Sök

Genom att ha en så kallad referensram blir det möjligt att jämföra nivån på olika kvalifikationer, såsom examina, certifikat och diplom. En referensram gör att det blir lättare för enskilda, arbetsgivare och utbildningsanordnare att förstå på vilken nivå en viss kvalifikation ligger.

En nationell referensram införs, i enlighet med Europaparlamentets och rådets rekommendation om en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande. Referensramar kan innebära att det underlättas för arbetstagare och studerande att få en anställning eller studera utomlands.

Regeringen fastställer vilken nivå i nationella referensramen som vissa kvalifikationer motsvarar. Det ska vara möjligt att ansöka om nivåbedömning av andra kvalifikationer. Det är den som utfärdar en viss kvalifikation som kan ansöka om en nivåbedömning. För denna ansökan ska en avgift betalas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen börjar att gälla den 1 oktober 2015.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

4, 20 minuter

Justering

2015-06-11

Bordläggning

2015-06-15

Debatt

2015-06-16

Beslut

2015-06-17

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen som tar upp Riksrevisionens rapport om riktade statsbidrag för att styra mot en mer likvärdig skola. Det finns problem med att skolhuvudmännen inte tar del av statliga satsningar på skolområdet fast det finns möjlighet. Skolor som har behov blir utan statsbidrag.

Riksdagens utbildningsutskott höll med regeringen och Riksrevisionen om att de riktade statsbidragen i högre utsträckning bör riktas till de skolor och huvudmän som har störst behov av statliga bidrag. Utskottet konstaterade att Skolverket har en central roll i hanteringen av riktade statsbidrag och betonade vikten av att verkets erfarenheter tas till vara när nya satsningar ska göras. Utskottet välkomnade också den analys av Skolverket som Statskontoret har fått i uppdrag att göra. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-06-11

Bordläggning

2015-06-15

Debatt

2015-06-16

Beslut

2015-06-17

Riksrevisionen har granskat statens system för lärarförsörjning. Granskningen fokuserar på om systemet är effektivt för att tillhandahålla rätt antal lärare med tillräcklig formell kompetens.

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen med anledning av Riksrevisionens rapport. Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens slutsats om att systemet för lärarförsörjning kan fungera mer effektivt. Regeringen menar att frågan om tillräckligt antal kvalificerade lärare till stor del handlar om läraryrkets attraktivitet. Regeringen har föreslagit flera reformer som syftar till att öka läraryrkets attraktivitet. Regeringen avser att fortsätta att arbeta för att dessa åtgärder ska genomföras. Dessutom pågår en utredning om högskolans utbildningsutbud.

Utbildningsutskottet konstaterar att det framgår i skrivelsen att regeringen arbetar med frågan om lärarförsörjning. Utskottet anser också att den pågående utredningen om högskolans utbildningsutbud kan ge ett värdefullt underlag till den fortsatta utvecklingen av utbudet av lärarutbildningar. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-06-04

Bordläggning

2015-06-10

Debatt

2015-06-11

Beslut

2015-06-16

Riksdagen sa ja, med vissa mindre ändringar, till regeringens förslag om en effektivare och mer individanpassad vuxenutbildning. Det handlar framför allt om utbildningen i svenska för invandrare, sfi, och den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå.

Beslut innebär att sfi inte längre ska vara en egen skolform utan i stället ingå i den kommunala vuxenutbildningen - på grundläggande och gymnasial nivå samt i form av svenska för invandrare. Huvudmannen för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare ska verka för att undervisningen erbjuds på tider som är anpassade efter elevens behov.

Beslutet innebär också att elevens hemkommun ska erbjuda studie- och yrkesvägledning om eleven börjar på en kommunal vuxenutbildning eller särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå. Hemkommunen ska även upprätta en individuell studieplan.

Lagändringarna börjar att gälla den 1 januari 2016 men ska tillämpas från och med den 1 juli 2016.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

10

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

33, 101 minuter

Justering

2015-06-04

Bordläggning

2015-06-10

Debatt

2015-06-11

Beslut

2015-06-16

Lagreglerna om Konkurrensverkets möjlighet att göra oanmälda platsundersökningar på företag, så kallade gryningsräder, kompletteras.

