Sök
43 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Interpellationer, EU-nämndens kallelser och föredragningslistor, EU-nämndens uppteckningar, 2014/15, 2013/14, Sammansatta konstitutions- och utrikesutskottet, Utbildningsutskottet, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
En nationell referensram för kvalifikationer för livslångt lärande
Betänkande 2014/15:UbU15
Genom att ha en så kallad referensram blir det möjligt att jämföra nivån på olika kvalifikationer, såsom examina, certifikat och diplom. En referensram gör att det blir lättare för enskilda, arbetsgivare och utbildningsanordnare att förstå på vilken nivå en viss kvalifikation ligger.
En nationell referensram införs, i enlighet med Europaparlamentets och rådets rekommendation om en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande. Referensramar kan innebära att det underlättas för arbetstagare och studerande att få en anställning eller studera utomlands.
Regeringen fastställer vilken nivå i nationella referensramen som vissa kvalifikationer motsvarar. Det ska vara möjligt att ansöka om nivåbedömning av andra kvalifikationer. Det är den som utfärdar en viss kvalifikation som kan ansöka om en nivåbedömning. För denna ansökan ska en avgift betalas.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen börjar att gälla den 1 oktober 2015.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 4, 20 minuter
- Justering
- 2015-06-11
- Bordläggning
- 2015-06-15
- Debatt
- 2015-06-16
- Beslut
- 2015-06-17
- Dokument & lagar
Specialdestinerade statsbidrag - ett sätt att styra mot en mer likvärdig skola?
Betänkande 2014/15:UbU14
Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen som tar upp Riksrevisionens rapport om riktade statsbidrag för att styra mot en mer likvärdig skola. Det finns problem med att skolhuvudmännen inte tar del av statliga satsningar på skolområdet fast det finns möjlighet. Skolor som har behov blir utan statsbidrag.
Riksdagens utbildningsutskott höll med regeringen och Riksrevisionen om att de riktade statsbidragen i högre utsträckning bör riktas till de skolor och huvudmän som har störst behov av statliga bidrag. Utskottet konstaterade att Skolverket har en central roll i hanteringen av riktade statsbidrag och betonade vikten av att verkets erfarenheter tas till vara när nya satsningar ska göras. Utskottet välkomnade också den analys av Skolverket som Statskontoret har fått i uppdrag att göra. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2015-06-11
- Bordläggning
- 2015-06-15
- Debatt
- 2015-06-16
- Beslut
- 2015-06-17
- Dokument & lagar
Statens dimensionering av lärarutbildning
Betänkande 2014/15:UbU7
Riksrevisionen har granskat statens system för lärarförsörjning. Granskningen fokuserar på om systemet är effektivt för att tillhandahålla rätt antal lärare med tillräcklig formell kompetens.
Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen med anledning av Riksrevisionens rapport. Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens slutsats om att systemet för lärarförsörjning kan fungera mer effektivt. Regeringen menar att frågan om tillräckligt antal kvalificerade lärare till stor del handlar om läraryrkets attraktivitet. Regeringen har föreslagit flera reformer som syftar till att öka läraryrkets attraktivitet. Regeringen avser att fortsätta att arbeta för att dessa åtgärder ska genomföras. Dessutom pågår en utredning om högskolans utbildningsutbud.
Utbildningsutskottet konstaterar att det framgår i skrivelsen att regeringen arbetar med frågan om lärarförsörjning. Utskottet anser också att den pågående utredningen om högskolans utbildningsutbud kan ge ett värdefullt underlag till den fortsatta utvecklingen av utbudet av lärarutbildningar. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2015-06-04
- Bordläggning
- 2015-06-10
- Debatt
- 2015-06-11
- Beslut
- 2015-06-16
- Dokument & lagar
Ökad individanpassning och en effektivare sfi och vuxenutbildning
Betänkande 2014/15:UbU13
Riksdagen sa ja, med vissa mindre ändringar, till regeringens förslag om en effektivare och mer individanpassad vuxenutbildning. Det handlar framför allt om utbildningen i svenska för invandrare, sfi, och den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå.
Beslut innebär att sfi inte längre ska vara en egen skolform utan i stället ingå i den kommunala vuxenutbildningen - på grundläggande och gymnasial nivå samt i form av svenska för invandrare. Huvudmannen för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare ska verka för att undervisningen erbjuds på tider som är anpassade efter elevens behov.
Beslutet innebär också att elevens hemkommun ska erbjuda studie- och yrkesvägledning om eleven börjar på en kommunal vuxenutbildning eller särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå. Hemkommunen ska även upprätta en individuell studieplan.
Lagändringarna börjar att gälla den 1 januari 2016 men ska tillämpas från och med den 1 juli 2016.
