Sök

Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2014/15. Det gäller regeringens skrivelse 2013/14:235 Riksrevisionens rapport om statens insatser för riskkapitalförsörjning samt de motioner som kan komma att lämnas med anledning av skrivelsen. Även nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till näringsutskottet under resten av riksmötet 2013/14 ska skjutas upp till nästa riksmöte.

Förslagspunkter

1

Justering

2014-06-05

Debatt

2014-06-24

Beslut

2014-06-24

Konstitutionsutskottet, KU, har granskat EU-kommissionens rapport om hur subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna har tillämpats på förslag till EU-lagstiftning under 2012.

De nationella parlamenten ska inom åtta veckor granska förslagen till EU-lagstiftning för att se att de följer subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att besluten ska fattas på den effektivaste nivån och så nära medborgarna som möjligt. KU anser att subsidiaritetskontrollen är en viktig demokratisk uppgift som följer av EU-fördragen.

KU konstaterar att en åttondel av de EU-förslag som riksdagen subsidiaritetsprövat 2012 saknade subsidiaritetsmotiveringar eller hade brister i motiveringarna. Utskottet påpekar än en gång att det inte är rimligt att de olika EU-ländernas parlament ska subsidiaritetspröva förslag som helt saknar motivering. KU anser att subsidiaritetskontrollen är ineffektiv på det sätt som den görs i dag. Utskottet anser att en förlängning av åttaveckorsfristen borde övervägas. En sådan översyn borde även omfatta nivåerna på och effekterna av trösklarna för gula och orange kort.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Beredning

2014-05-06

Justering

2014-05-27

Debatt

2014-06-11

Beslut

2014-06-11

I juni 2014 ska Europeiska rådet fastställa nya strategiska riktlinjer för politikområdet frihet, säkerhet och rättvisa. Med anledning av detta har EU-kommissionen lämnat två meddelanden där den ger sin syn på den framtida utvecklingen inom området. Justitieutskottet har granskat det ena meddelandet, det om utvecklingen av EU:s politik i rättsliga frågor fram till 2020, som i första hand omfattar det civilrättsliga och straffrättsliga samarbetet inom EU.

Utskottet delar kommissionens uppfattning om att:

• EU bör fokusera på att förstärka, kodifiera och komplettera existerande lagstiftning
• existerande EU-lagstiftning måste tillämpas effektivt
• problem i första hand bör lösas genom att man förstärker existerande bestämmelser
• det är viktigt att bevara medlemsländernas olika rättssystem och traditioner
• principerna om subsidiaritet och proportionalitet måste respekteras.

Utskottet står fast vid sin uppfattning om att förslaget om att inrätta en europeisk åklagarmyndighet strider mot subsidiaritetsprincipen. Utskottet står också fast vid sina subsidiaritetsinvändningar mot förslaget till dataskyddsdirektiv på det brottsbekämpande området.

Utskottet anser att de strategiska riktlinjer som Europeiska rådet ska fastställa bör följas av ett flerårigt arbetsprogram för rättsliga och inrikes frågor. Programmet bör vara kortfattat, strategiskt och fokusera på att genomföra redan antagen lagstiftning. Rådet (rättsliga och inrikes frågor) bör ha en ledande roll i utformningen av ett sådant program.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

1, 5 minuter

Beredning

2014-05-08

Justering

2014-06-03

Debatt

2014-06-11

Beslut

2014-06-11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om cirka 93,6 miljarder kronor till kommuner för 2014. Den största summan pengar går till kommunalekonomisk utjämning och är på drygt 90 miljarder kronor. Utjämningssystemet ska skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar mellan olika kommuner och landsting.

De andra anslagen innehåller bidrag för utjämning av kostnader enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, och bidrag till organisationer inom det kommunalekonomiska området.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag på ändringar i det kommunala utjämningssystemet. Inkomstutjämningsavgiften ska sänkas för de kommuner som betalar sådan. De kommuner och landsting som förlorar på detta ska få en kompensation som motsvarar intäktsminskningen.

