650 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, EU-nämndens kallelser och föredragningslistor, EU-nämndens uppteckningar, Fakta-pm om EU-förslag, 2009/10, sorterat efter datum
Regeringen vill att statens insatser för företagsfinansiering, information och rådgivning riktade till företag ska bli effektivare. De föreslagna riktlinjernas syfte är att renodla statens roll. Statens insatser ska vara marknadskompletterande och inte snedvrida konkurrensen. De ska i största möjliga mån bedrivas med medverkan av privata aktörer. Uppföljning och utvärdering av de statliga insatserna ska göras regelbundet, så att insatserna utformas efter företagens behov. Samarbetet mellan statens aktörer på finansierings- och rådgivningsområdet ska förbättras, till exempel Stiftelsen Norrlandsfonden och Almi Företagspartner AB. Riksdagen sa ja till de föreslagna riktlinjerna.
Processen med att söka särskilt tillstånd för att kunna avverka skyddsskog och svårföryngrad skog ska upphävas. Istället gäller skogsvårdslagens generella krav på att meddela planerade avverkningar till Skogsstyrelsen. För fjällnära skog måste man även i fortsättningen söka tillstånd för avverkning. Ansökan ska innehålla en redogörelse om hur återväxten av skogen ska tryggas. Vid avverkning inom renskötselns året-runt-marker ska markägaren redovisa vad han eller hon tänker göra för att tillgodose rennäringens intressen. Det blir också förbud mot avverkning av skog inom renskötselns året-runt-marker om det innebär väsentligt bortfall av renbete.
Myndigheter och kommuner är ytterst ansvariga för att miljökvalitetsnormer följs. Miljökvalitetsnormer är föreskrifter från regeringen eller en myndighet om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön. Som exempel kan nämnas av Naturvårdsverket riktvärden för luftkvalitet i tätorter avseende koloxid, kväveoxid, svaveldioxid och sot. Kraven för verksamheter som inte lever upp till miljökvalitetsnormerna ska se olika ut beroende på om det handlar om gränsvärdesnormer eller andra normer. För att uppfylla till exempelvis målsättningsnormer räcker det med att kunna tillämpa de grundläggande hänsynskraven i miljöbalken. Det är enbart vid gränsvärdesnormer som det ska gå att ställa långtgående krav för att följa en miljökvalitetsnorm. I dessa fall ska ett åtgärdsprogram ligga till grund för ett sådant krav. En viss verksamhet eller åtgärd kan tillåtas under vissa förutsättningar även om den bidrar till att gränsvärdesnormen inte följs. Ett sådant exempel är en utbyggnad av kollektivtrafiken som inledningsvis kan ge föroreningar men som på lång sikt leder till en förbättring. De nya reglerna börjar gälla den 1 september 2010.
Riksrevisionens styrelse har lämnat en redogörelse om buller i plan- och byggprocessen. Redogörelsen bygger på Riksrevisionens granskning av om statens styrning vid planläggning och byggande av bostäder i bullerutsatta miljöer har gett förutsättningar för en effektiv och transparent plan- och byggprocess. Det här är några slutsatser: Det finns behov av en bättre samsyn och samordning mellan statliga myndigheter. Regeringen har genom bristande styrning medverkat till vissa tolkningsproblem och olika bedömningar på regional och lokal nivå. Det är viktigt att regeringen snarast ser över vilka åtgärder som behövs för att tillämpningen av regelverket ska bli mer transparent och förutsägbart. Regeringen har redan tagit del av granskning, lagt fram flera förslag till riksdagen och vidtagit åtgärder som kan bidra till en bättre transparens och förutsägbarhet. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
Riksdagen skjöt upp behandlingen av två ärenden från Riksrevisionens styrelse till nästa riksmöte 2010/11. Det ena är redogörelsen 2009/10:RRS17 Riksrevisionens styrelses redogörelse om jobb- och utvecklingsgarantin och det andra är framställningen 2009/10:RRS28 Riksrevisionens styrelses framställning om styrningen inom arbetsmarknadspolitiken. Nya ärenden som kan komma att hänvisas till arbetsutskottet under återstoden av innevarande riksmöte skjuts också upp till nästa riksmöte.
