Sök

Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag i motioner om livsmedelspolitik från den allmänna motionstiden 2021. Motionerna handlar bland annat om livsmedelskontroll, märkning av livsmedel, exportfrämjande av svenska livsmedel, livsmedelsberedskap och offentlig konsumtion.

Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

66

Förslagspunkter

14

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

31, 107 minuter

Justering

2022-01-27

Bordläggning

2022-02-01

Debatt

2022-02-02

Beslut

2022-02-17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om förändringar i brottsbalken och djurskyddslagen. Förändringarna innebär bland annat att det införs ett grovt djurplågeribrott och att straffskalan för det brottet blir fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.

Förändringarna innebär också att mindre allvarliga överträdelser av djurskyddslagstiftningen ska kunna leda till en sanktionsavgift istället för böter. Skillnaden är att sanktionsavgiften kan hanteras av länsstyrelserna medan böter utdöms av en domstol. Sanktionsavgifterna ska vara minst 1 000 kronor och högst 100 000 kronor.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

11, 56 minuter

Justering

2022-01-27

Bordläggning

2022-02-01

Debatt

2022-02-02

Beslut

2022-02-02

Cirka 21 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet Allmän miljö- och naturvård. Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och delvis ja till förslag i motioner. Ramen för utgiftsområdet är 900 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslog i sin budgetproposition.

Mest pengar, cirka 3,5 miljarder kronor, går till klimatbonusen, ett bidrag till dem som köper en så kallad klimatbonusbil. Knappt 2,8 miljarder kronor går till klimatinvesteringar, exempelvis stöd till laddinfrastruktur för elfordon. En stor del går också till åtgärder och skydd för värdefull natur, åtgärder för havs- och vattenmiljö samt sanering och återställning av förorenade områden.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att redovisa resultatet av de statliga insatserna på klimatområdet på ett tydligare sätt och att det behövs tydligare indikatorer som inriktas på klimat. Riksdagen sa nej till övriga cirka 60 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2021 inom området.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

59, 171 minuter

Justering

2021-12-07

Bordläggning

2021-12-13

Debatt

2021-12-14

Beslut

2021-12-15

Riksdagen har granskat EU-kommissionens meddelande om en ny EU-skogsstrategi för 2030. Strategin presenterar på en övergripande nivå förslag till olika åtgärder och syftar till att komma till rätta med utmaningar som klimatförändringar och att frigöra skogens potential för framtiden.

Riksdagen välkomnar ett strategiskt ramverk som syftar till en förbättrad samordning av skogsfrågor på EU-nivå. Riksdagen delar kommissionens åsikt att skogen har en central roll i klimatarbetet och att resurserna från skogen ska användas effektivt. Riksdagen välkomnar bland annat också att kommissionen i strategin lyfter fram ökat träbyggande och betydelsen av forskning och innovation.

Riksdagen tycker samtidigt att det är mycket bekymrande att strategin innebär ökad detaljreglering, ökad centralisering och ökade överstatliga inslag på många områden. Det strider enligt riksdagen mot EU-ländernas nationella självbestämmande. Riksdagen delar inte kommissionens bedömning att den strategiska planeringen kring skogarna brister i EU:s medlemsländer. Dessutom ifrågasätter riksdagen att EU ska bygga upp en omfattande struktur för datainsamling när existerande strukturer kan nyttjas i stället. Vidare tycker riksdagen att det är olämpligt att EU-kommissionen försöker styra olika skogsproduktionsmetoder.

Med detta utlåtande lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

30, 101 minuter

Justering

2021-12-02

Bordläggning

2021-12-10

Debatt

2021-12-13

Beslut

2021-12-14

Totalt cirka 21,6 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet areella näringar, landsbygd och livsmedel. Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och delvis ja till förslag i motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa samtidigt nej till övriga förslag i motioner.

Mest pengar, cirka 7 miljarder kronor, går till gårdsstöd, cirka 4,1 miljarder kronor går till åtgärder för landsbygdens miljö och struktur finansierade av EU-budgeten och cirka 3,8 miljarder kronor går till åtgärder för landsbygdens miljö och struktur. Sveriges lantbruksuniversitet får drygt 2,1 miljarder kronor.

