Dokument & lagar (22 träffar)

Betänkande 2011/12:UbU20

Kravet på legitimation flyttas fram till den 1 december 2013 för vissa lärare och förskollärare. Skälet är att Skolverket hittills inte hunnit pröva en tillräckligt stor mängd ansökningar om legitimation.

Riksdagen beslutade 2011 att införa ett legitimationssystem för lärare och förskollärare. Lagen skulle börja tillämpas i juli 2012 för lärare och förskollärare som fått examen eller anställning efter den 1 juli 2011. Eftersom Skolverket hittills inte hunnit pröva en tillräckligt stor mängd ansökningar om legitimation beslutade riksdagen att tidpunkten för tillämpningen flyttas fram till den 1 december 2013 för denna grupp lärare och förskollärare. Riksdagen beslutade också att ge regeringen i uppdrag att återkomma med en finansieringsplan och med en rapport vid årsskiftet om hur arbetet med legitimationsreformen går.

Skollagen innebär att enbart legitimerade lärare kan få fast anställning och sätta betyg. För att få legitimation måste en lärare ha tagit examen och genomgått en introduktionsperiod på minst ett år. En nämnd under Skolverket kan varna en lärare, till exempel för oskicklighet, och i allvarliga fall dra in legitimationen.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 5
Justering: 2012-06-12 Debatt: 2012-06-18 Beslut: 2012-06-19

Betänkande 2011/12:UbU20 (pdf, 487 kB) Webb-tv debatt om förslag: Senare tillämpning av vissa bestämmelser om legitimation för lärare och förskollärare

Betänkande 2011/12:UbU22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ersätta tre myndigheter med två inom utbildningsområdet. Den ena nya myndigheten ska ansvara för i huvudsak kvalitetssäkring och tillsyn av den högre utbildningen. Den andra myndigheten ska ansvara för service, samordning, främjande och utvecklande verksamhet, internationellt samarbete samt mobilitet inom utbildningsområdet. Med mobilitet menas i det här fallet internationell rörlighet för studenter. Högskoleverket (HSV), Verket för högskoleservice (VHS) och Internationella programkontoret (IPK) ska läggas ner. Den nya organisationen är tänkt att börja gälla den 1 januari 2013.

Riksdagen gjorde också ett tillkännagivande om myndigheternas uppgifter som innebär följande:

  • En högskolemyndighet bör få i uppdrag att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter inom den högre utbildningen.
  • En nationell aktör bör arbeta för att stimulera intresset för högre studier och främja breddad rekrytering.
  • Myndigheten för kvalitetssäkring och tillsyn ska ha ett självständigt uppdrag att arbeta med omvärldsbevakning och analys för högskolesektorn.

Riksdagen gjorde dessutom ett tillkännagivande i frågan om hur vissa ledamöter i styrelser för statliga universitet och högskolor ska utses. Regeringen menar att ordföranden och de ledamöter som regeringen utser bör utses efter förslag av en nomineringsgrupp. Utskottet är positivt till detta men vill att nomineringsgruppen ska utökas med en studentrepresentant vid universitetet eller högskolan.

Förslagspunkter: 4
Justering: 2012-05-31 Debatt: 2012-06-18 Beslut: 2012-06-19

Betänkande 2011/12:UbU22 (pdf, 320 kB)

Betänkande 2011/12:UbU21

Elektroniskt material som gjorts tillgängligt för allmänheten ska arkiveras på Kungliga biblioteket på samma sätt som tidningar, böcker, videoband, radio- och TV-program. Syftet är att materialet ska bevaras i forskningssyfte och som kulturarv.

Arkiveringen gäller bara elektroniskt material som massmedieföretag och liknande publicerar elektroniskt och som rör svenska förhållanden. Det gäller inte privata bloggar eller hemsidor. Däremot ska myndigheter också lämna ett exemplar av sina publikationer till Kungliga biblioteket för arkivering.