Fakta-pm om EU-förslag 2009/10:FPM89 : COM(2010) 211 final
FPM20091089
Regeringskansliet Faktapromemoria 2009/10:FPM89
Undertecknande av reviderat Cotonou-avtal
Utrikesdepartementet
2010-06-04
Dokumentbeteckning
COM2010 211 final
Proposal for a COUNCIL DECISION of on the signature, on behalf of the European Union, of the Agreement amending for the second time the Partnership
Fakta-pm om EU-förslag 2009/10:FPM88 : KOM (2010) 163
FPM20091088
Regeringskansliet
Faktapromemoria 2009/10:FPM88
Samarbete med utvecklingsländer för främjande av skattesystemutveckling
Utrikesdepartementet 2009-06-04
Dokumentbeteckning
KOM 2010 163
Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén Beskattning
Behandlingen av förslag skjuts upp till riksmötet 2010/11. Det gäller regeringens proposition 2009/10:222 Följdändringar med anledning av införandet av socialförsäkringsbalken. Det gäller också övriga förslag som kan komma att hänvisas till utskottet under resten av riksdagsåret 2009/10.
Den tidigare så kallade gränsälvsöverenkommelsen mellan Sverige och Finland ska moderniseras. Gränsälvsöverenskommelsen bygger på en mångårig gemensam reglering av Torne älvs användning och skydd från 1971. Sedan dess har stora förändringar skett och Gränsälvsöverenskommelsen ska förändras för att främja samarbetet mellan länderna i miljö- och vattenfrågor. Gränsöverenskommelsen måste också anpassas till respektive lands nationella lagstiftning och till EU:s bestämmelser. Bland annat ska prövningsverksamhet övergå till nationella domstolar och myndigheter. Förvaltningen av fisket ska utövas av Fiskeriverket och Länstyrelsen i Norrbotten län i samarbete med den finska motsvarigheten.
Föräldrar kan i dag hindra att socialtjänsten pratar med deras barn. Detta om barnen inte uppnått den ålder och mognad som krävs för att själva bestämma om sin medverkan. Konsekvensen kan bli att barnen inte får den hjälp eller det stöd som de behöver. Riksdagen har därför beslutat att det ska bli möjligt för utredare inom socialtjänsten att prata med barn utan att vårdnadshavarens gett sitt godkännande och utan att vårdnadshavaren närvarar. Detta ska gälla socialtjänstens barnavårdsutredningar och utredningar på initiativ av socialnämnden om överflyttning av vårdnaden. Riksdagen har även beslutat att domstolar i mål om umgänge, om barnen har behov av det, ska ha möjlighet att besluta om umgängesstöd. Socialnämnden ska då utse en person som medverkar när barnet umgås med den förälder som barnet inte bor med. Det kan exempelvis behövas vid hämtning och lämning för att undvika konfrontation mellan föräldrarna. Lagändringarna träder i kraft den 1 augusti 2010.
EU-nämndens kallelse och föredragningslista 2009/10:36 EU-nämndens sammanträde 2010-06-04
EU-nämnden
Kallelse och föredragningslista 2009/10:36
Möte: Sammanträde med EU-nämnden
Datum: 2010-06-04 kl. 08:45
Plats: Skandiasalen N3 Föredragningslista
Miljö
Miljöminister Andreas Carlgren Återrapport från möte i rådet den 15 mars
Information och samråd inför möte i rådet den 11 juni
ca. kl. 9.30 Ekonomiska
2009/10:41, Fredagen den 4 juni
1 Miljö
Miljöminister Andreas Carlgren
Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för miljö den 15 mars 2010
Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för miljö den 11 juni 2010
Anf. 1 ORDFÖRANDEN: Jag säger välkommen till nämndens ärade ledamöter och förklarar
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny patientsäkerhetslag. Den nya lagen innebär bland annat följande: I syfte att bidra till hög patientsäkerhet får vårdgivare ett tydligt ansvar att utreda händelser som lett till eller hade kunnat leda till en vårdskada. Socialstyrelsen ska i stället för Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, Hsan, pröva klagomål från patienter. De nuvarande disciplinpåföljderna varning och erinran ersätts av bland annat en utökad möjlighet för Socialstyrelsen att rikta kritik mot såväl vårdgivare som hälso- och sjukvårdspersonal. Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som bedöms utgöra en fara för patientsäkerheten ska av vårdgivaren rapporteras till Socialstyrelsen. Möjligheterna att föreskriva prövotid och återkalla legitimation utvidgas. I beslut om prövotid, som utgör tre år, ska det fastställas en prövotidsplan som den legitimerade ska följa. Patienter och närstående ska på olika sätt uppmuntras och involveras i patientsäkerhetsarbetet. Apotekspersonal måste anmäla till Socialstyrelsen om det finns skäl att anta att en läkares eller tandläkares förskrivning av exempelvis narkotiska läkemedel står i strid med vetenskap och beprövad erfarenhet. Lagen börjar att gälla den 1 januari 2011.
