Sök
57 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Svar på skriftliga frågor, EU-nämndens kallelser och föredragningslistor, EU-nämndens uppteckningar, 2013/14, Näringsutskottet, Utbildningsutskottet, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Kränkning eller diskriminering i skolan
Betänkande 2013/14:UbU24
Regeringen redogör i en skrivelse för sin syn på Riksrevisionens rapport om statens insatser för att motverka kränkande behandling i skolan. Riksrevisionen anser bland annat att regeringen bör samordna skollagen och diskrimineringslagen samt följa upp om elever som anmäler kränkande behandling eller trakasserier behandlas lika. Regeringen bör också se över Skolinspektionens, Diskrimineringsombudsmannens och Barn- och elevombudets uppdrag. Regeringen håller med och har tillsatt flera utredningar som tar upp de frågor som Riksrevisionen lyfter fram.
Utbildningsutskottet välkomnar de utredningar som har tillsatts om likabehandling, samordning av skollagen och diskrimineringslagen samt de uppdrag som myndigheterna på området har. Utskottet håller också med regeringen om att det kan vara bra att ge stödinsatser till de kommuner och skolor som har störst behov och välkomnar att regeringen funderar på att ge Skolverket detta i uppdrag.
Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2014-06-12
- Bordläggning
- 2014-06-23
- Debatt
- 2014-06-24
- Beslut
- 2014-06-24
- Dokument & lagar
Statens kunskapsspridning till skolan
Betänkande 2013/14:UbU23
Regeringen redogör i en skrivelse för sin syn på Riksrevisionens rapport om statens arbete med att sprida kunskap till skolan. Riksrevisionen anser att Skolverket sprider kunskap på ett sätt som till stor del möter behoven men att det finns saker som kan förbättras. Riksrevisionen ger regeringen rådet att styra Skolverket mer strategiskt och mindre detaljerat.
Utbildningsutskottet betonar hur viktigt det är att utbildningen i skolan bygger på aktuell kunskap. Utskottet håller med Riksrevisionen om att det är viktigt att följa upp vilken nytta Skolverkets insatser får i skolan. Utskottet välkomnar därför att Skolverket har börjat arbeta med att utveckla och förbättra effekterna av sin kunskapsspridning. Utskottet välkomnar också de initiativ som regeringen har tagit för att åtgärder inom utbildningsområdet ska kunna utvärderas bättre. Utbildningsutskottet håller med regeringen om att det pågående arbetet främjar en utbildning som bygger på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2014-06-12
- Bordläggning
- 2014-06-23
- Debatt
- 2014-06-24
- Beslut
- 2014-06-24
- Dokument & lagar
Särskilda regler för viss utbildning med musikalisk inriktning
Betänkande 2013/14:UbU27
Färdighetsprov i musik ska få ligga till grund för antagning och urval till vissa musikutbildningar i förskoleklass och årskurs 1-3 i grundskolan. Skolor som kan bli aktuella för detta är sådana som erbjuder utbildning med stark musikprofil och som tidigare, innan nuvarande skollag började gälla, med framgång använt sig av färdighetsprov. Förutom detta krävs också särskilda skäl.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Justering
- 2014-06-12
- Debatt
- 2014-06-23
- Beslut
- 2014-06-24
- Dokument & lagar
Statens tillsyn över skolan
Betänkande 2013/14:UbU25
Regeringen har redovisat för riksdagen sin bedömning av Riksrevisionens granskning av statens tillsyn av skolan. Enligt Riksrevisionens bör Skolinspektionen utveckla sin tillsyn av skolundervisningen.
Utbildningsutskottet har gått igenom regeringens redovisning, och kan konstatera att Skolinspektionen har inlett ett arbete med att förbättra tillsynen inom en rad områden. Utskottet vill understryka betydelsen av att tillsynen och kvalitetsgranskningen bidrar till bättre kunskapsresultat och ser därför positivt på det arbete Skolinspektionen inlett.