Beslutet om utgiftsområdet är 400 miljoner kronor mindre än regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022. Ändringarna gäller anslagen till Skogsstyrelsen och till insatser för skogsbruket.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

66, 165 minuter

Justering

2021-12-02

Bordläggning

2021-12-08

Debatt

2021-12-09

Beslut

2021-12-14

Riksdagen riktade nio tillkännagivanden till regeringen med åtgärder för att rädda fiskbestånden i Östersjön. I tillkännagivandena uppmanar riksdagen regeringen att

• agera för att dels flytta ut trålgränsen på prov, dels - med vissa undantag - begränsa det trålfiske som tillåts innanför trålgränsen
• verka för en ny översyn av förvaltningsplanen för torsk, sill, strömming och skarpsill i Östersjön
• se till att Sverige är aktiv som medlem i regionala samarbetsorgan och i Internationella havsforskningsrådet (ICES) genom att bland annat ta till vara på möjligheten att begära underlag från ICES
• se till att bland annat det småskaliga fisket, fisket som går direkt till livsmedel och tillhörande förädling och beredningsindustri inte drabbas oproportionerligt negativt, exempelvis om fiskekvoterna sänks kraftigt
• komma med ytterligare konkreta åtgärder för att minska regelkrånglet vid licensgivning för småskaligt fiske och fiskförädling, bland annat för att underlätta för nyrekrytering och generationsskiften
• öka jakten på skarv genom att tillåta allmän skyddsjakt på skarv på eget initiativ och utreda möjligheterna till allmän jakttid på skarv, samt överväga ytterligare åtgärder för att begränsa skarvstammens tillväxt
• öka jakten på säl genom större licenstilldelning för säljakt och genom att underlätta för de jägare som jagar säl.
• agera för att begränsa tillväxten av storspiggsbestånden
• ta initiativ för att få bättre kunskapsunderlag om vattenkraftverkens ekologiska betydelse och passagelösningar samt fler åtgärder i fråga om vattenkraftverkens påverkan på hotade arter.

Tillkännagivandena har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ från miljö- och jordbruksutskottet. Ett utskottsinitiativ betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Förslagspunkter

9

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

20, 94 minuter

Justering

2021-11-18

Bordläggning

2021-11-24

Debatt

2021-11-25

Beslut

2021-11-25

Riksrevisionen har granskat statens ansvar för djurs hälso- och sjukvård. Riksrevisionen anser att regeringens och Jordbruksverkets styrning och uppföljning inom området måste bli bättre. Den veterinära servicen riskerar att bli bristfällig i delar av landet. Dessutom upprätthålls inte konkurrens på likartade villkor inom veterinärmarknaden.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning. Riksdagen konstaterar att regeringen bland annat har tillsatt en utredning för att se över vilka åtgärder som behövs för en långsiktigt välfungerande hälso- och sjukvård för djur. Utredningen och regeringens budgetproposition för 2022 tar även upp behovet av fler utbildningsplatser för veterinärer och djursjukskötare, vilket välkomnas av riksdagen.

Riksdagen sa nej till motionsförslag inom området och lade med detta skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

7, 46 minuter

Justering

2021-11-09

Bordläggning

2021-11-17

Debatt

2021-11-18

Beslut

2021-11-18

EU-kommissionen vill inrätta en social klimatfond för att mildra konsekvenserna för vissa ekonomiskt utsatta grupper och företag när utsläppshandeln utökas till att även omfatta byggnader och vägtransporter. Pengar från fonden ska exempelvis användas till investeringar i energisnål uppvärmning och infrastruktur, men också till direkta inkomststöd.

Riksdagen är kritisk till den del av förslaget som rör de direkta inkomststöden. Bland annat menar riksdagen att åtgärden inte nödvändigtvis minskar utsläppen och därför inte kan sägas entydigt bidra till de gemensamma målen. Därmed anser riksdagen att den delen av förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut i EU ska fattas så nära medborgarna som det är möjligt. Principen värnar medlemsländernas rätt att ta egna beslut på nationell nivå. Riksdagen lämnar sina synpunkter till EU-kommissionen i ett så kallat motiverat yttrande.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2021-10-26

Bordläggning

2021-10-27

Debatt

2021-10-28

Beslut

2021-10-28

EU-kommissionen har lagt fram ett förslag till ändring av EU:s så kallade LULUCF-förordning, som gäller utsläpp och upptag av koldioxid samt utsläpp av växthusgaserna metan och kväve från användning av mark, skog och biomassa under perioden 2021-2030. Syftet är att sektorn bättre ska bidra till EU:s klimatmål om att minska nettoutsläppen av växthusgaser med minst 55 procent till 2030.

