Dokument & lagar (38 träffar)

Betänkande 2013/14:CU38

Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2014/15. Det gäller regeringens propositioner 2013/14:236 Elektronisk ansökan om lantmäteriförrättning och 2013/14:239 EU:s tåg-, fartygs- och busspassagerarförordningar - tillsyn och sanktioner samt de motioner som kan komma att lämnas med anledning av propositionerna. Detta ska också gälla de nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till civilutskottet under resten av riksmötet 2013/14.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2014-06-12 Debatt: 2014-06-23 Beslut: 2014-06-24

Betänkande 2013/14:CU38 (pdf, 82 kB)

Betänkande 2013/14:CU37

I miljöbalken finns bestämmelser om hushållning med vissa mark- och vattenområden som anses vara av riksintresse. En granskning från Riksrevisionen visar att statens hantering av dessa riksintressen försvårar för kommunerna att planera nya bostäder. Riksrevisionen påpekar att kommunerna inte har fått tillräckligt med stöd från länsstyrelserna som i sin tur inte har fått stöd från Boverket. Riksrevisionen efterfrågar de direktiv om att utreda systemet med riksintressen som regeringen utlovade hösten 2012.

Regeringen har redovisat sin syn på granskningen i en skrivelse till riksdagen. Av redovisningen framgår att regeringen nu har tillsatt en utredare som ska se över miljöbalkens hushållningsbestämmelser och särskilt bestämmelserna om riksintressen. I översynen ingår att utreda riksintressenas inverkan på bostadsförsörjningen. Enligt regeringen kommer utredningen att hantera alla de frågeställningar som Riksrevisionen tar upp i sin granskningsrapport.

Civilutskottet har gått igenom regeringens redovisning och välkomnar översynen. Utskottet konstaterar även att Boverket och länsstyrelserna ska få i uppdrag att öka samordningen och förbättra tillämpningen av reglerna för riksintressen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2014-05-27 Justering: 2014-06-10 Debatt: 2014-06-24 Beslut: 2014-06-25

Betänkande 2013/14:CU37 (pdf, 42 kB)

Betänkande 2013/14:CU36

Om en person som står som registrerad ägare till en bil har obetalda skatter och avgifter som är kopplade till bilen får Kronofogden rätt att ta bilen i anspråk. Syftet med den nya lagen är att komma till rätta med problemen med så kallade fordonsmålvakter. En fordonsmålvakt är en person som står som ägare till en bil i vägtrafikregistret i stället för den person som faktiskt äger och/eller använder bilen. Fordonsmålvakter saknar ofta utmätningsbara tillgångar och används för att slippa betala skatter, trafikförsäkring och felparkeringsavgifter. Eftersom den registrerade ägaren inte är den faktiska ägaren går det oftast inte heller att utmäta bilen för betalning av skulderna, något som nu ändras.

Bestämmelserna om flyttning av fordon ändras också. Om en bil står felparkerad och den registrerade ägaren har stora fordonsrelaterade skulder blir det möjligt att flytta bilen och inte återlämna den till ägaren förrän skulderna och kostnaderna för flytten är betalda.

De nya reglerna gäller från den 1 juli 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 och 2013 om fordonsrelaterade skulder.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Beredning: 2014-04-15 Justering: 2014-04-29 Debatt: 2014-05-07 Beslut: 2014-05-07

Betänkande 2013/14:CU36 (pdf, 228 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fordonsrelaterade skulder

Betänkande 2013/14:CU35

En ny lag om näringsförbud ska ersätta den gamla. Den nya lagen ska stärka möjligheterna att meddela oseriösa företagare näringsförbud. Den innebär följande:

  • Kretsen av personer som kan få näringsförbud utökas till att omfatta alla som faktiskt utövar ledning över en verksamhet. Det ska inte spela någon roll i vilken associationsrättslig form verksamheten bedrivs.
  • Kronofogdemyndigheten ska kalla den som har fått näringsförbud till ett inledande samtal för att informera om vad näringsförbudet innebär. Myndigheten kan då också få nödvändiga upplysningar om hur personen försörjer sig. Om det behövs kan det bli flera samtal. Om den kallade uteblir kan han eller hon få betala vite.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen börjar gälla den 2 augusti 2014.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 1
Beredning: 2014-05-13 Justering: 2014-05-27 Debatt: 2014-06-16 Beslut: 2014-06-17

Betänkande 2013/14:CU35 (pdf, 4191 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ny lag om näringsförbud

Betänkande 2013/14:CU34

Kontrollen av att personer som ska utses till gode män eller förvaltare är lämpliga skärps. En god man eller förvaltare kan företräda en annan persons intressen om den personen av någon anledning, exempelvis sjukdom eller hög ålder, inte kan sköta sina egna angelägenheter.