Utskottet instämmer också i regeringens och Riksrevisionens uppfattning om att tillsynen fortsättningsvis bör omfatta undervisningen i en högre grad.
I övrigt vill utskottet framhålla den växelverkan som finns - regelbunden tillsyn ger underlag för att välja var kvalitetsgranskningar ska göras, och brister vid en kvalitetsgranskning kan leda till tillsynsbeslut.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Justering
- 2014-06-12
- Debatt
- 2014-06-24
- Beslut
- 2014-06-24
- Dokument & lagar
Uppskov med behandlingen av vissa ärenden
Betänkande 2013/14:NU30
Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2014/15. Det gäller regeringens skrivelse 2013/14:235 Riksrevisionens rapport om statens insatser för riskkapitalförsörjning samt de motioner som kan komma att lämnas med anledning av skrivelsen. Även nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till näringsutskottet under resten av riksmötet 2013/14 ska skjutas upp till nästa riksmöte.
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2014-06-05
- Debatt
- 2014-06-24
- Beslut
- 2014-06-24
- Dokument & lagar
Partnerskapsöverenskommelsen
Betänkande 2013/14:NU27
Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen om den så kallade partnerskapsöverenskommelsen mellan Sverige och EU-kommissionen. Överenskommelsen innehåller bland annat strategier för hur Sverige ska använda pengarna från de europeiska struktur- och investeringsfonderna. Fonderna ska bidra till att uppnå målen för EU:s tioårsstrategi för tillväxt, Europa 2020.
Regeringen redogör för bakgrunden till partnerskapsöverenskommelsen och hur den har tagits fram. Skrivelsen tar också upp de övergripande svenska prioriteringarna för användningen av fonderna, de nationella målen och hur ansvaret för arbetet är fördelat under programperioden 2014-2020.
Näringsutskottet har behandlat regeringens skrivelse. Utskottet menar att insatser inom ramen för EU:s strukturfondsprogram kan få stor betydelse för de tre prioriterade områdena, det vill säga att främja konkurrenskraft, kunskap och innovation, att förstärka hållbart och effektivt nyttjande av resurser för en hållbar tillväxt samt att öka sysselsättningen, främja anställbarhet och förbättra tillgängligheten på arbetsmarknaden.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Justering
- 2014-06-05
- Bordläggning
- 2014-06-23
- Debatt
- 2014-06-24
- Beslut
- 2014-06-24
- Dokument & lagar
Konkurrensbegränsande avtal om tekniköverföring - anpassning till nya EU-regler
Betänkande 2013/14:NU22
Avtal mellan företag om tekniköverföring kan under vissa förutsättningar vara tillåtna trots att de begränsar konkurrensen. Vissa licensavtal om teknikrättigheter är exempel på sådana avtal.
De lagregler som används för att bedöma i vilken utsträckning avtal om tekniköverföring begränsar konkurrensen anpassas nu till nya EU-regler. Syftet med anpassningen är att samma regler ska gälla oavsett om svensk eller EU:s konkurrensrätt gäller i det enskilda fallet.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2014.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2014-06-05
- Bordläggning
- 2014-06-18
- Debatt
- 2014-06-23
- Beslut
- 2014-06-24
- Dokument & lagar
Fristående skolor samt tillsyn och information om skolan
Betänkande 2013/14:UbU22
Det ska göras flera ändringar i skollagen, bland annat om friskolor och tillsyn.
Innan en friskola etablerar sig i en kommun ska den som ska driva skolan samråda med kommunen. Om Skolinspektionen har godkänt den som ska driva skolan ska Skolinspektionen göra en kontroll av verksamheten innan utbildningen startar. Myndigheten kan ta tillbaka sitt godkännande om den som ska driva skolan inte kan visa att den gjort tillräckligt för att ett samråd med kommunen ska kunna äga rum.
En kommun har rätt till insyn i verksamheten hos de friskolor som ligger i kommunen. Kommunen ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt skollagen och se till att allmänhetens behov av insyn uppfylls.