Konkurrensverket ska få flytta ett företags elektroniskt lagrade information, till exempel bokföring och andra affärshandlingar, för fortsatt granskning i verkets lokaler. Företaget måste ge sitt samtycke till att Konkurrensverket flyttar informationen.

Beslutet innebär en rättslig reglering av de arbetsmetoder som Konkurrensverket tillämpar i dag.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som börjar att gälla den 1 januari 2016.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-05-28

Bordläggning

2015-06-09

Debatt

2015-06-10

Beslut

2015-06-10

Regeringen gav Tillväxtanalys 2010 i uppdrag att skapa en databas som samlar information om samtliga företag som tagit del av statliga näringspolitiska insatser. Databasen ska möjliggöra uppföljningar och utvärderingar av insatserna.

Riksrevisionen har granskat uppbyggnaden av databasen. Riksrevisionen menar i sin granskning att informationen som hittills samlats in är bristfällig, vilket gör det svårt för regeringen att uttala sig om effekter av näringspolitiska satsningar. Riksrevisionen menar att det är möjligt att inom ramen för Sveriges officiella statistik skapa ett system för hur och vilken information som ska lämnas.

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen med anledning av Riksrevisionens rapport. Regeringen delar inte Riksrevisionens uppfattning om att använda Sveriges officiella statistik för att komma till rätta med bristerna som nämns i rapporten. Regeringen avser istället att bland annat ge Tillväxtanalys i uppdrag att upprätta enskilda överenskommelser med bolagen om vilka uppgifter de ska lämna till Tillväxtanalys. Detta för att myndigheten ska kunna utvärdera och följa upp verksamheterna.

Näringsutskottet konstaterar att regeringen planerar åtgärder för att lösa de brister som påtalats i rapporten. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-05-28

Bordläggning

2015-06-09

Debatt

2015-06-10

Beslut

2015-06-10

Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond har lämnat sin verksamhetsberättelse för 2014 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat stiftelsens årsredovisning för samma år och lämnat sin redogörelse till riksdagen. Riksdagen lade båda redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2015-05-19

Bordläggning

2015-06-10

Debatt

2015-06-11

Beslut

2015-06-16

Det kommer nya bestämmelser som gäller så kallade lokala aktionsgrupper. Sverige kommer under 2014-2020 att ge stöd till lokal utveckling på landsbygden inom ramen för de europiska struktur- och investeringsfonderna. De lokala aktionsgrupperna är grupper som bland annat tar emot och bedömer ansökningar om stöd, väljer ut insatser och bestämmer stödbelopp. I grupperna finns personer från den offentliga, privata och ideella sektorn.

De nya bestämmelserna innebär bland annat att regeringen ska få ta fram föreskrifter om lokala aktionsgruppers handläggning av ärenden. Till viss del utför gruppen myndighetsutövning och därför är det viktigt att den följer regler, till exempel bestämmelser om jäv. Bestämmelserna gäller även de lokala aktionsgruppernas uppgiftsskyldighet och tystnadsplikt.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2015.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 14 minuter

Justering

2015-04-28

Bordläggning

2015-05-05

Debatt

2015-05-06

Beslut

2015-05-06

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i ellagen. Ändringarna syftar bland annat till att underlätta elnätbolagens årliga redovisning av sin elnätsverksamhet.

Det krävs tillstånd, koncession, för att ett elnätbolag ska få bedriva elnätverksamhet, det vill säga elöverföring. Sådan koncession kan gälla för ett geografiskt område eller för en linje. Har bolaget koncession för ett område äger och ansvarar det för elledningarna som förser bostäder, företag och andra elkunder i området med el. Om bolaget har koncession för en linje bedriver det sin nätverksamhet utefter en bestämd sträckning.

Riksdagens beslut innebär bland annat att en ny bestämmelse införs i ellagen om samlad redovisning av koncession för område tillsammans med koncession för linje. Genom lagändringen blir elledningens funktion snarare än koncessionsformen avgörande vid redovisningen.

