Sök

Riksdagen sade ja till regeringens förslag om nya mål för konsumentpolitiken. De nuvarande konsumentpolitiska målen ersätts av ett nytt mål - Trygga konsumenter som handlar hållbart. Målet ska kompletteras med följande delmål: 1. Konsumentskyddet är på en hög nivå och tillgängligt för alla. 2. Medvetna och kunniga konsumenter hushåller med egna och gemensamma resurser. 3. Producenter och övriga näringsidkare tar sitt ansvar gentemot konsumenterna. Målen ska utvärderas år 2009. En annan nyhet är att Konsumentombudsmannen, KO, ska medverka i alla tvister på hela konsumentområdet om tvisten är av betydelse för rättstillämpningen eller om det finns ett allmänt konsumentintresse av att tvisten prövas. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2007. Enligt beslutet ska också reglerna i marknadsföringslagen om hur så kallade marknadsstörningsavgifter ska betalas och drivas in förtydligas. Lagändringen börjar gälla den 1 augusti 2006, det vill säga en månad senare än vad regeringen föreslagit. Riksdagen uppmanade dessutom regeringen att se över behörighetskraven för KO. Enligt dagens regler måste KO vara både jurist och ha goda allmänna ekonomiska kunskaper. Riksdagen fattade också två beslut som grundade sig på reservationer från de borgerliga partierna som fick stöd av Miljöpartiet vid omröstningen i kammaren. Det ena beslutet handlade om ett uttalande som riksdagen gjorde 2005 om att Konsumentverkets myndighetsutövning bör separeras från de opinionsbildande uppgifterna och att verksamheten bör begränsas till de rent produktkontrollerande uppgifterna samt till att kontrollera att den konsumenträttsliga lagstiftningen följs. Riksdagen uppmanade nu regeringen att redovisa vad som gjorts i ärendet. Det andra beslutet var en uppmaning till regeringen om att se över bland annat konsumenttjänstlagen, konsumentköplagen och produktsäkerhetslagen för att ge en mer enhetlig och konkurrensneutral tillämpning oavsett om verksamheter drivs privat eller offentligt.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

28

Reservationer

32 

Beredning

2006-04-27

Justering

2006-06-02

Debatt

2006-06-13

Beslut

2006-06-14

Riksdagen beslutade om en rättelse i utlänningslagen.

Förslagspunkter

1

Justering

2006-05-31

Debatt

2006-06-02

Beslut

2006-06-02

Riksdagen har gjort en lagteknisk ändring i lagen om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall.

Förslagspunkter

1

Justering

2006-05-30

Debatt

2006-06-13

Beslut

2006-06-14

Regeringen har redovisat för riksdagen en handlingsplan för hållbar komsumtion för hushållen. Handlingsplanen syftar till att öka konsumenternas möjligheter till hållbar konsumtion, stärka deras motivation till ett ändrat beteende och öka deras engagemang för hållbar konsumtion. Det framtida arbetet kommer att inriktas mot att äta, bo och resa hållbart. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Beredning

2006-04-27

Justering

2006-05-30

Debatt

2006-06-13

Beslut

2006-06-14

Riksdagen godkände att lagutskottet skjuter upp behandlingen av Riksrevisionens styrelses förslag om länsstyrelsernas tillsyn av överförmyndare till riksmötet 2006/07.

Förslagspunkter

1

Justering

2006-05-18

Debatt

2006-06-13

Beslut

2006-06-14

Reglerna om ersättning till ledande befattningshavare i näringslivet ändras den den 1 juli 2006. Bolagsstämman eller motsvarande organ ska alltid bestämma arvode och annan ersättning som gäller styrelseuppdrag till var och en av styrelseledamöterna. Bolagsstämman i ett aktiemarknadsbolag ska besluta om riktlinjer för lön och annan ersättning till ledande befattningshavare. Revisorerna ska granska att riktlinjerna följs. Skyldigheten för publika aktiebolag och finansiella företag att i årsredovisningen lämna uppgifter om bland annat löner till ledande befattningshavare utvidgas.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 57 minuter

Beredning

2006-05-04

Justering

2006-05-18

Debatt

2006-05-31

Beslut

2006-06-01

Redovisningsreglerna för framför allt små och medelstora bokföringsskyldiga fysiska och juridiska personer blir enklare den 1 januari 2007. Det innebär bland annat att reglerna om löpande bokföring, årsbokslut, årsredovisning och arkivering förenklas.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