Om en skola inte åtgärdar brister som allvarligt försvårar för eleverna att nå målen med utbildningen ska Skolinspektionen kunna besluta om vite, det vill säga dela ut ett straffbelopp.
Kommuner måste informera elever och deras föräldrar om utbildningar som erbjuds i eller av kommunen och om utbildningar som tar in elever från hela landet. För att tillgodose allmänhetens behov av insyn ska den som driver en skola lämna uppgifter om verksamhetens organisation och ekonomi till Skolverket.
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 9
- Anföranden och repliker
- 20, 97 minuter
- Justering
- 2014-06-05
- Debatt
- 2014-06-17
- Beslut
- 2014-06-18
- Dokument & lagar
Herrelösa verk i kulturarvsinstitutionernas samlingar
Betänkande 2013/14:NU26
Ändringar ska göras i upphovsrätten för herrelösa verk. Verk som anses herrelösa är verk vars upphovsrättsinnehavare är okänd eller inte går att nå för att få tillstånd att använda verken. Bland annat ska bibliotek, arkiv, museer samt radio- och tv-företag inom public service få större möjligheter att digitalisera herrelösa verk i sina samlingar och göra dem tillgängliga för allmänheten.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Justering
- 2014-06-05
- Bordläggning
- 2014-06-18
- Debatt
- 2014-06-23
- Beslut
- 2014-06-24
- Dokument & lagar
Vissa skollagsfrågor
Betänkande 2013/14:UbU21
Det ska bli tydligare i skollagen att kommuner, rektorer och förskolechefer ska fördela resurser efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Det ska även förtydligas att elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskraven ska få stöd som så långt som möjligt ska motverka konsekvenserna av funktionsnedsättningen.
Lärare och förskollärare som saknar legitimation och behörighet för undervisningen ska trots det få undervisa i fritidshem respektive förskolor med särskild pedagogisk inriktning. Det ska gälla om verksamheten bedrivs i enskild regi.
När det gäller modersmålsundervisning i nationella minoritetsspråk ska kravet på att elevens vårdnadshavare har språket som modersmål tas bort för elever som tillhör en nationell minoritet. Elever som går i grundskola, grundsärskola, sameskola eller specialskola behöver heller inte längre ha grundläggande kunskaper i språket för att få modersmålsundervisning.
Ändringarna om modersmålsundervisning börjar gälla den 1 juli 2015 och de andra ändringarna börjar gälla den 1 juli 2014.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 7
- Justering
- 2014-05-27
- Debatt
- 2014-06-04
- Beslut
- 2014-06-04
- Dokument & lagar
Tid för undervisning
Betänkande 2013/14:UbU19
Skollagen ändras för att reglerna om stöd och särskilt stöd för skolelever ska bli tydligare. Dessutom ska lärarnas arbete med åtgärdsprogram och annan dokumentation bli enklare.
Beslutet innebär bland annat:
- Om det finns risk att en elev inte når upp till minimikunskapskraven ska eleven snabbt få stöd i form av extra anpassningar inom ramen för ordinarie undervisning.
- Först när extra anpassningar har gjorts och eleven fortfarande riskerar att inte nå upp till kunskapskraven ska en anmälan göras till rektor. Om det finns särskilda skäl att anta att eleven inte kommer att nå kraven trots extra anpassningar inom ordinarie undervisning ska en anmälan till rektor göras direkt.
- Reglerna om åtgärdsprogram ändras. De behov som ska finnas med i programmet ska vara de behov av särskilt stöd som eleven har. Åtgärdsprogrammet behöver heller inte längre innehålla hur uppföljning och utvärdering ska ske. Det ska vara tillräckligt att ha med när detta ska göras och vem som är ansvarig.
- Om en lärare gör ett åtgärdsprogram för en elev behöver samma information inte tas med i den skriftliga individuella utvecklingsplanen.