Det införs också en ändring i lagen som ska göra det tydligare vilken myndighet som är mottagare av vissa uppgifter inom ramen för elcertifikatssystemet.

Lagändringarna börjar att gälla den 1 juli 2015.

Riksdagen beslutade dessutom att vissa av Elsäkerhetsverkets föreskrifter ska upphöra att gälla vid utgången av juni 2015.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

7

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

36, 111 minuter

Justering

2015-04-16

Bordläggning

2015-05-05

Debatt

2015-05-06

Beslut

2015-05-06

Riksdagen uppmanade regeringen att vidta åtgärder så att det blir möjligt för högstadie- och gymnasieskolor att ge eleverna skriftliga ordningsomdömen. Dessutom uppmanade riksdagen regeringen att ta fram förslag om att förlänga skolplikten till tio år, så att förskoleklassen blir den nya årskurs ett i grundskolan.

Riksdagens tillkännagivanden om ordningsomdömen och tioårig grundskola kom i samband med att riksdagen behandlade motioner om skolväsendet från allmänna motionstiden 2014. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

116

Förslagspunkter

37

Reservationer

43 

Anföranden och repliker

42, 154 minuter

Justering

2015-04-23

Bordläggning

2015-05-19

Debatt

2015-05-20

Beslut

2015-05-20

Regeringen har lagt fram en skrivelse med anledning av Riksrevisionens rapport om effektivitet i exportgarantisystemet. Denna rapports övergripande slutsats är att exportgarantisystemet, som sköts av EKN, kan bli mer effektivt genom bland annat bättre styrning. EKN:s överskott på cirka 26 miljarder har också uppnåtts och hanterats på ett sätt som inte stämmer överens med budgetlagens skrivningar om god hushållning med statliga medel. Enligt rapporten har EKN och regeringen identifierat olika problem, men inte gjort något åt det inom rimlig tid.

Regeringen har i skrivelsen redovisat vilka åtgärder regeringen har vidtagit eller tänker vidta med anledning av rapporten. Riksdagen konstaterar att regeringen delvis instämmer i Riksrevisionens kritik och att regeringen har för avsikt att genomföra flera av de rekommendationer till åtgärder som Riksrevisionen har lämnat.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också till motioner från allmänna motionstiden 2014 om olika handelspolitiska frågor.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

11

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

33, 104 minuter

Justering

2015-04-14

Bordläggning

2015-04-21

Debatt

2015-04-22

Beslut

2015-04-22

Reglerna för hur lagring av naturgas i rörledning ska redovisas ekonomiskt kommer att ändras. Lagring av naturgas i rörledning och lagring i lagringsanläggning ska framöver redovisas var för sig och skiljt från annan verksamhet. Syftet med ändringarna är att Energimarknadsinspektionen ska kunna kontrollera ramarna för naturgasföretagens intäkter på ett mer effektivt sätt.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2015. De börjar dock användas första gången för det räkenskapsår som börjar den 1 januari 2016 eller närmast därefter. Detta för att undvika att företag ska behöva ändra redovisningsmetoder under ett pågående räkenskapsår. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-04-14

Bordläggning

2015-04-21

Debatt

2015-04-22

Beslut

2015-04-22

Särskilda regler som gäller nyanlända elever införs. Med nyanländ menas en person som har varit bosatt utomlands, som numera är bosatt i Sverige och som har påbörjat sin utbildning här efter höstterminens start det år då han eller hon fyller sju år. En nyanländ elevs kunskaper ska bedömas och bedömningen ska ingå i underlaget för beslut om placering i årskurs och undervisningsgrupp samt för planeringen av undervisningen. En nyanländ elev ska inom två månader från det att han eller hon har tagits emot i skolväsendet placeras i en årskurs och en undervisningsgrupp som är lämplig utifrån ålder, förkunskaper och personliga förhållanden. En nyanländ elev som saknar tillräckliga kunskaper i det svenska språket ska delvis få undervisas i förberedelseklass i maximalt två år.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

7

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

20, 61 minuter

Justering

2015-04-09

Bordläggning

2015-04-21

Debatt

2015-04-22

Beslut

2015-04-23

Riksdagen vill inte att det ska vara obligatoriskt för unga att gå i gymnasieskolan och gjorde ett tillkännagivande för regeringen om att gymnasiestudier ska vara fortsatt frivilliga.