Den nya lagen börjar gälla den 1 juli 2012 och kommer tillämpas på material som publiceras efter den 31 december 2014. Vissa massmedieföretag och myndigheter kommer dock bli skyldiga att lämna exemplar av det som publiceras till Kungliga biblioteket redan efter den 31 mars 2013.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2012-05-31 Debatt: 2012-06-11 Beslut: 2012-06-13

Betänkande 2011/12:UbU21 (pdf, 517 kB)

Betänkande 2011/12:UbU15

Studie- och yrkesvägledning är viktigt för att undvika felaktiga val som kan leda till onödiga kostnader för individen och samhället. Riksdagen vill därför i ett tillkännagivande att regeringen förbättrar studie- och yrkesvägledningen i gymnasieskolan.

Studie- och yrkesvägledning är av stor betydelse för att underlätta den enskildes studie- och yrkesval. En väl fungerande studie- och yrkesvägledning kan bidra till att fler elever väljer en utbildning som motsvarar deras förväntningar och behov. Det också kan bidra till att förbättra genomströmningen i gymnasieskolan. Riksdagen anser också att det är viktigt att förbättra kontakterna mellan utbildning och arbetsliv inom både högskoleförberedande program och yrkesprogram.

Riksdagen sa vidare nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2011 om gymnasieskolan.

Förslagspunkter: 21 Reservationer: 21
Justering: 2012-04-26 Debatt: 2012-05-24 Beslut: 2012-05-30

Betänkande 2011/12:UbU15 (pdf, 326 kB) Webb-tv debatt om förslag: Gymnasieskolan

Betänkande 2011/12:UbU16

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om studiestöd. Skälet är gällande lagar och regler och att det redan pågår utredningar i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om möjligheter för alla att studera, ett flexiblare studiemedelssystem, fribeloppets avskaffande, studiemedelssystemet för studerande på den kommunala vuxenutbildningens grundläggande nivå, åldersgränser för studiemedel, avskrivning av studieskulder för personer som flyttar till landsbygdskommuner och en avveckling av Centrala studiestödsnämnden (CSN).

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 4
Justering: 2012-04-26 Debatt: 2012-05-24 Beslut: 2012-05-30

Betänkande 2011/12:UbU16 (pdf, 100 kB) Webb-tv debatt om förslag: Studiestöd

Betänkande 2011/12:UbU13

Riksdagen uppmanar regeringen att komma in med ett förslag om att kommunerna ska få stimulansbidrag så att de kan erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid. Förslaget ska lämnas till riksdagen inom ramen för budgetprocessen.

Riksdagen påpekar att över hälften av Sveriges kommuner har inte barnomsorg på obekväm arbetstid. Det ställer till problem för föräldrar som arbetar kvällar, helger och nätter, vilket är vanligt inom exempelvis vården, industrin, servicesektorn och kulturvärlden. Det är ett extra stort problem för ensamstående föräldrar, som är mer drabbade av arbetslöshet än andra föräldrar. Avsaknaden av barnomsorg får inte utgöra ett hinder för föräldrar att ta ett jobb, menar riksdagen.

Beslutet grundar sig delvis på motioner från Socialdemokraterna och Miljöpartiet.

Förslagspunkter: 17 Reservationer: 12
Justering: 2012-04-26 Debatt: 2012-05-10 Beslut: 2012-05-23

Betänkande 2011/12:UbU13 (pdf, 241 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förskolan

Betänkande 2011/12:UbU14

Riksdagen sa nej till 180 motioner från allmänna motionstiden 2011 om olika frågor inom skolpolitikens område. Skälet är bland annat pågående arbete och gällande bestämmelser. Motionerna handlar bland annat om resurser till kommunerna, avgifter, fristående skolor, kvalitet, elevhälsa och mobbning, it i skolan, tillgång till skolbibliotek, modersmål, teckenspråk, vissa ämnen såsom matematik och moderna språk samt fritidshem.