14, 45 minuter

Justering

2006-05-18

Debatt

2006-05-31

Beslut

2006-06-01

Riksdagen beslutade att barn ska ha rätt till ett eget juridiskt biträde i alla mål om vårdnad, boende och umgänge. Det var en fempartireservation (m, fp, kd, v och c) som fick stöd när riksdagen röstade i kammaren. Riksdagen beslutade också om nya regler som ska stärka barnperspektivet i alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Barnets bästa ska vara avgörande för besluten. Lagen ska framhålla betydelsen av risken för att barnet far illa. Domstolen och socialnämnden ska vid bedömningen av vad som är bäst för barnet ta särskild hänsyn till risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2006.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

16

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

26, 98 minuter

Beredning

2006-04-27

Justering

2006-05-18

Debatt

2006-05-30

Beslut

2006-05-30

Aktiebolag ska kunna lämnan in anmälningar för registrering, ansökningar och årsredovisningshandlingar till Bolagsverket elektroniskt. Uppgifter som registreras i aktiebolagsregistret och som i dag kungörs på svenska även ska kunna registreras och kungöras på ett annat officiellt språk inom Europeiska unionen eller på norska eller isländska. Årsredovisningen ska få upprättas elektroniskt och undertecknas med en avancerad elektronisk signatur. Lagändringarna, som bland annar syftar till att genomföra ett EG-direktiv, börjar gälla den 1 juli 2006.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2006-05-16

Debatt

2006-05-31

Beslut

2006-06-01

När ett barn uppges äga ett fordon så ska barnets förmyndare, i stället för barnet självt, registreras i vägtrafikregistret. Undantag ska gälla för fordon som barnet självt har behörighet att köra. Lagändringen medför att betalningsskyldighet som vilar på den registrerade ägaren belastar förmyndaren och inte barnet. Det kan handla om felparkeringsavgifter och fordonsskatt. Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2006. Vidare ändras föräldrabalken, bland annat när det gäller den enskildes ansvar för ersättningen till förordnade ställföreträdare och samverkan mellan kommuner i överförmyndarfrågor. Dessa lagändringar börjar gälla den 1 juli 2006.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

13, 56 minuter

Beredning

2006-04-20

Justering

2006-05-16

Debatt

2006-05-31

Beslut

2006-06-01

Flygbolagen blir skyldiga att på begäran låta Rikspolisstyrelsen få uppgift om vilka flygpassagerare som är på väg till Sverige från länder utanför EU. Flygbolagen ska då uppge passagerares namn, medborgarskap, passnummer, flightnummer och när planet väntas anlända. Polisen ska spara uppgifterna i ett delvis sekretessbelagt passagerarregister. Flygbolag som låter bli att föra över uppgifter ska bli skyldiga att betala en avgift på upp till 46 000 kronor. De svenska bestämmelserna grundar sig på ett EU-direktiv med syfte att förbättra gränskontrollerna och bekämpa olaglig invandring. Direktivet är också ett led i kampen mot terrorismen. Lagförslagen börjar gälla den 1 september 2006. Samtidigt ger riksdagen regeringen i uppdrag att "följa upp och analysera tillämpningen av bestämmelserna och de aspekter på tillämpningen som belyser förhållandet till Genèvekonventionen och annan folkrätt, liksom till svensk grundlag". Regeringen ska sedan redovisa resultatet för riksdagen. Det blir också bli möjligt för Migrationsverket att dra tillbaka ett uppehållstillstånd för studier i Sverige om det visar sig att förutsättningarna har ändrats. Bakgrunden är en rapport från Migrationsverket som pekar på ett omfattande missbruk av uppehållstillstånd för studier. Många som hämtat ut tillståndet skriver aldrig in sig vid någon högskola eller universitet. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2007.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