Riksdagen tillkännager även att det vara en fortsatt rättighet men inte obligatoriskt för elever på yrkesprogram att läsa in grundläggande behörighet till högskolan.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2014 om gymnasieskolan.

Behandlade dokument

36

Förslagspunkter

12

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

12, 73 minuter

Justering

2015-03-26

Bordläggning

2015-04-08

Debatt

2015-04-09

Beslut

2015-04-09

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 om vuxenutbildning. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om yrkeshögskolan, eftergymnasial utbildning för särskoleelever och validering.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

5

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

24, 91 minuter

Justering

2015-03-26

Bordläggning

2015-04-08

Debatt

2015-04-09

Beslut

2015-04-09

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 om mineralpolitiska frågor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

Motionerna handlar om minerallagen och miljöbalken och om avgifter, ersättningar och gruvskatt. Frågor om uranbrytning och uranprospektering tas också upp i några motioner. Även frågor om utvinning av skiffergas och andra kolväten samt om gruvdrift och samhällsutmaningar berörs.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

5

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

30, 108 minuter

Justering

2015-03-19

Bordläggning

2015-04-21

Debatt

2015-04-22

Beslut

2015-04-22

Fjärrundervisning i skolan har fram tills nu inte varit reglerad. Men nu införs regler om fjärrundervisning i skollagen. Fjärrundervisning bör endast få genomföras om det inte finns någon legitimerad eller behörig lärare på en skola, eller när antalet elever är för litet. Regeringen får fatta beslut om i vilka ämnen som fjärrundervisning får användas och en försöksverksamhet ska ske i andra ämnen. Skolhuvudmännen får rätt att sluta avtal med staten om fjärrundervisning. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen uppmanade regeringen att särskilt granska hur de ändrade reglerna påverkar skolhuvudmännens vilja att anställa behöriga lärare, i den utvärdering av fjärrundervisning som ska göras. Regeringen bör också följa försöksverksamheten med fjärrundervisning i alla ämnen och återkomma med en rapport senast 2017. Riksdagen uppmanade också regeringen att tillsätta två utredningar om ökade möjligheter till undervisning och handledning på modersmålet samt fjärrundervisning på entreprenad.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

32, 75 minuter

Justering

2015-03-12

Bordläggning

2015-03-17

Debatt

2015-03-18

Beslut

2015-03-19

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2014 om näringspolitiska frågor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar om företagsfrämjande åtgärder, regelförenkling och särskilda näringsgrenar.

Behandlade dokument

73

Förslagspunkter

9

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

63, 166 minuter

Justering

2015-03-05

Bordläggning

2015-03-17

Debatt

2015-03-18

Beslut

2015-03-18

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som tar upp Riksrevisionens rapport om förvaltningen av regionala projektmedel. Regeringen anser att den har vidtagit åtgärder i linje med flera av Riksrevisionens rekommendationer.

Riksdagens näringsutskott välkomnar Riksrevisionens granskning och kommenterar särskilt det så kallade anslagssparandet, uppföljningen av regionala projektmedel och ansvarsfördelningen inom förvaltningen. När det gäller anslagssparandet anser näringsutskottet, precis som regeringen, att den nuvarande ordningen inte behöver ändras. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 26 minuter

Justering

2015-03-05

Bordläggning

2015-03-17

Debatt

2015-03-18

Beslut

2015-03-18

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2014 om immaterialrättsliga frågor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår både nationellt och på EU-nivå inom de områden som motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om patenträtt och åtgärder för att värna patent samt åtgärder för att stärka företagens hantering av immateriella tillgångar. Motionerna tar också upp frågor om upphovsrätt, privatkopieringsersättning och det civilrättsliga sanktionsdirektivet.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

5

Reservationer

1 

Justering

2015-03-05

Bordläggning

2015-03-17

Debatt

2015-03-18

Beslut

2015-03-18