Sök
70 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Interpellationer, EU-nämndens kallelser och föredragningslistor, EU-nämndens uppteckningar, 2015/16, 1978/79, Utbildningsutskottet, sorterat efter relevans
- Dokument & lagar
Kvalitetssäkring av högre utbildning
Betänkande 2015/16:UbU9
Regeringen avser att införa ett nytt kvalitetssäkringssystem för högre utbildning under andra delen av 2016. I det nya systemet ska Universitetskanslersämbetet fortsätta att utvärdera utbildningar, men också undersöka hur universitet och högskolor arbetar med kvaliteten på sina utbildningar. Det har regeringen beskrivit i en skrivelse till riksdagen.
Riksdagen anser att det nya systemet måste följas upp för att se till att det verkligen förbättrar utbildningarnas kvalitet. Därför riktas nu två tillkännagivanden till regeringen. Det innebär att riksdagen uppmanar regeringen att genomföra sådana uppföljningar. Riksdagen föreslår dels att regeringen utvärderar systemet efter tre år, dels att Universitetskanslersämbetet lämnar en rapport varje år om hur systemet fungerar.
Riksdagen anser också att det nya kvalitetssäkringssystemet riskerar att göra jämförelser mellan lärosäten svårare. Därför uppmanas regeringen, i ett tredje tillkännagivande, att se över hur jämförelser kan göras på ett bra sätt.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 22, 74 minuter
- Justering
- 2016-02-11
- Bordläggning
- 2016-02-24
- Debatt
- 2016-02-25
- Beslut
- 2016-03-02
- Dokument & lagar
Anställning under viss kompletterande utbildning
Betänkande 2015/16:UbU8
Det råder brist på lärare i vissa ämnen. Personer med särskilda kunskaper i ämnen där det är brist på lärare, ska därför kunna undervisa trots att de saknar lärarlegitimation. Regeringens förslag införs som en försöksverksamhet för att skapa möjlighet för personer som inte uppfyller skollagens krav på legitimation och behörighet att arbeta som lärare. De som anställs ska ha motsvarande ämneskunskaper som krävs för en lärarexamen i ämnet och parallellt med anställningen gå en kompletterande pedagogisk utbildning. Anställningen är tidsbegränsad till högst två år, men kan förlängas till tre år om det finns särskilda skäl.
Riksdagen anser att det behövs alternativa vägar in i läraryrket för att möta bristen på lärare och sa ja till regeringens förslag.
Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2016.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 7, 15 minuter
- Justering
- 2015-12-17
- Bordläggning
- 2016-01-19
- Debatt
- 2016-01-20
- Beslut
- 2016-01-20
- Dokument & lagar
Avtal med konsortiet för europeisk forskningsinfrastruktur European Spallation Source Eric
Betänkande 2015/16:UbU7
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att godkänna ett avtal med konsortiet för europeisk forskningsinfrastruktur European Spallation Source Eric. Organisationen driver en forskningsanläggning som arbetar med neutroner, som bland annat används för att forska på olika material. Riksdagen anser att anläggningen kan ha stor betydelse långsiktigt när det gäller konkurrenskraften för svensk forskning och näringsliv. Avtalet innebär att organisationen inte behöver betala moms eller punktskatter. För att avtalet ska gälla behöver en ny lag antas. Regeringen bestämmer när den nya lagen ska börja gälla.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 2, 12 minuter
- Justering
- 2016-03-08
- Bordläggning
- 2016-03-16
- Debatt
- 2016-03-17
- Beslut
- 2016-03-17
- Dokument & lagar
Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet
Betänkande 2015/16:UbU6
EU har tidigare beslutat om regler för hur ett examensbevis som en person har fått i ett EU-land ska kunna erkännas av ett annat medlemsland. Syftet är att öka den fria rörligheten för personer och tjänster mellan medlemsländerna. Nu har EU:s direktiv om yrkeskvalifikationer moderniserats. När vissa kvalifikationer krävs för att utöva ett yrke kallas det att yrket är reglerat. I en ny lag om erkännande av yrkeskvalifikationer samlas nu de bestämmelser som är gemensamma för alla reglerade yrken. Bestämmelser som bara gäller ett visst yrke finns kvar i den lag som rör just det yrket. Dessa lagar ändras samtidigt. Reglerade yrken finns framför allt inom hälso- och sjukvården. Bestämmelserna omfattar både egenföretagare och anställda.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 15 april 2016.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 5, 25 minuter
- Justering
- 2016-01-26
- Bordläggning
- 2016-02-09
- Debatt
- 2016-02-10
- Beslut
- 2016-02-25
- Dokument & lagar
Internationella skolor
Betänkande 2015/16:UbU5
Reglerna som gäller internationella skolor i Sverige ändras. En internationell skola ska definieras som en skola där utbildningen följer ett annat lands läroplan eller en internationell läroplan och som i första hand riktar sig till elever som bor i Sverige under en begränsad tid.