- Behandlade dokument
- 10
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 33, 101 minuter
- Justering
- 2015-06-04
- Bordläggning
- 2015-06-10
- Debatt
- 2015-06-11
- Beslut
- 2015-06-16
- Dokument & lagar
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds verksamhet och årsredovisning 2014
Betänkande 2014/15:UbU16
Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond har lämnat sin verksamhetsberättelse för 2014 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat stiftelsens årsredovisning för samma år och lämnat sin redogörelse till riksdagen. Riksdagen lade båda redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2015-05-19
- Bordläggning
- 2015-06-10
- Debatt
- 2015-06-11
- Beslut
- 2015-06-16
- Dokument & lagar
Skolväsendet
Betänkande 2014/15:UbU11
Riksdagen uppmanade regeringen att vidta åtgärder så att det blir möjligt för högstadie- och gymnasieskolor att ge eleverna skriftliga ordningsomdömen. Dessutom uppmanade riksdagen regeringen att ta fram förslag om att förlänga skolplikten till tio år, så att förskoleklassen blir den nya årskurs ett i grundskolan.
Riksdagens tillkännagivanden om ordningsomdömen och tioårig grundskola kom i samband med att riksdagen behandlade motioner om skolväsendet från allmänna motionstiden 2014. Riksdagen sa nej till övriga motioner.
- Behandlade dokument
- 116
- Förslagspunkter
- 37
- Reservationer
- 43
- Anföranden och repliker
- 42, 154 minuter
- Justering
- 2015-04-23
- Bordläggning
- 2015-05-19
- Debatt
- 2015-05-20
- Beslut
- 2015-05-20
- Dokument & lagar
Utbildning för nyanlända elever - mottagande och skolgång
Betänkande 2014/15:UbU6
Särskilda regler som gäller nyanlända elever införs. Med nyanländ menas en person som har varit bosatt utomlands, som numera är bosatt i Sverige och som har påbörjat sin utbildning här efter höstterminens start det år då han eller hon fyller sju år. En nyanländ elevs kunskaper ska bedömas och bedömningen ska ingå i underlaget för beslut om placering i årskurs och undervisningsgrupp samt för planeringen av undervisningen. En nyanländ elev ska inom två månader från det att han eller hon har tagits emot i skolväsendet placeras i en årskurs och en undervisningsgrupp som är lämplig utifrån ålder, förkunskaper och personliga förhållanden. En nyanländ elev som saknar tillräckliga kunskaper i det svenska språket ska delvis få undervisas i förberedelseklass i maximalt två år.
De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 20, 61 minuter
- Justering
- 2015-04-09
- Bordläggning
- 2015-04-21
- Debatt
- 2015-04-22
- Beslut
- 2015-04-23
- Dokument & lagar
Gymnasieskolan
Betänkande 2014/15:UbU10
Riksdagen vill inte att det ska vara obligatoriskt för unga att gå i gymnasieskolan och gjorde ett tillkännagivande för regeringen om att gymnasiestudier ska vara fortsatt frivilliga.
Riksdagen tillkännager även att det vara en fortsatt rättighet men inte obligatoriskt för elever på yrkesprogram att läsa in grundläggande behörighet till högskolan.
Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2014 om gymnasieskolan.
- Behandlade dokument
- 36
- Förslagspunkter
- 12
- Reservationer
- 7
- Anföranden och repliker
- 12, 73 minuter
- Justering
- 2015-03-26
- Bordläggning
- 2015-04-08
- Debatt
- 2015-04-09
- Beslut
- 2015-04-09
- Dokument & lagar
Vuxenutbildning
Betänkande 2014/15:UbU12
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 om vuxenutbildning. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om yrkeshögskolan, eftergymnasial utbildning för särskoleelever och validering.
- Behandlade dokument
- 17
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 24, 91 minuter
- Justering
- 2015-03-26
- Bordläggning
- 2015-04-08
- Debatt
- 2015-04-09
- Beslut
- 2015-04-09
- Dokument & lagar
Möjligheter till fjärrundervisning
Betänkande 2014/15:UbU3
Fjärrundervisning i skolan har fram tills nu inte varit reglerad. Men nu införs regler om fjärrundervisning i skollagen. Fjärrundervisning bör endast få genomföras om det inte finns någon legitimerad eller behörig lärare på en skola, eller när antalet elever är för litet. Regeringen får fatta beslut om i vilka ämnen som fjärrundervisning får användas och en försöksverksamhet ska ske i andra ämnen. Skolhuvudmännen får rätt att sluta avtal med staten om fjärrundervisning. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Riksdagen uppmanade regeringen att särskilt granska hur de ändrade reglerna påverkar skolhuvudmännens vilja att anställa behöriga lärare, i den utvärdering av fjärrundervisning som ska göras. Regeringen bör också följa försöksverksamheten med fjärrundervisning i alla ämnen och återkomma med en rapport senast 2017. Riksdagen uppmanade också regeringen att tillsätta två utredningar om ökade möjligheter till undervisning och handledning på modersmålet samt fjärrundervisning på entreprenad.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 32, 75 minuter
- Justering
- 2015-03-12
- Bordläggning
- 2015-03-17
- Debatt
- 2015-03-18
- Beslut
- 2015-03-19
- Dokument & lagar
Grundskolan
Betänkande 2014/15:UbU9
Riksdagen uppmanade regeringen att ta fram förslag som gör det möjligt att elever i årskurs 7-9 får en undervisningstimme mer i matematik per vecka.
Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats sedan 1990-talet. Dessutom har andelen behöriga till gymnasieskolan minskat sedan 2006. Det beror till stor del på att andelen elever med underkänt betyg i matematik i årskurs 9 har ökat. Utbildningsutskottet, som förberett riksdagens beslut, anser att de satsningar som har gjorts hittills inte varit tillräckliga. Därför behövs en satsning som riktar sig direkt till högstadieelever.
- Behandlade dokument
- 22
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 9
- Anföranden och repliker
- 46, 162 minuter
- Justering
- 2015-03-03
- Bordläggning
- 2015-03-11
- Debatt
- 2015-03-12
- Beslut
- 2015-03-18
- Dokument & lagar
Utbildning för elever i samhällsvård och på sjukhus
Betänkande 2014/15:UbU4
Elever som vistas i ett hem för vård och boende (så kallat HVB-hem) ska få undervisning inom skolväsendet. Elever på HVB-hem har rätt att gå i en skola i kommunen där de vistas. För elever som vistas på särskilda ungdomshem ska skollagen tillämpas i fråga om den utbildning som Statens institutionsstyrelse anordnar, med vissa undantag. Elever som vårdas på sjukhus och som inte kan delta i vanligt skolarbete ska få särskild undervisning av legitimerade lärare. Det ska inte längre krävas att eleverna inte kan delta i skolarbetet under en längre tid.
De ändrade bestämmelserna börjar gälla den 1 juli 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till två motioner från den allmänna motionstiden 2014.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 4, 17 minuter
- Justering
- 2015-03-05
- Bordläggning
- 2015-03-11
- Debatt
- 2015-03-12
- Beslut
- 2015-03-18
- Dokument & lagar
Förskolan
Betänkande 2014/15:UbU8
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 om förskolan. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom det område som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om förskolans inriktning och kvalitet, arbetsmiljö, erbjudande av förskola och resurser till förskolan.
- Behandlade dokument
- 16
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 15, 64 minuter
- Justering
- 2015-02-19
- Bordläggning
- 2015-03-04
- Debatt
- 2015-03-05
- Beslut
- 2015-03-11
- Dokument & lagar
Vissa frågor om utlandssvenska elevers utbildning i Sverige
Betänkande 2014/15:UbU5
Skollagen ändras så att regeringen inte längre kan besluta om att en skola ska ha ställning som riksinternat. Dessutom kommer riksinternatskolorna inte längre att kunna ta ut elevavgifter för utbildningen.
Utbildningsutskottet, som förberett riksdagens beslut, betonar att principen om avgiftsfri utbildning är en av hörnstenarna inom den svenska skolpolitiken och tycker att dessa ändringar bidrar till att stärka likvärdigheten inom skolväsendet.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 15, 46 minuter
- Justering
- 2015-02-12
- Bordläggning
- 2015-02-17
- Debatt
- 2015-02-18
- Beslut
- 2015-02-18
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 15 Studiestöd
Betänkande 2014/15:UbU2
Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelningen av pengar i statsbudgeten till studiestöd. Förslaget innebär ändringar i fem av de åtta anslag som regeringen har föreslagit. Dessutom föreslås ett nytt anslag, examenspremie. Den sammanlagda summan i statens budget för området är drygt 20,3 miljarder kronor. Mest pengar går till studiemedel (knappt 14,3 miljarder) och studiehjälp (drygt 3,4 miljarder).
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att studiemedlen höjs med 1001 kronor per studiemånad för heltidsstuderande. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2015.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 8, 22 minuter
- Justering
- 2014-12-16
- Bordläggning
- 2014-12-18
- Debatt
- 2014-12-19
- Beslut
- 2014-12-19
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
Betänkande 2014/15:UbU1
Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelningen av pengar i statsbudgeten till utbildning och universitetsforskning. Förslaget innebär ändringar i 64 av de 99 anslag som regeringen har föreslagit och att ett anslag som regeringen har föreslagit inte införs. Dessutom föreslås ett nytt anslag, lågstadielyftet. Den sammanlagda summan i statens budget för området är drygt 63,6 miljarder kronor. Mest pengar går till Vetenskapsrådet - forskning och forskningsinformation (drygt 5,6 miljarder), maxtaxa i förskola och fritidshem med mera (knappt 4,1 miljarder) samt utveckling av skolväsendet (drygt 3,7 miljarder).