Riksdagen har i ett utlåtande prövat EU-kommissionens förslag utifrån subsidiaritetsprincipen, som säger att beslut ska fattas på den politiska nivå som kan ta det mest effektiva beslutet, så nära medborgarna som möjligt. Riksdagen anser att kommissionens förslag inte strider mot subsidiaritetsprincipen och lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2021-10-26

Bordläggning

2021-10-27

Debatt

2021-10-28

Beslut

2021-10-28

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om tillfälliga ändringar i miljöbalken. Lagändringarna ska göra det möjligt för regeringen att pröva en ansökan om förlängt tillstånd för kalkstensbrytning.

Regeringen ska i vissa undantagsfall kunna pröva en ansökan om tidsbegränsat tillstånd att bryta kalksten. En ansökan ska endast kunna prövas om verksamheten behövs för att tillgodose väsentliga allmänna intressen och om samhällets behov av kalksten inte kan tillgodoses på annat sätt.

En förutsättning för ansökan är också att det redan finns ett gällande tillstånd för brytning, men att brytningen inte kan slutföras på grund av att tillståndet är tidsbegränsat.

Den tillfälliga lagändringen ska börja gälla den 15 oktober 2021 och sluta gälla den 1 januari 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

41, 124 minuter

Justering

2021-09-28

Bordläggning

2021-09-28

Debatt

2021-09-29

Beslut

2021-09-29

Vissa regler för ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter ska anpassas till EU:s nya förordning på området. Bland annat ska Livsmedelsverket och Jordbruksverket få utvidgade möjligheter att delegera vissa offentliga kontrolluppgifter till ett kontrollorgan, exempelvis att besluta om åtgärder när en aktör som hanterar ekologiska produkter inte följer regelverket. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Syftet med den nya EU-förordningen är bland annat att garantera rättvis konkurrens för jordbrukare och andra aktörer samt att öka konsumenternas förtroende för ekologiska produkter.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2022.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 23 minuter

Justering

2021-09-16

Bordläggning

2021-09-28

Debatt

2021-09-29

Beslut

2021-09-29

Regeringen bör pröva de svenska vattenmyndigheternas åtgärdsprogram för 2021-2027 och bland annat se till att möjligheter till undantag vid klassificering av vatten utnyttjas och att platsspecifika bedömningar utförs. Det anser riksdagen som riktade fyra tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om att den ska

• pröva vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2021-2027 för att säkerställa en god balans mellan samhällsekonomisk kostnad och miljömässig nytta som ligger i linje med riksdagens beslut om propositionen Vattenmiljö och vattenkraft samt livsmedelsstrategins mål
• säkerställa att vattenmyndigheterna tar hänsyn till alla nyttor som ramdirektivet för vatten listar vid normsättningen samt utnyttjar alla tillgängliga undantag för att klassificera vatten som "kraftigt modifierade" och tillämpa "mindre stränga krav" i exempelvis produktiva jordbruksområden, miljöer med höga kulturvärden och i de vattenförekomster där god ekologisk status förutsätter att kraftverket avvecklas eller ger påverkan på reglerkraft
• säkerställa att de miljöanpassningar som sker inte går ut över möjligheten att öka effekten i befintlig vattenkraft
• säkerställa att platsspecifika bedömningar av alla nyttor och konsekvenser görs med beräkningsgrunder som är vedertagna och transparenta samt att detta görs i samråd med berörda aktörer.

Vattenmyndigheterna är fem länsstyrelser som är vattenmyndighet i var sitt vattendistrikt i Sverige.

