Dokument & lagar (39 träffar)

Betänkande 2015/16:UbU18

Modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål i grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska få överlämnas på entreprenad till en annan skolhuvudman. Även fjärrundervisning i modersmål eller studiehandledning på modersmål ska få överlämnas på entreprenad till en annan skolhuvudman.

Idag saknas det möjlighet för till exempel en kommun att vara beställare av entreprenad när det gäller modersmålsundervisning. En kommun kan inte heller enligt de nuvarande reglerna vara utförare av entreprenad. De nya möjligheterna kan till exempel innebära att en kommun sluter avtal med en annan kommun om att utföra modersmålsundervisning eller studiehandledning på modersmålet. Det får dock endast ske om kommunen gjort ansträngningar för att anordna utbildningen inom den egna organisationen.

Riksdagen sa ja till det här förslaget från regeringen. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2016.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 3
Justering: 2016-06-16 Debatt: 2016-06-21 Beslut: 2016-06-21

Betänkande 2015/16:UbU18 (pdf, 838 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fjärrundervisning och entreprenad - nya möjligheter för undervisning och studiehandledning på modersmål

Betänkande 2015/16:UbU23

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond, RJ, har lämnat sin verksamhetsberättelse för 2015 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat stiftelsens årsredovisning för samma år och lämnat sin redogörelse till riksdagen.

Enligt Riksrevisionens uppfattning ger stiftelsens årsredovisning tillsammans med förvaltningsberättelsen och övrig information en rättvisande bild. Riksrevisionen har också granskat styrelsens och verkställande direktörens förvaltning och funnit att varken styrelsen eller verkställande direktören handlat i strid med stiftelselagen eller årsredovisningslagen. Däremot anser Riksrevisionen att styrelseledamot eller den verkställande direktören har handlat i strid med stiftelsens stadgar. Som grund anför Riksrevisionen att arvoden till styrelseledamöter har betalats ut i strid med den så kallade arvodeslagen. RJ:s praxis för arvodesutbetalning har inte uppmärksammats av revisionen tidigare.

Utbildningsutskottet, som granskat redogörelserna, noterar att styrelsen har vidtagit åtgärder och överväger ytterligare åtgärder med anledning av Riksrevisionens uttalanden. Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-06-14 Debatt: 2016-06-21 Beslut: 2016-06-21

Betänkande 2015/16:UbU23 (pdf, 240 kB)

Betänkande 2015/16:UbU22

För att få fler ämneslärare och lektorer i skolan har regeringen beslutat att införa en ny särskild kompletterande pedagogisk utbildning. Utbildningen ska leda till ämneslärarexamen för personer som har examen på forskarnivå. I samband med detta ska ett särskilt utbildningsbidrag införas för de som läser den här utbildningen. Satsningen planeras pågå under fem år.

Regeringen har föreslagit några lagändringar som bland annat innebär att:

  • det tillfälliga utbildningsbidraget ska vara skattepliktigt
  • sekretess ska gälla i ärenden om utbildningsbidrag
  • en etableringsplan ska upphöra att gälla när en person som är nyanländ påbörjar utbildningen
  • den som har utbildningsbidrag inte ska ha rätt till studiemedel under samma period.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringarna börjar gälla den 15 juli 2016.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2016-05-26 Debatt: 2016-06-08 Beslut: 2016-06-08

Betänkande 2015/16:UbU22 (pdf, 929 kB) Webb-tv debatt om förslag: Särskild kompletterande pedagogisk utbildning för personer med forskarexamen

Betänkande 2015/16:UbU20

De personer som lärare och studenter utser att sitta i styrelser för statliga universitet och högskolor ska benämnas ledamöter. Idag kallas de representanter, vilket kan tolkas som att de bara representerar sina egna intresseområden. Men ansvaret gäller högskolans som helhet. Regeringen har tagit fram ett förslag om det här som riksdagen sa ja till.

Lagändringen börjar gälla den 1 augusti 2016.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 3
Justering: 2016-05-26 Debatt: 2016-06-08 Beslut: 2016-06-08

Betänkande 2015/16:UbU20 (pdf, 536 kB) Webb-tv debatt om förslag: Styrelser för universitet och högskolor - ledamöternas tillsättning och ansvar

Betänkande 2015/16:UbU21

Det ska bli mer matte på schemat i skolan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Beslutet innebär att undervisningen utökas med 105 timmar i grundskolan, specialskolan, sameskolan och i grundsärskolan. 105 timmar motsvarar en mattetimme i veckan.