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 30, 54 minuter
- Justering
- 2014-05-27
- Bordläggning
- 2014-06-03
- Debatt
- 1899-01-01
- Beslut
- 2014-06-04
- Dokument & lagar
Bättre information och tydligare ansvar vid mineralprospektering
Betänkande 2013/14:NU20
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ändra minerallagen för att stärka den enskildas rätt vid prospektering, det vill säga då någon letar efter mineraler. Ändringarna innebär att kraven på arbetsplanen för undersökningsarbetet skärps.
Enligt gällande regler ska en arbetsplan upprättas av den som har fått tillstånd att leta efter mineraler. Den ska innehålla bland annat en redogörelse och en tidsplan för arbetet och skickas till markägaren eller den som har särskild rätt att använda marken, till exempel renägare.
I fortsättningen måste arbetsplanen enligt lagändringarna tydligt redogöra för hur arbetet ska gå till, hur eventuella skador ska regleras och hur man kan påverka hur arbetet utförs. Den ska också gå att få översatt till finska, meänkieli och samiska. En gällande arbetsplan måste dessutom skickas till kommunen, länsstyrelsen och Sametinget.
Våren 2011 uppmanade riksdagen regeringen att se över minerallagen för att se till att markägare och kommuner får tidig information vid prospekteringar. Riksdagen konstaterar att lagändringarna svarar mot riksdagens begäran. De börjar att gälla den 1 augusti 2014.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 7
- Anföranden och repliker
- 41, 133 minuter
- Justering
- 2014-05-08
- Debatt
- 2014-06-11
- Beslut
- 2014-06-11
- Dokument & lagar
Ändrade regler om introduktionsperiod och legitimation för lärare och förskollärare
Betänkande 2013/14:UbU17
Lärare och förskollärare måste inte längre genomföra en introduktionsperiod för att få legitimation. Den blivande läraren ska kunna få legitimation direkt efter att ha tagit lärar- eller förskollärarexamen. Regeringen anser att bedömningen av lärarens eller förskollärarens lämplighet i första hand bör göras i samband med utbildningen. För att få stöd även i fortsättningen ska dock en nyanställd lärare eller förskollärare som är ny i yrket genomföra en introduktionsperiod.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 14, 59 minuter
- Justering
- 2014-05-08
- Bordläggning
- 2014-05-26
- Debatt
- 2014-05-27
- Beslut
- 2014-05-27
- Dokument & lagar
Reglerat tillträde till fjärrvärmenäten
Betänkande 2013/14:NU23
Konkurrensen på fjärrvärmemarknaden är begränsad och de stora fjärrvärmeföretagen har en dominerande ställning. För att öka konkurrensen ska nu fler leverantörer av värme få möjlighet att ansluta sig till fjärrvärmenäten. Den som vill ansluta sig till ett fjärrvärmenät ska få ett så kallat reglerat tillträde till rörledningarna under vissa förutsättningar. De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2014.
När det gäller att förbättra för fjärrvärmekunderna ska frivilliga överenskommelser inom den så kallade Prisdialogen prövas innan nya regler införs. Prisdialogen är ett system för att pröva ändringar i fjärrvärmepriser. Prisdialogen syftar bland annat till att nå rimliga, förutsägbara och stabila prisförändringar på fjärrvärme.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2014-05-08
- Debatt
- 2014-05-27
- Beslut
- 2014-05-27
- Dokument & lagar
Gymnasieingenjörsutbildning - ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan
Betänkande 2013/14:UbU20
Sedan 2011 finns en försöksverksamhet där elever som avslutat gymnasieskolans teknikprogram kan välja att komplettera sin utbildning med ett fjärde tekniskt år. Utbildningen leder till en gymnasieingenjörsexamen. Nu ska detta fjärde tekniska år bli en ordinarie påbyggnadsutbildning. Alla behöriga elever ska ha lika tillgång till utbildningen oavsett bostadsort. Det fjärde tekniska året ska omfatta 900 gymnasiepoäng.