4

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

19, 51 minuter

Justering

2006-05-09

Debatt

2006-05-17

Beslut

2006-05-18

Regeringen har i en skrivelse redovisat den svenska migrations- och asylpolitiken sedan december 2004. I skrivelsen redogörs också för Sveriges roll i Europasamarbetet och det internationella samarbetet i övrigt. Riksdagen uppmanade regeringen att snabbt återkomma med ett förslag som tar upp frågan om behovet av speciella barntolkar. Detta ställningstagande grundade sig delvis på ett motionsförslag från Kristdemokraterna. Riksdagen sade vidare ja till tre reservationer från de borgerliga partierna. En av reservationerna handlade om att det måste bli enklare för asylsökande att få arbetstillstånd samtidigt som handläggningstiderna måste kortas. Det ska också vara möjligt för alla att fortsätta att arbeta så länge avvisningen inte kan verkställas. Vidare bör asylsökande som fått avslag på sin asylansökan och som har arbete som de kan försörja sig på kunna få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd utan att behöva åka tillbaka till hemlandet för att därifrån söka uppehållstillstånd. Riksdagen gjorde ett uttalande, som har sin grund i en annan reservation, att EU:s gemensamma migrations- och asylpolitik måste bygga på en generös flyktingpolitik och utformas med Genèvekonventionen som grund och fullt ut respektera internationella åtaganden. EU:s medlemsstaters minimiansvar på det flyktingpolitiska området måste samordnas så att flyktingströmmarna fördelas bättre mellan de europeiska länderna. Med anledning av en tredje reservation uttalade riksdagen att det så kallade asylprocedurdirektivet som antogs hösten 2005 snarast bör genomföras i Sverige. Direktivet är ett EU-direktiv om procedurer för att bevilja och återkalla flyktingstatus. Riksdagen anser dessutom att regeringen bör verka för att EU inte antar en lista över så kallade säkra länder, alltså länder utanför EU som anses säkra för flyktingar, eftersom en sådan lista inte är förenlig med asylrätten. Vidare bör Sverige tolka undantagen i Dublinförordningen mer generöst, till exempel vid sjukdom eller familjeanknytning och särskilt då det gäller barn. Dublinförordningen reglerar vilket land inom EU som ska pröva en asylansökan. Förordningen säger att varje EU-land får pröva en asylansökan från en tredjelandsmedborgare även om det inte är skyldig att göra det enligt förordningen.

Behandlade dokument

67

Förslagspunkter

44

Reservationer

64 

Anföranden och repliker

48, 191 minuter

Justering

2006-05-09

Debatt

2006-05-17

Beslut

2006-05-19

Från den 1 januari 2007 ska det bli enklare och gå snabbare att ansöka om skuldsanering. Den stora skillnaden mot tidigare är att kronofogdemyndigheten ska kunna fatta beslut om skuldsanering även i de fall fordringsägarna säger nej. Ett sådant beslut ska kunna överklagas till tingsrätten. Dagens krav på att skuldsatta ska göra ett eget försök att komma överens med fordringsägarna innan de får ansöka om skuldsanering slopas. Liksom tidigare har kommunerna ansvar för att lämna råd och anvisningar till skuldsatta personer. Genom den nya lagen får Konsumentverket ett ansvar för att stödja kommunernas budget- och skuldrådgivning. Skuldsanering innebär att den skuldsatta under en period, oftast fem år, ska leva på begränsade ekonomiska resurser och att det överskott som eventuellt finns fördelas mellan fordringsägarna. Om den skuldsatta har möjlighet att betala tillbaka pengar fastställs en betalningsplan.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

3

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

15, 71 minuter

Justering

2006-05-09

Debatt

2006-05-18

Beslut

2006-05-19

Riksdagen godkände en överenskommelse i den europeiska patentkonventionen som ska minska patenthavares översättningskostnader. Därmed försvinner kravet på fullständig översättning till svenska som förutsättning för ett europeiskt patents giltighet i Sverige.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Justering

2006-05-09

Debatt

2006-05-18

Beslut

2006-05-18

Riksdagen sade ja, med en mindre ändring, till regeringens förslag om att ändra vissa socialförsäkringsregler. Ändringarna innebär bland annat följande: En utvidgad rätt till tillfällig föräldrapenning under ett obegränsat antal dagar vid vård av allvarligt sjukt barn. Personer som haft sjuk- eller aktivitetsersättning under minst ett år ska ha sin förmån vilande för studier under längst 24 kalendermånader utan att arbetsförmågan ska prövas. Personer som har arbetspraktik i form av interpraktik ska kunna ha sin sjukpenninggrundande inkomst, SGI, skyddad. Till följd av ett EU-direktiv ändras en socialförsäkringsbestämmelse som rör tredjelandsmedborgare med ställning som varaktigt bosatta i annat EU-land men som har uppehållstillstånd i Sverige. Dessa personer ska likställas med svenska medborgare när försäkringstiden för sjuk- och aktivitetsersättning i form av garantiersättning ska beräknas. Reglerna om rätten till vilande sjuk- och aktivitetsersättning vid studier börjar gälla den 1 januari 2007. Övriga ändringar träder i kraft den 1 juli 2006.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Justering