Tillkännagivandena har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ från miljö- och jordbruksutskottet. Ett utskottsinitiativ betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

23, 102 minuter

Justering

2021-09-16

Bordläggning

2021-09-21

Debatt

2021-09-22

Beslut

2021-09-22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i miljöbalken. Ändringarna innebär främst att riksdagen ger regeringen, eller den myndighet som regeringen utser, rätt att besluta om de regler som behövs för att genomföra två EU-direktiv om engångsplastprodukter och avfall. Ändringarna gör det exempelvis möjligt att i framtiden utöka det så kallade producentansvaret för avfall till att omfatta fler produkter.

En annan ändring gör att det blir straffbart att skräpa ned även med enstaka småskräp. En sådan ringa nedskräpningsförseelse var tidigare inte straffbar.

Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2021, förutom ändringen för ringa nedskräpningsförseelse som börjar gälla den 1 januari 2022.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

15, 68 minuter

Justering

2021-09-16

Bordläggning

2021-09-21

Debatt

2021-09-22

Beslut

2021-09-22

Utredningen om en ny renskötsellag ska utöver samers rätt ta hänsyn till lokalbefolkningens och övriga svenskars tradition, intresse och behov att jaga och fiska. Det tycker riksdagen som riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om kompletterande direktiv för utredningen.

Den nyligen tillsatta utredningen ska senast den 20 maj 2025 lämna ett förslag till en ny renskötsellag. Riksdagen anser att nuvarande utredningsdirektiv är för svaga vad gäller hänsyn till lokalbefolkning, övriga svenskar, organisationer som samlar jägare, skogsbruk och turism.

Riksdagen sa samtidigt ja till regeringens förslag att Länsstyrelsen i enskilda fall ska kunna besluta om förbud mot eller villkor för utfodring av vilda djur som inte hålls i hägn. Detta för att förebygga eller minska risken för trafikolyckor med vilt eller risken för att viltet orsakar allvarliga skador på egendom. Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2021.

Utöver detta riktade riksdagen ytterligare tre tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen. Uppmaningarna rör följande frågor:

• Det bör under nästa mandatperiod göras en utvärdering av konsekvenserna av de nya reglerna kring utfodring av vilda djur.
• Beslut om finansiering av jakt- och viltvårdsuppdraget bör fattas för tre år i taget istället för ett år i taget.
• Det bör göras en översyn av vilka organisationer som ska finansieras från viltvårdsfonden.

Samtliga fyra tillkännagivanden har sin grund i förslag i motioner.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

21

Reservationer

25 

Anföranden och repliker

28, 123 minuter

Justering

2021-06-17

Bordläggning

2021-06-18

Debatt

2021-06-21

Beslut

2021-06-22

För att minska växthusgasutsläppen från bland annat transportsektorn ska reduktionsnivåerna för bensin och diesel succesivt höjas fram till 2030. Det innebär att drivmedelsleverantörerna ska öka inblandningen av förnybara eller andra fossilfria drivmedel i bensinen och dieseln. Riksdagen sa ja till regeringens förslag, med vissa smärre ändringar.

Enligt beslutet utökas också leverantörernas möjlighet att uppfylla sin reduktionsplikt genom eget eller köpt överskott av utsläppsminskningar. Dessutom höjs maxgränsen för den avgift som tas ut vid försenad redovisning av reduktionsplikten. Ändringarna ska bidra till Sveriges klimatpolitiska mål om att inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser år 2045.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2021.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att under 2022 återkomma till riksdagen med en bedömning av reduktionspliktens effekter utifrån en fullständig konsekvensanalys. Den ska bland annat belysa följderna för företag, hushåll och nationell energisäkerhet. Regeringen ska då även redogöra för om det motiverar någon förändring av de framtida reduktionsnivåerna.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

7

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

24, 95 minuter

Justering

2021-06-10

Bordläggning

2021-06-18

Debatt

2021-06-21

Beslut

2021-06-22

Regeringen har föreslagit nya hållbarhetskriterier för biobränslen som används för produktion av el, värme och kyla eller som bränslen i anläggningar av en viss storlek. För att sådana biobränslen ska kunna få ett så kallat hållbarhetsbesked får de inte komma från mark som har stor biologisk mångfald eller stora kollager. Vidare införs särskilda hållbarhetskriterier för skogsbiomassa som används för att tillverka biodrivmedel och biobränslen. Om avfall och restprodukter från jordbruksmark används för att framställa biodrivmedel eller biobränslen ska det finnas övervaknings- eller förvaltningsplaner för att hantera påverkan på marken.