Utbildningsutskottet, som har förberett riksdagens beslut, konstaterar att den svenska teknikindustrin har stora behov av utbildad och kompetent arbetskraft. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Justering
- 2014-05-08
- Bordläggning
- 2014-06-09
- Debatt
- 2014-06-10
- Beslut
- 2014-06-10
- Dokument & lagar
Gymnasial lärlingsanställning
Betänkande 2013/14:UbU18
En elev som går gymnasial lärlingsutbildning inom något av gymnasieskolans yrkesprogram ska kunna bli anställd genom en ny anställningsform, gymnasial lärlingsanställning. Anställningen ska motsvaras av hela eller en del av tiden för det arbetsplatsförlagda lärandet i utbildningen, APL. Lagen om anställningsskydd, LAS, ska inte gälla för den elev som har en gymnasial lärlingsanställning.
- Behandlade dokument
- 8
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 17, 46 minuter
- Justering
- 2014-05-08
- Bordläggning
- 2014-05-26
- Debatt
- 2014-05-27
- Beslut
- 2014-05-27
- Dokument & lagar
Förbättrad konkurrenstillsyn
Betänkande 2013/14:NU25
Konkurrenslagen ändras i syfte att skapa en effektivare konkurrenstillsyn. De nya reglerna ska göra det enklare för företag att anmäla konkurrensskadligt samarbete. De ska samtidigt ge Konkurrensverket bättre underlag för att ingripa mot sådant samarbete.
Det införs även nya regler som gör det möjligt för Konkurrensverket att tillfälligt stoppa löptiden för de tidsfrister som gäller vid verkets prövning av företagskoncentrationer. Till exempel ska löptiderna kunna stoppas om ett företag inte lämnar de uppgifter som behövs för prövningen.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar att gälla den 1 augusti 2014.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2014-05-06
- Debatt
- 2014-05-27
- Beslut
- 2014-05-27
- Dokument & lagar
Ett enhetligt patentskydd i EU
Betänkande 2013/14:NU21
Det samarbete om patent som finns i EU i dag är dyrt och krångligt för den som vill få ett patent som gäller i flera EU-länder. Avgifter måste betalas i alla länder och i flera länder måste man lämna in översättningar. Tvister kring patent prövas i de enskilda länderna. Det ger en risk att domstolar i olika länder dömer olika.
Men nu ska ett mer enhetligt patentskydd införas i EU. Det betyder att den som söker patent ska kunna få ett patent som gäller i nästan hela EU genom en enda ansökning. Det bildas också en europeisk patentdomstol som ska döma i nästan alla ärenden som rör europeiska patent. Domstolen får en nordisk-baltisk avdelning som placeras i Stockholm.
Det nya patentsystemet ska enligt planerna börja användas under år 2015. Några få europeiska länder kommer att stå utanför det nya samarbetet.
Riksdagen sa ja till avtalet om en enhetlig patentdomstol och de lagändringar som behövs för att anpassa de svenska lagarna till det nya patentsystemet. Riksdagen godkände också avtalet om en nordisk-baltisk avdelning av patentdomstolen. Regeringen får bestämma när lagändringarna ska träda i kraft.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 2, 9 minuter
- Justering
- 2014-05-06
- Debatt
- 2014-05-27
- Beslut
- 2014-05-27
- Dokument & lagar
Vissa lagändringar inför en ny programperiod
Betänkande 2013/14:NU24
Reglerna om strukturfondspartnerskap anpassas till de program och mål som ska gälla under perioden 2014-2020. Strukturfondspartnerskapen prioriterar mellan ansökningar om stöd från EU:s strukturfonder. Strukturfonderna bidrar till att finansiera projekt som syftar till olika typer av förbättringar för EU:s regioner och utsatta grupper i samhället.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2014-04-29
- Debatt
- 2014-05-27
- Beslut
- 2014-05-27
- Dokument & lagar
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds verksamhet och årsredovisning 2013
Betänkande 2013/14:UbU26
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond har lämnat sin verksamhetsberättelse för 2013 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat stiftelsens årsredovisning för samma år och lämnat sin redogörelse till riksdagen. Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2014-04-29
- Debatt
- 2014-05-07
- Beslut
- 2014-05-07