Om den som behöver en god man eller förvaltare har föreslagit en person för uppdraget ska denna person som regel utses, om lämplighetskraven är uppfyllda och han eller hon vill åta sig uppdraget. Lämpligheten ska kontrolleras i så stor utsträckning som det behövs. Kommunernas överförmyndare ska ansvara för att gode män och förvaltare får den utbildning de behöver.

För att det ska finnas tillräckligt många gode män och förvaltare förbättras också deras villkor. Ett exempel på det är att den som är god man eller förvaltare ska kunna lämna sitt uppdrag även om en ersättare inte har utsetts, exempelvis vid hot eller våld.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 16 Reservationer: 8
Beredning: 2014-05-27 Justering: 2014-06-12 Debatt: 2014-06-24 Beslut: 2014-06-25

Betänkande 2013/14:CU34 (pdf, 1470 kB) Webb-tv debatt om förslag: Bättre förutsättningar för gode män och förvaltare

Betänkande 2013/14:CU33

Ett hinder för bostadsbyggande är osäkerhet om hur buller från till exempel trafik ska hanteras vid planering och byggande av nya bostäder. Därför ändras nu miljöbalken och plan- och bygglagen så att de stämmer bättre överens med varandra. I plan-och bygglagen införs nya krav på att förebygga att det uppstår problem med buller som kan påverka människors hälsa vid utformningen och placeringen av bostäder. Det ställs också nya krav på redovisning av bullervärden vid planläggning och prövning av bygglov.

Den myndighet som kontrollerar buller från omgivningen vid bostäder enligt miljöbalken ska i de flesta fallen inte få besluta om till exempel förbud, om beräknade bullervärden har angetts i en planbeskrivning till en detaljplan eller i ett bygglov och bullret inte överskrider dessa värden.

De nya reglerna börjar gälla den 2 januari 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 3
Beredning: 2014-05-27 Justering: 2014-06-12 Debatt: 2014-06-24 Beslut: 2014-06-25

Betänkande 2013/14:CU33 (pdf, 364 kB) Webb-tv debatt om förslag: Samordnad prövning av buller enligt miljöbalken och plan- och bygglagen

Betänkande 2013/14:CU32

Den som vill bygga ett komplementbostadshus på högst 25 kvadratmeter på sin tomt ska inte längre behöva bygglov. En- och tvåbostadshus ska kunna byggas till med högst 15 kvadratmeter och förses med högst två takkupor utan bygglov. Det ska också bli tillåtet att utan bygglov inreda enbostadshus med ytterligare en bostad. Detta gäller även om åtgärderna strider mot detaljplanen. Man måste dock fortfarande göra en bygganmälan till kommunen, utom för takkupor. Lagändringarna gäller från den 2 juli 2014.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 8
Justering: 2014-05-27 Debatt: 2014-06-04 Beslut: 2014-06-04

Betänkande 2013/14:CU32 (pdf, 636 kB) Webb-tv debatt om förslag: Nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov

Betänkande 2013/14:CU31

Riksdagen sa nej till tre delar i regeringens proposition En enklare planprocess om ändringar i plan- och bygglagen.

Ett av de förslag riksdagen sa nej till i regeringens proposition är att det inte ska vara obligatoriskt för kommunerna att upprätta en detaljplan i lika stor utsträckning som det är i dag. Civilutskottet har förberett riksdagens beslut och anser att regeringens förslag innebär att kravet på detaljplan blir alltför begränsat. Det kan medföra en osäkerhet om när en detaljplan måste finnas.