Regeringen rekommenderar att skolorna lägger den extra mattetimmen i mellanstadiet. 2013 utökades också antalet mattelektioner i skolan, då ville regeringen att matteutökningen skulle ske i lågstadiet.

Riksdag och regering hoppas nu att förändringen ska förbättra svenska elevers kunskap i matematik. Flera internationella undersökningar har tidigare visat att elevernas mattekunskaper sjunker.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-05-19 Debatt: 2016-05-25 Beslut: 2016-05-25

Betänkande 2015/16:UbU21 (pdf, 679 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ytterligare undervisningstid i matematik

Betänkande 2015/16:UbU19

Tilläggsbeloppet för särskilt stöd till barn och elever ska vara individuellt bestämt utifrån barnets eller elevens behov. Regeringen tycker inte att detta framgår tillräckligt tydligt i de nuvarande reglerna och vill att detta ska stå tydligt även i skollagen.

Tilläggsbeloppet är ett bidrag som ägare till fristående förskolor och skolor kan få för barn och elever som har omfattande behov av särskilt stöd.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-05-19 Debatt: 2016-05-25 Beslut: 2016-05-25

Betänkande 2015/16:UbU19 (pdf, 758 kB) Webb-tv debatt om förslag: Tilläggsbelopp för särskilt stöd till barn och elever

Betänkande 2015/16:UbU14

Riksdagen har riktat fem uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen om skolan:

  • Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om att konfessionella inslag ska få förekomma i offentliga skolor i samband med skolavslutningar och andra traditionella högtider, i annan utbildning än undervisning.
  • Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om att utöka undervisningstiden i ämnet idrott och hälsa i grundskolan med 100 timmar.
  • Regeringen bör ta fram ett förslag om tioårig grundskola och vidareutbildning av förskolelärare så att de kan bli behöriga att undervisa i den nya tioåriga grundskolan.
  • Regeringen bör utreda frågan om att införa ett nationellt digitalt lärarlyft.
  • För att öka likvärdigheten i bedömningen av nationella prov bör regeringen återkomma till riksdagen med ett förslag om att införa digitala nationella prov med rättning av utomstående, nationella examinatorer.

Riksdagens tillkännagivanden gjordes när riksdagen behandlade motioner från de allmänna motionstiderna 2014 och 2015 om skolfrågor. Riksdagen sa nej till de andra motionerna.

 

Förslagspunkter: 39 Reservationer: 65
Justering: 2016-04-28 Debatt: 2016-05-11 Beslut: 2016-05-12

Betänkande 2015/16:UbU14 (pdf, 5202 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skolväsendet

Betänkande 2015/16:UbU15

Nej till motioner om högskolan (UbU15)

Riksdagen sa nej till motionsförslag om högskolan från den allmänna motionstiden 2014/15 och 2015/16. Förslagen handlade bland annat om anställda i högskolan, terminssystemet, lärarutbildningen och andrahandsuthyrning av studentbostäder.

Riksdagen sa nej till förslagen, bland annat på grund av arbete som redan pågår och att förändringar redan genomförts.

Förslagspunkter: 37 Reservationer: 43
Justering: 2016-04-19 Debatt: 2016-04-27 Beslut: 2016-04-27

Betänkande 2015/16:UbU15 (pdf, 894 kB) Webb-tv debatt om förslag: Högskolan

Betänkande 2015/16:UbU17

Riksdagen sa nej till ett antal motioner om forskning. Motionerna handlade bland annat om fördelningar av resurser, forskningens infrastruktur och forskningspolitisk inriktning.

Till hösten planerar regeringen att komma med förslag om forskningspolitik där flera av frågorna väntas tas upp. Riksdagen vill vänta in regeringens förslag och den sa därför nej till de motionsförslag som lämnats.

Förslagspunkter: 20 Reservationer: 13
Justering: 2016-03-22 Debatt: 2016-04-07 Beslut: 2016-04-14

Betänkande 2015/16:UbU17 (pdf, 554 kB) Webb-tv debatt om förslag: Forskning

Betänkande 2015/16:UbU16

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015 om vuxenutbildningen. Anledningarna till att riksdagen sa nej till motionerna är bland annat att gällande regler är tillräckliga, att arbete pågår inom de områden motionerna tar upp samt att riksdagen tidigare tagit ställning till de frågor som lyfts i motionerna. Motionerna handlar bland annat om övergripande frågor om vuxenutbildning, yrkeshögskolan, eftergymnasial utbildning för särskoleelever, kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare och validering.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 13
Justering: 2016-03-22 Debatt: 2016-04-07 Beslut: 2016-04-14