Lagändringarna innebär att ett EU-direktiv om främjande av användning av energi från förnybara energikällor genomförs i Sverige. Vissa lagändringar börjar gälla den 1 juli 2021 och andra börjar gälla den 1 januari 2022. Riksdagen sa ja till regeringens förslag, med vissa ändringar när det gäller definitionen av biomassa.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

17, 50 minuter

Justering

2021-06-08

Bordläggning

2021-06-11

Debatt

2021-06-14

Beslut

2021-06-15

Regeringen har föreslagit en ny lag som ska skydda leverantörer av jordbruks- och livsmedelsprodukter. Genom lagen införs ett förbud för köpare med en årsomsättning på mer än motsvarande 2 miljoner euro att använda vissa otillbörliga handelsmetoder mot leverantörer, oavsett hur stor leverantörens omsättning är. Det handlar till exempel om att

• sena betalningar för köp av jordbruks- och livsmedelsprodukter förbjuds och att betalningar måste göras inom 30 dagar
• sena annulleringar av order förbjuds och de får inte göras med kortare varsel än 30 dagar
• det blir förbjudet för en köpare av jordbruks- och livsmedelsprodukter att ensidigt driva igenom en ändring av vissa avtalsvillkor.

Genom lagändringarna genomförs EU:s direktiv om otillbörliga handelsmetoder mellan företag i jordbruks- och livsmedelskedjan i den svenska lagstiftningen.

De nya reglerna börjar gälla den 1 november 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen beslutade också att rikta en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den ska utvärdera lagändringarnas konsekvenser och villkoren för köpare, leverantörer och producenter i den svenska jordbruks- och livsmedelskedjan.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 49 minuter

Justering

2021-06-01

Bordläggning

2021-06-09

Debatt

2021-06-10

Beslut

2021-06-10

Regeringen har föreslagit att livsmedelslagen ska omfatta även material och produkter som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel, exempelvis förpackningar.

Lagändringen kompletterar EU:s kontaktmaterialförordning som redan gäller på området och innebär bland annat att regeringen eller ansvarig myndighet kan förbjuda att vissa material och produkter, som inte uppfyller de grundläggande kraven i kontaktmaterialförordningen, hamnar på den svenska marknaden.

Riksdagen sa ja till förslaget. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021.

Samtidigt sa riksdagen nej till cirka 120 motioner från den allmänna motionstiden 2020.

Behandlade dokument

62

Förslagspunkter

17

Reservationer

23 

Anföranden och repliker

27, 103 minuter

Justering

2021-05-20

Bordläggning

2021-05-26

Debatt

2021-05-27

Beslut

2021-06-02

Riksdagen sa nej till cirka 160 förslag om cirkulär ekonomi i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen hänvisade framför allt till befintliga regler och pågående arbete.

Förslagen handlar bland annat om övergripande åtgärder för en cirkulär ekonomi, avfall, återanvändning och återvinning, hållbar produktion och konsumtion, plastfrågor, matsvinn och matavfall samt sanering och städning.

Behandlade dokument

53

Förslagspunkter

23

Reservationer

34 

Anföranden och repliker

23, 93 minuter

Justering

2021-05-20

Bordläggning

2021-05-26

Debatt

2021-05-27

Beslut

2021-06-02

En reduktionsplikt för flygfotogen införs i lagen om reduktion av växthusgasutsläpp genom inblandning av biodrivmedel i bensin och dieselbränslen. Reduktionsplikten innebär att leverantörer av flygfotogen blir skyldiga att blanda in biodrivmedel i fossil flygfotogen. Förslaget från regeringen innehåller också reduktionsnivåer för åren 2021-2030 samt en reduktionspliktsavgift och en förseningsavgift.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2021.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

24, 88 minuter

Justering

2021-05-06

Bordläggning

2021-05-19

Debatt

2021-05-20

Beslut

2021-05-20