Riksdagen sa också nej till förslaget om att kommunfullmäktige i större utsträckning än i dag ska kunna ge kommunstyrelsen eller byggnadsnämnden i uppdrag att anta detaljplaner. Här betonar civilutskottet vikten av möjlighet till insyn i detaljplansärenden samt att det i dag finns en väl etablerad praxis för kommunfullmäktiges rätt att delegera detaljplansärenden.

Riksdagen sa även nej till regeringens förslag om att de bestämmelser i en detaljplan som rör utformning av byggnadsverk och tomter ska sluta gälla efter genomförandetidens slut, med vissa undantag. Civilutskottet har invändningar mot att förslaget innebär att vissa bestämmelser i en detaljplan inte ska användas trots att planen i övrigt fortfarande gäller. Det kan leda till en stor osäkerhet för dem som söker bygglov inom planområdet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i övrigt. Det gäller bland annat förslaget om att begränsa kommunernas möjlighet att bestämma egna tekniska egenskapskrav i fråga om energiprestanda med mera.

Förslagspunkter: 15 Reservationer: 10
Beredning: 2014-05-27 Justering: 2014-06-12 Debatt: 2014-06-23 Beslut: 2014-06-24

Betänkande 2013/14:CU31 (pdf, 2789 kB) Webb-tv debatt om förslag: En enklare planprocess

Betänkande 2013/14:CU30

Personer som utsatts för våld i nära relationer ska få större möjligheter att behålla sin bostad. När en person vräks från sin hyresrätt eller bostadsrätt på grund av att han eller hon har misskött sig ska det särskilt beaktas om misskötseln beror på att personen har utsatts för brott av en närstående eller tidigare närstående. Om så är fallet ska han eller hon kunna få bo kvar.

Hyresgäster ska också få ett bättre skydd mot överraskande vräkning. Om en hyresgäst missköter sig ska hyresvärden i regel ge hyresgästen en varning. Först efter det ska hyresgästen kunna bli vräkt, om han eller hon fortsätter att missköta sig. Om det uppstår en tvist mellan hyresvärden och hyresgästen om förlängningen av ett hyresavtal ska socialnämnden få information om detta.

De nya reglerna gäller från den 1 juli 2014.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2014-04-29 Debatt: 2014-05-07 Beslut: 2014-05-07

Betänkande 2013/14:CU30 (pdf, 560 kB) Webb-tv debatt om förslag: Stärkt besittningsskydd för utsatta hyresgäster

Betänkande 2013/14:CU29

Den som äger en bostadsrätt ska få större möjligheter att hyra ut sin lägenhet i andra hand. Skälen som bostadsrättsinnehavaren anger för att få hyra ut i andra hand ska bedömas mer generöst än tidigare.

Bostadsrättsföreningar ska få ta ut en särskild avgift av en bostadsrättsinnehavare som hyr ut sin lägenhet. Avgiften ska ersätta föreningen för extra kostnader som uthyrningar i andra hand kan innebära.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2014-04-29 Debatt: 2014-05-07 Beslut: 2014-05-07

Betänkande 2013/14:CU29 (pdf, 940 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ökad uthyrning av bostadsrättslägenheter

Betänkande 2013/14:CU28

Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag om en ny lag för märkning av textilier. Lagen ska komplettera EU:s regler om textilmärkning. Konsumentverket får i uppdrag att kontrollera textilmarknaden. Myndigheten ska bland annat informera om bestämmelser kring textilmärkning så att regelverket följs.

Den nya lagen ska börja gälla den 1 augusti 2014. Då slutar den nuvarande lagen om märkning av textilier att gälla.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2014-05-08 Debatt: 2014-06-04 Beslut: 2014-06-04

Betänkande 2013/14:CU28 (pdf, 141 kB)

Betänkande 2013/14:CU27

Bryssel I-förordningen reglerar domstolars behörighet när det gäller civilrätt (privaträtt). Den började att gälla 2013, och syftar till att det ska gå snabbare och bli enklare att verkställa domar i EU.

Med anledning av förordningen införs nya lagregler som gäller verkställande av utländska domar. För att en utländsk dom ska kunna verkställas i Sverige enligt gällande bestämmelser krävs att en domstol först fattar ett särskilt beslut om att domen går att verkställa. I dag fattas sådana beslut av Svea hovrätt. Enligt de nya reglerna ska prövningen i stället göras i tingsrätt.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De flesta lagändringar börjar att gälla den 10 januari 2015.