2006-05-04

Debatt

2006-05-16

Beslut

2006-05-17

Den 1 juli höjs inkomsttaket i sjuk- och föräldraförsäkringen från drygt 24 800 kronor till drygt 33 000 kronor per månad. Den som tjänar upp till 33 000 kronor i månaden kommer då att få 80 procent av lönen från försäkringskassan när de är sjuka eller föräldralediga. Det höjda inkomsttaket kommer även att omfatta bland annat rehabiliteringspenning, havandeskapspenning, tillfällig föräldrapenning och närståendepenning. Inkomsttaket höjs bland annat för att allt fler tjänar över taket. Det höjda taket berör 1,4 miljoner arbetstagare. Det kan också vara ett sätt att främja en mer jämställd fördelning av föräldraledigheten, det vill säga att män att tar ut en större del än i dag. Även den lägsta nivån för hel föräldraförsäkring höjs, från 60 kronor per dag till 180 kronor per dag. Höjningen gäller barn som föds efter den 30 juni 2006. De så kallade lägstanivådagarna är 90 dagar utöver den vanliga föräldraförsäkringen på 390 dagar. Ersättningen är lika för alla oavsett inkomst.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

41, 125 minuter

Justering

2006-05-04

Debatt

2006-05-16

Beslut

2006-05-17

EU:s förordning om europeiska kooperativa föreningar (europakooperativ) ska börja gälla i augusti 2006. Ett europakooperativ ska vara en europeisk associationsform för gränsöverskridande samverkan. De kan närmast liknas vid en ekonomisk förening. Riksdagen har nu sagt ja till ett kompletterande lagförslag från regeringen. Enligt beslutet ska Skatteverket och Finansinspektionen under vissa förhållanden kunna motsätta sig att ett europakooperativ flyttar sitt säte från Sverige till ett annat EU-land eller att en svensk ekonomisk förening är med och bildar ett europakooperativ genom fusion. Motsvarande bestämmelser förs in i lagen om europabolag. De nya reglerna börjar gälla den 18 augusti 2006, det vill säga samma dag som EU-förordningen träder i kraft.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

11, 25 minuter

Justering

2006-05-04

Debatt

2006-05-17

Beslut

2006-05-17

Riksdagen har antagit regeringens förslag till nya regler för offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden. Med offentligt uppköpserbjudande menas att aktieägare vars aktier har getts ut av ett svenskt eller utländskt noterat aktiebolag får ett erbjudande om att sälja sina aktier till en budgivare. Beslutet grundar sig på ett EU-direktiv och innehåller regler om hur budgivaren ska gå till väga och vad det bolag som är föremål för uppköpserbjudandet, målbolaget, ska iaktta. Delar av direktivet förutsätts bli genomfört genom självreglering inom näringslivet. Beslutet innehåller också vissa regler om budplikt. Flera av de nya bestämmelserna samlas i en ny lag om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden. Reglerna börjar gälla den 1 juli 2006.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2006-05-02

Debatt

2006-05-17

Beslut

2006-05-17

Riksdagen har godkänt regeringens förslag om starkare skydd för franchisetagare. Franchising är en vanlig form för samverkan mellan näringsidkare, till exempel mellan snabbmatskedjor och närbutiker. Enligt beslutet ska en franchisegivare i god tid innan ett franchiseavtal ingås informera franchisetagaren om vad avtalet innebär och om övriga förhållanden som kan vara relevanta. En franchisegivare som bryter mot detta ska av Marknadsdomstolen kunna åläggas att vid vite lämna information. Den nya lagen börjar gälla den 1 oktober 2006.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

14, 34 minuter

Beredning

2006-03-30

Justering

2006-05-02

Debatt

2006-05-17

Beslut

2006-05-17

Enmansföretag som anställer en person ska betala bara ålderspensionsavgift på den ersättning som betalas till den anställde. Nedsättningen gäller den del av ersättningen till den nyanställde som inte överstiger 25 000 kronor per månad och under högst tolv månader. Lagen är tillfällig och ska tillämpas på ersättningar som betalas ut till och med den 31 december 2007. Lagen börjar gälla den 1 juni 2006 och ska gälla för ersättningar som betalas ut därefter och avser anställningar som inte påbörjats före den 1 januari 2006. Lagen ska inte gälla för företag som bedriver fiskeri-, jordbruks- eller transportverksamhet.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

9

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

21, 57 minuter

Justering

2006-04-20

Debatt

2006-05-03

Beslut

2006-05-03