Betänkande 2015/16:UbU16 (pdf, 470 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vuxenutbildning

Betänkande 2015/16:UbU7

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att godkänna ett avtal med konsortiet för europeisk forskningsinfrastruktur European Spallation Source Eric. Organisationen driver en forskningsanläggning som arbetar med neutroner, som bland annat används för att forska på olika material. Riksdagen anser att anläggningen kan ha stor betydelse långsiktigt när det gäller konkurrenskraften för svensk forskning och näringsliv. Avtalet innebär att organisationen inte behöver betala moms eller punktskatter. För att avtalet ska gälla behöver en ny lag antas. Regeringen bestämmer när den nya lagen ska börja gälla.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-03-08 Debatt: 2016-03-17 Beslut: 2016-03-17

Betänkande 2015/16:UbU7 (pdf, 681 kB) Webb-tv debatt om förslag: Avtal med konsortiet för europeisk forskningsinfrastruktur European Spallation Source Eric

Betänkande 2015/16:UbU12

Matematikundervisningen bör utökas med en timme i veckan i grundskolan. Det anser riksdagen som riktar ett tillkännagivande om det här till regeringen.

Enligt riksdagen bör den utökade matematikundervisningen läggas på högstadiet då internationella undersökningar visar att matematikkunskaperna bland svenska 15-åringar sjunker.

Redan för ett år sedan tillkännagav riksdagen för regeringen att fler matematiklektioner i högstadiet bör prioriteras. Nu uppmanar riksdagen omigen regeringen att sätta igång med det här arbetet.

Riksdagen sa samtidigt nej till flera andra motionsförslag som behandlats i samma ärende. Motionerna tog bland annat upp förslag om fritidshemmen och elever med särskilda behov.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 8
Justering: 2016-03-03 Debatt: 2016-03-09 Beslut: 2016-03-09

Betänkande 2015/16:UbU12 (pdf, 401 kB) Webb-tv debatt om förslag: Grundskolan

Betänkande 2015/16:UbU13

Lärlingsutbildningen på gymnasiet fyller en viktig funktion och borde vidareutvecklas. Det anser riksdagen som vill att regeringen undersöker hur den här utbildningsformen skulle kunna breddas.

På lärlingsutbildningen förläggs en stor del av utbildningstiden på en eller flera arbetsplatser. Riksdagen tycker dock att lärlingsplatserna mer borde likna riktiga anställningar där företagen själva får möjlighet att välja vilka lärlingar de ska ta emot.

I ett tillkännagivande gav därför riksdagen i uppdrag till regeringen att undersöka hur utbildningsformen skulle kunna utvecklas, samt vilka konsekvenser det skulle få.

Riksdagen sa samtidigt nej till flera andra motionsförslag som behandlades i samma ärende. Motionerna kom från den allmänna motionstiden 2015/16 och innehöll bland annat förslag om nya inriktningar på de nationella programmen.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 7
Justering: 2016-03-01 Debatt: 2016-03-09 Beslut: 2016-03-09

Betänkande 2015/16:UbU13 (pdf, 355 kB) Webb-tv debatt om förslag: Gymnasieskolan

Betänkande 2015/16:UbU10

Riksdagen sa nej till ett antal motioner om studiestöd. Motionerna handlar bland annat om fribeloppet, villkoren för studiemedel, lån via Centrala studiestödsnämnden till körkortsutbildning, avskrivning av studieskulder och examenspremie för vissa lärarkategorier.

Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är bland annat att det redan pågår arbete inom många områden och att riksdagen behandlat vissa av frågorna tidigare under mandatperioden.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 7
Justering: 2016-02-11 Debatt: 2016-03-02 Beslut: 2016-03-02

Betänkande 2015/16:UbU10 (pdf, 348 kB) Webb-tv debatt om förslag: Studiestöd

Betänkande 2015/16:UbU9

Regeringen avser att införa ett nytt kvalitetssäkringssystem för högre utbildning under andra delen av 2016. I det nya systemet ska Universitetskanslersämbetet fortsätta att utvärdera utbildningar, men också undersöka hur universitet och högskolor arbetar med kvaliteten på sina utbildningar. Det har regeringen beskrivit i en skrivelse till riksdagen.

Riksdagen anser att det nya systemet måste följas upp för att se till att det verkligen förbättrar utbildningarnas kvalitet. Därför riktas nu två tillkännagivanden till regeringen. Det innebär att riksdagen uppmanar regeringen att genomföra sådana uppföljningar. Riksdagen föreslår dels att regeringen utvärderar systemet efter tre år, dels att Universitetskanslersämbetet lämnar en rapport varje år om hur systemet fungerar.