Förslagspunkter: 2
Beredning: 2014-05-27 Justering: 2014-06-10 Debatt: 2014-06-24 Beslut: 2014-06-25

Betänkande 2013/14:CU27 (pdf, 6640 kB)

Betänkande 2013/14:CU26

Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag om att göra aktiebolagslagen enklare.

Förenklingarna innebär bland annat att:

  • Kravet på att styrelsen i ett privat aktiebolag ska fastställa en skriftlig arbetsordning och skriftliga instruktioner om arbetsfördelning tas bort.
  • Kravet på att de som bildar ett aktiebolag ska bo i ett EES-land tas bort. Detsamma gäller för likvidatorer, de som avvecklar aktiebolag.
  • Det blir enklare att minska aktiekapital och att teckna nya aktier genom betalning.
  • En fordran mot en delägare som utträtt ur ett handelsbolag ska förfalla efter fem år.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2014-05-08 Debatt: 2014-06-04 Beslut: 2014-06-04

Betänkande 2013/14:CU26 (pdf, 6624 kB)

Betänkande 2013/14:CU25

Kravet på att den som ska börja bygga ett bostadshus måste ha en byggfelsförsäkring tas bort. Byggfelsförsäkringen är en obligatorisk försäkring som i dagsläget måste tecknas innan bygget av ett bostadshus påbörjas. Om vissa villkor är uppfyllda kan försäkringen utnyttjas under de första tio åren efter det att huset är färdigbyggt.

Reglerna om färdigställandeskydd blir kvar och förs över till en egen lag. Färdigställandeskyddet gäller när småhus beställs av privatpersoner och ger ersättning för extra kostnader om de företag som anlitats går i konkurs under byggtiden.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2014-04-08 Debatt: 2014-04-10 Beslut: 2014-04-10

Betänkande 2013/14:CU25 (pdf, 383 kB) Webb-tv debatt om förslag: Avskaffande av den obligatoriska byggfelsförsäkringen och ny lag om färdigställandeskydd

Betänkande 2013/14:CU24

Det ska bli enklare att säga upp mobiltelefonabonnemang och andra abonnemang på elektroniska kommunikationstjänster. Konsumenterna ska också friare kunna använda mobiltelefoner och annan utrustning som de har köpt ihop med sådana abonnemang.

Uppsägningstiden för kommunikationstjänster ska få vara högst en månad. Avtal med bindningstid ska kunna sägas upp en månad före bindningstidens slut. Konsumenterna ska ha rätt att få operatörslås borttagna snabbt och kostnadsfritt efter den första bindningstiden.

De nya reglerna börjar gälla den 1 maj 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2014-03-20 Debatt: 2014-03-26 Beslut: 2014-03-26

Betänkande 2013/14:CU24 (pdf, 134 kB) Webb-tv debatt om förslag: Lätt byte – enklare att välja ny leverantör av elektroniska kommunikationstjänster

Betänkande 2013/14:CU23

Konsumentskyddet vid telefonförsäljning av tjänster på premiepensionsområdet ska förbättras. I dag finns problem med att konsumenter felaktigt påstås ha ingått ett avtal eller att de inte förstår vad ett avtal innebär. Därför stärks nu skyddet för konsumenterna.

När företag via telefon säljer rådgivnings- eller förvaltningstjänster som gäller premiepension ska det krävas att konsumenten accepterar skriftligt. Om företag utför tjänster trots att det inte finns något giltigt avtal, ska konsumenten inte vara betalningsskyldig. Företag ska också innan avtalet ingås lämna viss information och alla avtalsvillkor till konsumenten.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2014-03-20 Debatt: 2014-04-02 Beslut: 2014-04-03

Betänkande 2013/14:CU23 (pdf, 164 kB) Webb-tv debatt om förslag: Telefonförsäljning på premiepensionsområdet

Betänkande 2013/14:CU22

Det ska bli enklare att bygga bostäder åt studenter och unga. Bland annat ska den som inreder vindsbostäder på högst 35 kvadratmeter alltid slippa att installera hiss. Den maximala tiden för tidsbegränsade bygglov förlängs från dagens tio år till femton år. Då kan mark användas mer effektivt och fler bostäder byggas. Kravet på tekniskt samråd slopas när vissa typer av enklare byggnader ska flyttas. Vidare ska kommunerna i sina översiktsplaner berätta hur de tänker tillgodose det långsiktiga behovet av bostäder.