Förslagspunkter: 45 Reservationer: 61
Justering: 2012-04-17 Debatt: 2012-05-10 Beslut: 2012-05-23

Betänkande 2011/12:UbU14 (pdf, 614 kB) Webb-tv debatt om förslag: Grundskolan

Betänkande 2011/12:UbU19

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond har lämnat sin verksamhetsberättelse för 2011 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat stiftelsens årsredovisning för samma år och lämnat sin redogörelse till riksdagen. Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2012-03-29 Debatt: 2012-04-19 Beslut: 2012-04-25

Betänkande 2011/12:UbU19 (pdf, 21 kB)

Betänkande 2011/12:UbU17

Elever som läser moderna språk på högre nivåer i gymnasieskolan kan få så kallade meritpoäng. Teckenspråk likställs inte i dag med moderna språk och ger därför inte meritpoäng. Riksdagen vill att teckenspråk ska likställas med moderna språk när det gäller meritpoäng. Detta för att inte missgynna elever som väljer att studera teckenspråk på avancerad nivå. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen.

Bakgrunden är att regeringen och riksdagen tidigare har bedömt att det är viktigt att uppmuntra elever att fortsätta sina studier i moderna språk på högre nivåer i gymnasiet. Därför infördes meritpoäng för moderna språk. Samtidigt finns det tecken på att gymnasie- och högstadieelever väljer bort studier i teckenspråk av strategiska skäl. Detta eftersom teckenspråk inte ger meritpoäng på samma sätt som moderna språk.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2011 om högskolan.

Förslagspunkter: 25 Reservationer: 33
Justering: 2012-03-29 Debatt: 2012-04-19 Beslut: 2012-04-25

Betänkande 2011/12:UbU17 (pdf, 322 kB) Webb-tv debatt om förslag: Högskolan

Betänkande 2011/12:UbU18

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om forskning, forskarutbildning och rymdfrågor. Skälet är gällande lagar och regler och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om forskningspolitikens inriktning och internationalisering, förhållanden inom forskarutbildningen, rymdfrågor samt forskning inom vissa områden.

Förslagspunkter: 16 Reservationer: 19
Justering: 2012-03-22 Debatt: 2012-04-19 Beslut: 2012-04-25

Betänkande 2011/12:UbU18 (pdf, 209 kB) Webb-tv debatt om förslag: Forskning, forskarutbildning och rymdfrågor

Betänkande 2011/12:UbU12

Riksdagen uppmanar regeringen att se till att lärarna snabbt får mer stödmaterial för att sätta betyg utifrån den nya betygsskalan. Ställningstagandet grundar sig på en motion från Socialdemokraterna.

En ny betygsskala finns från årskurs 6 med sex steg som går från A till F. Betygen sätts utifrån de nationella kunskapskrav som Skolverket har tagit fram för betygsstegen A, C och E. När det gäller betygsstegen B och D konstaterar utskottet att lärarna behöver ett tydligt stödmaterial för att kunna bedöma och betygsätta kunskapskraven. Riksdagen har i ett tidigare tillkännagivande framfört detta till regeringen och riksdagen gör alltså på nytt ett tillkännagivande i frågan.

Riksdagen har också gått igenom regeringens redovisning av vad regeringen har gjort för att främja en likvärdig bedömning och betygssättning i grundskolan. Redovisningen visar att regeringen har gjort en rad insatser men att dessa ännu inte har hunnit få fullt genomslag.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 4
Justering: 2012-03-15 Debatt: 2012-03-28 Beslut: 2012-03-29

Betänkande 2011/12:UbU12 (pdf, 106 kB) Webb-tv debatt om förslag: Statens styrning mot en likvärdig betygssättning i grundskolan

Betänkande 2011/12:UbU11

Villkoren för studerande föräldrar vars barn har avlidit förbättras den 1 juli 2012. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får då möjlighet att meddela föreskrifter om studerandes rätt till studiehjälp och studiemedel vid ledighet i samband med att ett barn under 18 år har avlidit.

Regeringen bedömer att studerande, vars barn under 18 år har avlidit, som avstår från studier bör ha rätt att behålla studiemedlet under en viss tid per förälder och barn. Studielån som avser sådan tid bör kunna skrivas av helt.