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

42, 154 minuter

Justering

2013-11-19

Debatt

2013-11-27

Beslut

2013-11-27

Riksdagen sa ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken och utgiftsramarna i regeringens budgetproposition för 2014. Utgiftsramarna är styrande när sedan riksdagen senare under hösten fattar beslut om de olika anslagen. Riksdagen beslutade om en rättelse i förhållande till propositionen när det gäller Riksgäldens nettoutlåning och inkomstberäkningen. Budgetens utgifter blir totalt 865,7 miljarder kronor och inkomsterna 820,4 miljarder kronor för 2014. Slutsumman, det vill säga statens budgetsaldo, blir därmed -45,2 miljarder kronor.

Läget är fortsatt osäkert i den svenska ekonomin, konstaterar utskottet. Sveriges BNP bedöms växa med 1,2 procent 2013 och 2,5 procent 2014. Lågkonjunkturen har blivit mer utdragen än vad som väntades i budgetpropositionen för 2013. Den svaga internationella konjunkturen kommer enligt prognoserna att innebära att exporten utvecklas svagt. Konsumtionen fortsätter därför att vara viktig för tillväxten de kommande åren.

Besluten på inkomstsidan innebär bland annat följande:

• Jobbskatteavdraget förstärks och skiktgränsen för statlig inkomstskatt höjs.
• Höjt grundavdrag för äldre.
• Stöd för yrkesintroduktionsanställningar.

Inriktningen av den ekonomiska politiken innebär vidare bland annat följande:

• Nya och bredare vägar för unga in på arbetsmarknaden och bättre möjligheter för långtidsarbetslösa.
• Bättre möjligheter för lärare att göra karriär.
• Åtgärder för ökad kvalitet och mer kunskap i skolan.
• Enklare regler för nyproduktion av hyresrätter, och enklare och effektivare plan- och byggprocess.
• Åtgärder för att förbättra standarden för hushåll med svag ekonomi och för ekonomiskt utsatta barnfamiljer.

Riksdagen sa ja till ändringar i den så kallade löneunderlagsregeln i 3:12-reglerna för fåmansföretag. Ändringarna ska begränsa möjligheterna till ett överutnyttjande av regelverket. Riksdagen gjorde samtidigt ett tillkännagivande till regeringen. Regeringen bör noga följa utvecklingen av förändringarna och vid behov skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag som ytterligare justerar regelverket.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

8

Reservationer

11 

Beredning

2013-10-24

Justering

2013-11-12

Debatt

2013-11-20

Beslut

2013-11-20

Svarsdatum

2014-02-12

Frågeställare

Kurt Kvarnström (S)

Svarsdatum

2013-10-23

Frågeställare

Meeri Wasberg (S)

Svarsdatum

2013-09-25

Frågeställare

Mats Pertoft (MP)

Svarsdatum

2014-02-12

Frågeställare

Kurt Kvarnström (S)

Svarsdatum

2014-02-12

Frågeställare

Tomas Nilsson (S)

Svarsdatum

2014-02-12

Frågeställare

Tomas Nilsson (S)

Svarsdatum

2014-02-12

Frågeställare

Tomas Nilsson (S)

Svarsdatum

2014-02-11

Frågeställare

Tomas Nilsson (S)

Svarsdatum

2014-02-11

Frågeställare

Tomas Nilsson (S)

Svarsdatum

2014-02-12

Frågeställare

Lars Johansson (S)

Svarsdatum

2014-02-12

Frågeställare

Jens Holm (V)

Svarsdatum

2014-02-12

Frågeställare

Christina Oskarsson (S)

Svarsdatum

2014-02-12

Frågeställare

Leif Pettersson (S)

Svarsdatum

2013-10-16

Frågeställare

Barbro Westerholm (FP)

Svarsdatum

2014-02-12

Frågeställare

Tommy Waidelich (S)