Den nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2014-03-27 Debatt: 2014-04-09 Beslut: 2014-04-10

Betänkande 2013/14:CU22 (pdf, 240 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fler bostäder åt unga och studenter

Betänkande 2013/14:CU21

Handläggningen av lantmäteriförrättningar förenklas och effektiviseras. Lantmäteriförrättning innebär att man skapar en fastighet eller ändrar en fastighets utbredning. De nya reglerna ska också underlätta samordningen mellan lantmäteriförrättningar och andra myndigheters tillståndshantering.

Innan lantmäteriförrättningen slutförs ska det stå klart om bygglov utanför detaljplanelagt område och vissa andra tillstånd kommer att beviljas, och lantmäterimyndigheten får möjligheter att utfärda föreläggande om att nödvändiga tillstånd ska sökas. Enklare och mer effektiv hantering gör också att de som är inblandade i en lantmäteriförrättning får betala lägre förrättningskostnader. Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2014.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2014-02-20 Justering: 2014-03-13 Debatt: 2014-03-26 Beslut: 2014-03-27

Betänkande 2013/14:CU21 (pdf, 850 kB)

Betänkande 2013/14:CU20

Långa betalningstider är ett problem för många småföretag. Riksdagen vill därför snabba på lagstiftning om 30 dagars betalningstid mellan företag utan möjlighet till undantag. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen.

Företag ska betala en fordran senast 30 dagar efter det att borgenären har lämnat krav på betalning. Men det är tillåtet med längre betalningstider om borgenären uttryckligen har godkänt det. Riksdagen uppmanande våren 2013 regeringen att återkomma med förslag som ytterligare stärker små och medelstora företags ställning när det gäller betalningstider.

Riksdagen konstaterar att det nu har gått över ett år sedan detta tillkännagivande. Justitiedepartementet utarbetade redan våren 2013 ett förslag på tvingande regler. Riksdagen anser att det är mycket anmärkningsvärt att regeringen ännu inte återkommit med något lagförslag. Regeringen bör snarast återkomma med de efterfrågade lagförslagen. Ställningstagandet gjordes med anledning av en motion från Socialdemokraterna.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2013 om konsumenträtt.

Förslagspunkter: 17 Reservationer: 21
Beredning: 2014-02-18 Justering: 2014-03-27 Debatt: 2014-04-02 Beslut: 2014-04-02

Betänkande 2013/14:CU20 (pdf, 471 kB) Webb-tv debatt om förslag: Konsumenträtt

Betänkande 2013/14:CU19

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om familjerätt. Motionerna handlar om utredningar om faderskap, talerätt i mål om fastställande av faderskap, föräldraskap vid assisterad befruktning, adoption, översyn av vårdnadsreglerna, vårdnaden vid våld mot den andra föräldern och riskbedömningar vid bland annat vårdnadstvister.

Andra motioner handlar om fler än två vårdnadshavare, automatisk gemensam vårdnad för ogifta föräldrar, juridiskt biträde för barn i vårdnadsmål, olovligt bortförda barn i internationella förhållanden, umgänge med annan än biologisk förälder, överförmyndare, gode män och god man för ensamkommande barn.

Övriga motioner handlar om barnbalk, formerna för ingående av äktenskap, ersättning till vigselförrättare, tvångs- och barnäktenskap, så kallade flersamma förhållanden, makars förmögenhetsförhållanden, bodelningskostnader, tidsfrist för att begära bodelning, ändringar i namnlagen, retroaktiva namnbyten, laglott, särkullbarns och efterlevande makes arvsrätt, arvsrätt för kusiner och registrering av testamenten.

Förslagspunkter: 29 Reservationer: 32
Beredning: 2014-02-04 Justering: 2014-02-20 Debatt: 2014-03-05 Beslut: 2014-03-06

Betänkande 2013/14:CU19 (pdf, 431 kB) Webb-tv debatt om förslag: Familjerätt
Paginering