Regeringen bedömer även att Centrala studiestödsnämnden bör få meddela närmare föreskrifter om studerandes rätt till studiehjälp vid ledighet i samband med att ett barn under 18 år har avlidit.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2012-02-23 Debatt: 2012-03-22 Beslut: 2012-03-28

Betänkande 2011/12:UbU11 (pdf, 104 kB)

Betänkande 2011/12:UbU10

Friskolor på gymnasienivå ska kunna välja att till vissa utbildningar endast ta emot elever som är i behov av särskilt stöd och vissa elever som utbildningen är speciellt anpassad för. Därmed blir det möjligt för friskolor på gymnasienivå att erbjuda utbildningar som är särskilt riktade till elever med till exempel dyslexi, inlärningsproblem eller koncentrationssvårigheter. Syftet med de nya reglerna är att skapa lika villkor mellan kommunala skolor och friskolor samt att ge eleverna större möjlighet att välja mellan olika skolor.

Friskolor på både grundskole- och gymnasienivå blir skyldiga att spara elevernas svar i nationella prov under en viss tid. Hittills har bara kommunala skolor haft den skyldigheten. Svaren används av Skolinspektionen vid kontrollrättning och av dem som konstruerar proven i deras utvecklingsarbete.

De nya bestämmelserna gäller från den 1 april 2012. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2012-02-23 Debatt: 2012-03-14 Beslut: 2012-03-14

Betänkande 2011/12:UbU10 (pdf, 128 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vissa frågor om fristående skolor

Betänkande 2011/12:UbU8

Riksdagen uppmanar regeringen att överväga att ta fram ett förslag om en översyn av systemet för fördelning av basanslaget till universitet och högskolor. Bakgrunden är Riksrevisionens granskning som visar att vissa lärosäten har svårt att uppfylla samtliga intentioner med basanslaget.

Utbildningsutskottet anser att det är viktigt att basanlaget är väl avvägt i relation till målet att att varje universitet och högskola ska ha förutsättningar att fatta långsiktiga beslut om sin forskning och kunna värna lärosätets integritet gentemot sina samarbetspartner. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

 

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2012-02-23 Debatt: 2012-03-14 Beslut: 2012-03-14

Betänkande 2011/12:UbU8 (pdf, 79 kB) Webb-tv debatt om förslag: Användningen av basanslaget för forskning och forskarutbildning

Betänkande 2011/12:UbU9

 

Gymnasiesärskolans bestämmelser anpassas till bestämmelserna för den reformerade gymnasieskolan. Det ska råda stor flexibilitet för både elever och skola. Samarbetet mellan gymnasiesärskolan och arbetslivet ska stärkas. Det ska finnas nio nationella program, och utbildningarna ska kvalitetssäkras på nationell nivå. En poängplan ska ersätta timplanen för gymnasiesärskolans nationella program, och ett ämne ska kunna bestå av flera kurser där betyg sätts efter avslutad kurs. Det ska fortfarande finnas individuella program, men indelningen i yrkes- och verksamhetsträning tas bort.

Eleverna i gymnasiesärskolan får ökade möjligheter att välja utbildningsvägar. De ska få rätt till stöd till inackordering. Efter avslutad utbildning får eleverna en utökad dokumentation av sina studier i form av ett gymnasiesärskolebevis. Hemkommunen ska vara skyldig att utreda målgruppstillhörigheten om det framkommer indikationer på att en elev inte tillhör målgruppen för grund- respektive gymnasiesärskolan.

Utbildningsutskottet har blivit informerade om att regeringen tänker vidta ytterligare åtgärder inom ramen för Lärarlyftet II som syftar till att säkerställa att lärare i särskolan har hög kompetens . Utskottet anser att det då bör läggas särskild vikt vid att Skolverket i samarbete med lärosätena möjliggör validering av tidigare tillägnade kunskaper. Riksdagen sa ja till regeringens förslag med utskottets tillägg.