Riksdagen anser också att det nya kvalitetssäkringssystemet riskerar att göra jämförelser mellan lärosäten svårare. Därför uppmanas regeringen, i ett tredje tillkännagivande, att se över hur jämförelser kan göras på ett bra sätt.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 3
Justering: 2016-02-11 Debatt: 2016-02-25 Beslut: 2016-03-02

Betänkande 2015/16:UbU9 (pdf, 414 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kvalitetssäkring av högre utbildning

Betänkande 2015/16:UbU6

EU har tidigare beslutat om regler för hur ett examensbevis som en person har fått i ett EU-land ska kunna erkännas av ett annat medlemsland. Syftet är att öka den fria rörligheten för personer och tjänster mellan medlemsländerna. Nu har EU:s direktiv om yrkeskvalifikationer moderniserats. När vissa kvalifikationer krävs för att utöva ett yrke kallas det att yrket är reglerat. I en ny lag om erkännande av yrkeskvalifikationer samlas nu de bestämmelser som är gemensamma för alla reglerade yrken. Bestämmelser som bara gäller ett visst yrke finns kvar i den lag som rör just det yrket. Dessa lagar ändras samtidigt. Reglerade yrken finns framför allt inom hälso- och sjukvården. Bestämmelserna omfattar både egenföretagare och anställda.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 15 april 2016.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2016-01-26 Debatt: 2016-02-10 Beslut: 2016-02-25

Betänkande 2015/16:UbU6 (pdf, 3764 kB) Webb-tv debatt om förslag: Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet

Betänkande 2015/16:UbU11

Riksdagen sa nej till ett antal motioner om förskolan. Motionerna handlar bland annat om förskolans läroplan och kvalitet, förskolans arbetsmiljö, kompetens- och personalfrågor, organisatoriska frågor samt erbjudande av förskola. Riksdagen hänvisar fram för allt till pågående arbete inom området, att åtgärder redan har gjorts eller att det redan finns gällande regler.

Förslagspunkter: 18 Reservationer: 22
Justering: 2016-02-11 Debatt: 2016-03-02 Beslut: 2016-03-02

Betänkande 2015/16:UbU11 (pdf, 297 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förskolan

Betänkande 2015/16:UbU8

Det råder brist på lärare i vissa ämnen. Personer med särskilda kunskaper i ämnen där det är brist på lärare, ska därför kunna undervisa trots att de saknar lärarlegitimation. Regeringens förslag införs som en försöksverksamhet för att skapa möjlighet för personer som inte uppfyller skollagens krav på legitimation och behörighet att arbeta som lärare. De som anställs ska ha motsvarande ämneskunskaper som krävs för en lärarexamen i ämnet och parallellt med anställningen gå en kompletterande pedagogisk utbildning. Anställningen är tidsbegränsad till högst två år, men kan förlängas till tre år om det finns särskilda skäl.

Riksdagen anser att det behövs alternativa vägar in i läraryrket för att möta bristen på lärare och sa ja till regeringens förslag.

Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2016.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2015-12-17 Debatt: 2016-01-20 Beslut: 2016-01-20

Betänkande 2015/16:UbU8 (pdf, 457 kB) Webb-tv debatt om förslag: Anställning under viss kompletterande utbildning

Betänkande 2015/16:UbU1

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar inom utgiftsområdet utbildning och universitetsforskning. Sammanlagt går 69,4 miljarder kronor till detta område. Mest pengar går till barn och ungdomsutbildning, universitet och högskolor och forskning.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-12-10 Debatt: 2015-12-16 Beslut: 2015-12-17

Betänkande 2015/16:UbU1 (pdf, 1637 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Betänkande 2015/16:UbU2

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om fördelningen av pengar till studiestöd för 2016. Den sammanlagda summan i statens budget för studiestöd är drygt 21,7 miljarder kronor. Mest pengar går till studiemedel (drygt 14,9 miljarder) och studiehjälp (drygt 3,3 miljarder).

Utbildningsutskottet föreslår också att riksdagen säger ja till regeringens förslag om ändringar i studiestödslagen. Ändringarna syftar bland annat till att göra det enklare för låntagare bosatta utanför Sverige att ansöka om nedsättning av årsbeloppet för studielån.

Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2016.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2015-11-26 Debatt: 2015-12-02 Beslut: 2015-12-02

Betänkande 2015/16:UbU2 (pdf, 716 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 15 Studiestöd
Paginering