det finns behov av att anpassa pensionsåldern till den ökade förväntade livslängden. Det behöver också vidtas åtgärder som gör det möjligt att stanna kvar längre på arbetsmarknaden. Bland annat behöver arbetsplatser och arbetsorganisation anpassas till äldre arbetstagare samt arbetsmiljön i många fall förbättras. Det är också viktigt att öka möjligheten att kombinera deltidspension och deltidsarbete. Sådana åtgärder är enligt utskottet några av de viktigaste för att göra det möjligt att höja pensionsåldern eller på annat sätt begränsa rätten till pension.

Åtgärder mot bristande jämställdhet och åldersdiskriminering är också nödvändiga liksom åtgärder som främjar den fria rörligheten inom EU. Utskottet betonar dock att utformningen av både lagstadgade pensioner och tjänstepensioner är en nationell angelägenhet.

Utskottet håller med regeringen om att EU bör verka för en samlad pensionsinformation i EU-länderna. Det skulle underlätta besluten som pensionsspararna står inför när det gäller sparande och pensionering.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2012-05-08 Justering: 2012-05-10 Debatt: 2012-05-30 Beslut: 2012-05-31

Utlåtande 2011/12:SfU15 (pdf, 85 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vitbok om pensioner

Betänkande 2011/12:SfU13

Arbetsgivarnas sjuklöneansvar förtydligas. En arbetsgivare ska inte vara skyldig att betala ut sjuklön om arbetstagaren inte helt har återgått i arbete och utfört arbete hos arbetsgivaren under minst en dag sedan arbetsgivaren senast betalat ut sjuklön för en hel sjuklöneperiod. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2012.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2012-05-10 Debatt: 2012-05-24 Beslut: 2012-05-24

Betänkande 2011/12:SfU13 (pdf, 106 kB)

Betänkande 2011/12:SfU14

Reglerna i sjukförsäkringen när det gäller prövning av arbetsförmågan ändras den 1 juli 2012. När arbetsförmågan prövas efter dag 180 i sjukperioden ska begreppet normalt förekommande arbete åter användas. Ändringen innebär att en försäkrads arbetsförmåga ska prövas mot sådant förvärvsarbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden i stället för som nu mot förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden. En motsvarande ändring görs när det gäller sjukpenning i särskilda fall. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som är ett resultat av riksdagens tidigare tillkännagivanden (se 2010/11:SfU12 och 2011/12:SfU1).

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2012-04-19 Justering: 2012-04-24 Debatt: 2012-05-03 Beslut: 2012-05-09

Betänkande 2011/12:SfU14 (pdf, 106 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ett återinförande av begreppet normalt förekommande arbete

Betänkande 2011/12:SfU10

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2011 som rör asyl och migrationsfrågor samt svenskt medborgarskap. Motionerna handlar bland annat om frågor om skyddsbehov, begreppet väpnad konflikt, könsrelaterad förföljelse, samarbetet inom EU, barn i asylprocessen, verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut samt svenskt medborgarskap.

Förslagspunkter: 17 Reservationer: 23
Justering: 2012-03-22 Debatt: 2012-04-11 Beslut: 2012-04-11

Betänkande 2011/12:SfU10 (pdf, 373 kB) Webb-tv debatt om förslag: Migration och asylpolitik

Betänkande 2011/12:SfU9

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om socialavgifter. Socialavgifter är dels arbetsgivaravgifter för anställda, dels egenavgifter som avser fysiska personer som bedriver näringsverksamhet. Motionerna tar bland annat upp frågor om lägre socialavgifter för mindre företag och företag i glesbygd.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 3
Justering: 2012-03-22 Debatt: 2012-04-11 Beslut: 2012-04-11

Betänkande 2011/12:SfU9 (pdf, 42 kB) Webb-tv debatt om förslag: Socialavgifter

Betänkande 2011/12:SfU7

Regeringen har lagt fram en skrivelse med anledning av Riksrevisionens rapport om effektiviteten i statens arbete med att motverka bidragsbrott. I rapporten påpekar Riksrevisionen bland annat att det finns en risk för att regeringens styrning baseras på en föreställning om att bidragsbrotten är fler än vad de är vilket kan leda till felaktiga prioriteringar och en alltför hög ambitionsnivå. Regeringen har i skrivelsen redovisat sin bedömning av rapporten och vilka åtgärder regeringen har gjort eller tänker göra med anledning av rapporten.

Regeringen delar inte Riksrevisionens bedömning om felaktiga prioriteringar och menar att Riksrevisionen i sin granskning har koncentrerat sig på att analysera en mindre del av en större helhet.

Socialförsäkringsutskottet tycker att ambitionsnivån ska vara hög och menar i likhet med regeringen att Riksrevisionen endast granskat en liten del av helheten. Utskottet framhåller däremot att Riksrevisionens granskning visar att det finns förbättringspotential i myndigheternas arbete mot bidragsbrott. Riksdagen beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2012-03-15 Debatt: 2012-03-28 Beslut: 2012-03-29

Betänkande 2011/12:SfU7 (pdf, 7808 kB) Webb-tv debatt om förslag: Statens arbete med att motverka bidragsbrott

Betänkande 2011/12:SfU6

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att genomföra EU:s återvändandedirektiv. Direktivet rör personer som vistas utan tillstånd i EU-länderna och som därför måste återvända till sina hemländer, ett transitland eller till ett annat tredjeland dit tredjelandsmedborgaren frivilligt väljer att återvända och där han eller hon kommer att tas emot.

Ett beslut om avvisning eller utvisning ska som huvudregel innehålla en tidsfrist för frivillig avresa. Tidsfristen ska vara två veckor vid avvisning och fyra veckor vid utvisning. Om det av olika skäl inte går att meddela personen tidsfristen, till exempel om det finns en risk för att utlänningen avviker, ska hon eller han förbjudas att resa tillbaka till Sverige för en tid av högst fem år. Den person som inte har lämnat landet innan tidsfristen har gått ut får inte resa tillbaka till Sverige på ett år.

En person som hålls i förvar i fängelse, häkte eller polisarrest ska hållas avskild från övriga intagna, om utlänningen inte har utvisats på grund av brott. En vuxen utlänning får inte hållas i förvar med anledning av återvändande i mer än två månader eller om det finns synnerliga skäl i tre månader. Om det finns skäl att tro att personen kommer att hålla sig undan eller om det tar tid att införskaffa nödvändiga handlingar ska utlänningen kunna hållas i förvar i högst 12 månader. I dag finns ingen lagstadgad bortre gräns för hur länge en person kan hållas i förvar.

Ändringarna börjar att gälla den 1 maj 2012.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 8
Justering: 2012-03-13 Debatt: 2012-03-21 Beslut: 2012-03-21

Betänkande 2011/12:SfU6 (pdf, 988 kB) Webb-tv debatt om förslag: Genomförande av återvändandedirektivet