De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2012. Huvuddelen av bestämmelserna ska tillämpas på utbildningar som påbörjas efter den 30 juni 2013.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 4
Justering: 2012-02-23 Debatt: 2012-02-29 Beslut: 2012-02-29

Betänkande 2011/12:UbU9 (pdf, 2370 kB) Webb-tv debatt om förslag: En ny gymnasiesärskola

Betänkande 2011/12:UbU7

Riksdagen uppmanar regeringen att ta fram ett förslag om ett riktat statsbidrag för vuxenutbildning som garanterar en hög nivå på utbildningen. Beslutet grundar sig på en motion från Socialdemokraterna.

Flera skäl uppges till riksdagens beslut. Allt fler arbetsgivare rapporterar svårigheter att - trots hög arbetslöshet - hitta rätt arbetskraft. I lågkonjunktur gäller det att ta till vara möjligheterna att bygga på människors kunskapsbas så att de står redo när de nya jobben kommer. Riksdagen konstaterar också att rekordstora ungdomskullar nu lämnar gymnasieskolan. Många längtar efter högre studier eller kommer att behöva komplettera och fortbilda sig för att bli attraktiva på arbetsmarknaden. Antalet platser inom vuxenutbildningen under föregående och innevarande mandatperiod är färre än under mandatperioden 2002-2006 trots att det då var högkonjunktur. Platserna inom kvalificerad yrkesutbildning och yrkesvux täcker inte behoven på långa vägar.

Riksdagen framhåller dessutom att de förändringar som konstant pågår på arbetsmarknaden medför att arbetskraften ständigt, oavsett konjunktur, har ett behov av kunskapspåfyllnad. Att satsa på vuxenutbildning är ett av de mest effektiva sätten att bryta kunskapsklyftor mellan människor och skapa ett inkluderande samhälle. Riksdagen poängterar avslutningsvis att vuxenutbildningen riskerar att i hög grad bli ett offer för besparingar om inte det riktade statsbidraget återinförs.

Förslagspunkter: 13 Reservationer: 13
Beredning: 2011-12-08 Justering: 2012-01-24 Debatt: 2012-02-22 Beslut: 2012-02-29

Betänkande 2011/12:UbU7 (pdf, 157 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vuxenutbildning

Betänkande 2011/12:UbU1

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till budgetanslag för utbildning och universitetsforskning. Anslagen kommer att uppgå till närmare 54,5 miljarder kronor 2012. Bland annat kommer följande satsningar att genomföras 2012:

  • En fortsatt satsning på kompetensutveckling för lärare, förskollärare, fritidspedagoger och rektorer, det så kallade Lärarlyftet, genomförs. Lärare ska få möjlighet till karriärutveckling.
  • Satsningarna på matematik, naturvetenskap och teknik samt läsa-skriva-räkna-satsningen fortsätter.
  • En satsning genomförs för att stärka elevhälsan.
  • Antalet platser på den yrkesinriktade gymnasiala vuxenutbildningen, yrkesvux, och på yrkeshögskolan utökas.
  • Utbildningarna till läkare, tandläkare, sjuksköterska, specialistsjuksköterska och civilingenjör byggs ut.
  • En fortsatt ökning görs av resurserna till forskning och innovation enligt tidigare beslut.
  • För att stärka kvaliteten höjs ersättningsbeloppen för högskoleutbildning inom humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 2
Justering: 2011-12-06 Debatt: 2011-12-19 Beslut: 2011-12-19

Betänkande 2011/12:UbU1 (pdf, 910 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Betänkande 2011/12:UbU2

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till budgetanslag för området studiestöd. Anslagen kommer att uppgå till sammanlagt drygt 22 miljarder kronor 2012. Det är knappt 1,3 miljarder kronor mindre än anslagna medel för 2011. Anslagsförändringarna beror bland annat på att flera tillfälliga satsningar har avslutats och att omfattningen har förändrats. Med anledning av satsningar på yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning, yrkesvux, samt stimulans till kommunerna att bedriva lärlingsutbildning inom den gymnasiala vuxenutbildningen och på yrkeshögskolan ökar utgifterna för studiemedel.