Riksdagen skjöt upp behandlingen av regeringens proposition 2009/10:125 En ny alkohollag till nästa riksmöte 2010/11. Även ärenden som kan komma att hänvisas till socialutskottet under återstoden av innevarande riksmöte skjöts upp.
Riksdagen har beslutat om en ändring i brottsbalken. Det är skrivningen i 36 kap. 1 b § brottsbalken som ska ändras. Ändringen innebär att människohandel, mindre grovt brott, också i fortsättningen kommer att omfattas av bestämmelsen om utvidgat förverkande.
Kommunernas och landstingens resultat 2009 förbättrades med 6,5 miljarder kronor jämfört med året innan och uppgick till 14,4 miljarder kronor. Det visar regeringens årliga redovisning av ekonomin och verksamheterna i kommuner och landsting som lämnats till riksdagen. Resultatet förklaras främst av ett antal tillfälliga faktorer, bland annat en sänkning av premierna för avtalssjukförsäkringar, ett ökat värde på finansiella tillgångar och minskade räntekostnader. Vidare behandlades en rapport om den kommunala finansieringsprincipens tillämpning som finansutskottet låtit genomföra. Utskottet förutsätter att regeringen ger en så fullständig bild som möjligt av den löpande tillämpningen av finansieringsprincipen. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
Riksdagen har beslutat om nya regler för hyressättningen och nya villkor för allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. Det ska medföra att allmännyttiga och privata hyresvärdar får konkurrera på lika villkor. Beslutet innebär i korthet bland annat att: Villkoren för de allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolagen definieras tydligt. De ska främja bostadsförsörjningen i kommunen och erbjuda boendeinflytande för hyresgästerna. Bolagen ska bedriva sin verksamhet affärsmässigt. Hyror som har bestämts efter förhandlingar mellan hyresgästförening och hyresvärdar kommer att avgöra hyresnivåerna. Hyrorna hos kommunala och privata hyresvärdar kommer då att väga lika tungt. Hyresgäster skyddas mot att kraftiga hyreshöjningar får ett för snabbt genomslag. Förändringarna börjar gälla 1 januari 2011.
Regeringen redovisar i en skrivelse verksamheten i Internationella valutafonden (IMF), Världsbanken och de regionala utvecklingsbankerna under 2008-2009. Det handlar bland annat om institutionernas övervakning av den globala ekonomin och enskilda länders ekonomiska politik samt deras utlåning. Utrikesutskottet stöder regeringens prioriteringar av viktiga framtidsfrågor i institutionerna. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
Det blir hårdare krav på tobaksförsäljare. I fortsättningen ska inte försäljning få påbörjas förrän en anmälan har gjorts till kommunen. Det blir därmed enklare för kommunen att utöva tillsyn. Kommunen ska dessutom få förbjuda tobaksförsäljning om säljaren gör sig skyldig till allvarliga eller upprepade överträdelser av tobakslagens bestämmelser. Beslutet syftar till att få en effektivare tillsyn och bättre efterlevnad av bestämmelsen att tobak endast får säljas till den som har fyllt 18 år. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Regeringen hade förslagit att ändringarna skulle börja gälla den 1 juli 2010 men riksdagen flyttade fram ikraftträdandet till den 1 augusti 2010.
Riksdagen godkände regeringens redovisning av skatteutgifterna 2010. Redovisningen handlar om effekten på skatteintäkterna av de utgifter som tas via skattesystemet, så kallade skatteutgifter. Syftet är att ge ett bredare underlag för prioriteringar mellan olika stöd och satsningar i statsbudgeten. Skatteutskottet förutsätter att regeringen i det fortsatta arbetet med att utveckla redovisningen tar hänsyn till de rekommendationer och de synpunkter som har kommit från Finanspolitiska rådet och från Riksrevisionen i en nyligen publicerad granskningsrapport.