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att en students högskoleutbildning som sker inom ramen för samarbete mellan ett statligt och ett utländskt lärosäte inte måste vara avgiftsfri. Dessa regler börjar gälla den 1 februari 2015.
- Behandlade dokument
- 13
- Förslagspunkter
- 3
- Anföranden och repliker
- 78, 240 minuter
- Justering
- 2014-12-16
- Bordläggning
- 2014-12-18
- Debatt
- 2014-12-19
- Beslut
- 2014-12-19
- Dokument & lagar
Kränkning eller diskriminering i skolan
Betänkande 2013/14:UbU24
Regeringen redogör i en skrivelse för sin syn på Riksrevisionens rapport om statens insatser för att motverka kränkande behandling i skolan. Riksrevisionen anser bland annat att regeringen bör samordna skollagen och diskrimineringslagen samt följa upp om elever som anmäler kränkande behandling eller trakasserier behandlas lika. Regeringen bör också se över Skolinspektionens, Diskrimineringsombudsmannens och Barn- och elevombudets uppdrag. Regeringen håller med och har tillsatt flera utredningar som tar upp de frågor som Riksrevisionen lyfter fram.
Utbildningsutskottet välkomnar de utredningar som har tillsatts om likabehandling, samordning av skollagen och diskrimineringslagen samt de uppdrag som myndigheterna på området har. Utskottet håller också med regeringen om att det kan vara bra att ge stödinsatser till de kommuner och skolor som har störst behov och välkomnar att regeringen funderar på att ge Skolverket detta i uppdrag.
Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2014-06-12
- Bordläggning
- 2014-06-23
- Debatt
- 2014-06-24
- Beslut
- 2014-06-24
- Dokument & lagar
Statens kunskapsspridning till skolan
Betänkande 2013/14:UbU23
Regeringen redogör i en skrivelse för sin syn på Riksrevisionens rapport om statens arbete med att sprida kunskap till skolan. Riksrevisionen anser att Skolverket sprider kunskap på ett sätt som till stor del möter behoven men att det finns saker som kan förbättras. Riksrevisionen ger regeringen rådet att styra Skolverket mer strategiskt och mindre detaljerat.
Utbildningsutskottet betonar hur viktigt det är att utbildningen i skolan bygger på aktuell kunskap. Utskottet håller med Riksrevisionen om att det är viktigt att följa upp vilken nytta Skolverkets insatser får i skolan. Utskottet välkomnar därför att Skolverket har börjat arbeta med att utveckla och förbättra effekterna av sin kunskapsspridning. Utskottet välkomnar också de initiativ som regeringen har tagit för att åtgärder inom utbildningsområdet ska kunna utvärderas bättre. Utbildningsutskottet håller med regeringen om att det pågående arbetet främjar en utbildning som bygger på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2014-06-12
- Bordläggning
- 2014-06-23
- Debatt
- 2014-06-24
- Beslut
- 2014-06-24
- Dokument & lagar
Särskilda regler för viss utbildning med musikalisk inriktning
Betänkande 2013/14:UbU27
Färdighetsprov i musik ska få ligga till grund för antagning och urval till vissa musikutbildningar i förskoleklass och årskurs 1-3 i grundskolan. Skolor som kan bli aktuella för detta är sådana som erbjuder utbildning med stark musikprofil och som tidigare, innan nuvarande skollag började gälla, med framgång använt sig av färdighetsprov. Förutom detta krävs också särskilda skäl.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Justering
- 2014-06-12
- Debatt
- 2014-06-23
- Beslut
- 2014-06-24
- Dokument & lagar
Statens tillsyn över skolan
Betänkande 2013/14:UbU25
Regeringen har redovisat för riksdagen sin bedömning av Riksrevisionens granskning av statens tillsyn av skolan. Enligt Riksrevisionens bör Skolinspektionen utveckla sin tillsyn av skolundervisningen.
Utbildningsutskottet har gått igenom regeringens redovisning, och kan konstatera att Skolinspektionen har inlett ett arbete med att förbättra tillsynen inom en rad områden. Utskottet vill understryka betydelsen av att tillsynen och kvalitetsgranskningen bidrar till bättre kunskapsresultat och ser därför positivt på det arbete Skolinspektionen inlett.
Utskottet instämmer också i regeringens och Riksrevisionens uppfattning om att tillsynen fortsättningsvis bör omfatta undervisningen i en högre grad.
I övrigt vill utskottet framhålla den växelverkan som finns - regelbunden tillsyn ger underlag för att välja var kvalitetsgranskningar ska göras, och brister vid en kvalitetsgranskning kan leda till tillsynsbeslut.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Justering
- 2014-06-12
- Debatt
- 2014-06-24
- Beslut
- 2014-06-24