Regeringen har i budgetpropositionen redovisat uppnådda resultat inom utgiftsområdet. Riksdagen konstaterar att resultatredovisningens koppling till målen kan utvecklas.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2011-11-24 Debatt: 2011-12-15 Beslut: 2011-12-19

Betänkande 2011/12:UbU2 (pdf, 237 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 15 Studiestöd

Betänkande 2011/12:UbU6

Akademiker med utländsk utbildning som vill etablera sig på den svenska arbetsmarknaden möts av ett komplext system som involverar ett antal myndigheter. Systemet skulle kunna bli mer ändamålsenligt och effektivt, visar en granskning som Riksrevisionen har gjort. Bland annat behövs tidigare och tydligare information om de insatser som finns för akademiker med utländsk utbildning. Av olika orsaker tar det också lång tid att få sin utländska utbildning bedömd i Sverige. Regeringen har för avsikt att vidta en rad åtgärder med anledning av granskningens resultat:

  • I samband med budgetpropositionen för 2013 har regeringen för avsikt att presentera en samlad strategi för integrationspolitiken. I samband med detta kommer regeringen att överväga behovet av nya eller förändrade insatser för akademiker med utländsk bakgrund.
  • Systemet för integration av utländska akademiker med hälso- och sjukvårdsyrken ska bli tydligare och mer samordnat. Socialstyrelsen ska få i uppdrag att tillsammans med berörda universitet och högskolor samt Högskoleverket vidareutveckla och precisera hur man ska bedöma legitimation för hälso- och sjukvårdspersonal som är utbildad utanför EU- och EES-länderna samt Schweiz.
  • Regeringen ska se över frågan om de myndigheter som bedömer utländska högskoleutbildningar bör ställa krav på uppehålls- och arbetstillstånd.
  • Regeringen överväger hur samordning av målgruppsanpassad undervisning i svenska bäst kan stärkas och vilken roll länsstyrelserna ska ha i detta sammanhang.
  • Regeringen har för avsikt att fortsätta den långsiktiga satsningen på kompletterande högskoleutbildningar för vissa yrkesgrupper.
Riksdagen konstaterar att det finns flera tillfällen för regeringen att återkomma och redovisa vilka åtgärder man har vidtagit och vilka slutliga ställningstaganden man har gjort. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2011-11-17 Debatt: 2011-11-30 Beslut: 2011-11-30

Betänkande 2011/12:UbU6 (pdf, 70 kB) Webb-tv debatt om förslag: Statliga insatser för akademiker med utländsk utbildning

Betänkande 2011/12:UbU5

Andelen oförbrukade forskningsbidrag vid universitet och högskolor har ökat från 10 procent år 2005 till 20 procent år 2009, enligt en granskning som Riksrevisionen har gjort. Oförbrukade bidrag är bidrag som delats ut till ett forskningsprojekt men inte använts under det år som var avsett. Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen med anledning av granskningen. En förklaring till att andelen oförbrukade bidrag har ökat är enligt regeringen att universiteten och högskolorna har gått över till nya redovisningsprinciper för indirekta kostnader. Regeringen har för avsikt att vidta två åtgärder med anledning av granskningen. Vetenskapsrådet ska få i uppdrag att i samverkan med de tre övriga forskningsråden samt universiteten och högskolorna utveckla rutinerna för utbetalning av forskningsstöd, så att de bättre anpassas till lärosätenas planering. Universiteten och högskolorna ska även få i uppdrag att utveckla sin redovisning av forskningsbidrag. I dag finns ingen samlad redovisning av inbetalade och förbrukade forskningsbidrag i universitetens och högskolornas årsredovisningar. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2011-10-20 Debatt: 2011-11-09 Beslut: 2011-11-09

Betänkande 2011/12:UbU5 (pdf, 56 kB) Webb-tv debatt om förslag: Oförbrukade forskningsbidrag vid universitet och högskolor
Paginering