Det blir tydligare vilka elever med svensk skolplikt som har möjlighet att gå i en internationell skola på grundskolenivå med enskild huvudman. Systemet för att godkänna en internationell grundskola med enskild huvudman kommer i stort att motsvara systemet för fristående skolor. Även kommuner ska få vara huvudmän för internationella skolor på grundskolenivå om det behövs.
De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 8, 24 minuter
- Justering
- 2015-11-19
- Bordläggning
- 2015-11-24
- Debatt
- 2015-11-25
- Beslut
- 2015-11-25
- Dokument & lagar
Obligatoriska bedömningsstöd i årskurs 1
Betänkande 2015/16:UbU4
Det blir obligatoriskt för alla skolor inom grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan att använda bedömningsstöd i årskurs 1. Bedömningsstödet är ett material som ska hjälpa lärarna att tidigt upptäcka elever som riskerar att inte nå kunskapskraven i matematik eller i läs- och skrivutvecklingen i svenska eller svenska som andraspråk. Det ska även användas för att upptäcka elever som har kommit längre i sin kunskapsutveckling och behöver extra utmaningar.
Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 8, 21 minuter
- Justering
- 2015-11-10
- Bordläggning
- 2015-11-18
- Debatt
- 2015-11-19
- Beslut
- 2015-11-19
- Dokument & lagar
Fortsatt giltighet av lagen om vissa register för forskning
Betänkande 2015/16:UbU3
Lagen om vissa register för forskning om vad arv och miljö betyder för människors hälsa var tillfällig och gällde till den 31 december 2015. Men i väntan på den behandling av en utredning om nya regler för forskningsdatabaser som pågår har den tillfälliga lagen förlängts och den fortsätter att gälla till den 31 december 2017.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till en motion som väcktes med anledning av regeringsförslaget.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Justering
- 2015-10-15
- Bordläggning
- 2015-10-20
- Debatt
- 2015-10-21
- Beslut
- 2015-10-21
- Dokument & lagar
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds verksamhet och årsredovisning 2015
Betänkande 2015/16:UbU23
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond, RJ, har lämnat sin verksamhetsberättelse för 2015 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat stiftelsens årsredovisning för samma år och lämnat sin redogörelse till riksdagen.
Enligt Riksrevisionens uppfattning ger stiftelsens årsredovisning tillsammans med förvaltningsberättelsen och övrig information en rättvisande bild. Riksrevisionen har också granskat styrelsens och verkställande direktörens förvaltning och funnit att varken styrelsen eller verkställande direktören handlat i strid med stiftelselagen eller årsredovisningslagen. Däremot anser Riksrevisionen att styrelseledamot eller den verkställande direktören har handlat i strid med stiftelsens stadgar. Som grund anför Riksrevisionen att arvoden till styrelseledamöter har betalats ut i strid med den så kallade arvodeslagen. RJ:s praxis för arvodesutbetalning har inte uppmärksammats av revisionen tidigare.
Utbildningsutskottet, som granskat redogörelserna, noterar att styrelsen har vidtagit åtgärder och överväger ytterligare åtgärder med anledning av Riksrevisionens uttalanden. Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2016-06-14
- Bordläggning
- 2016-06-20
- Debatt
- 2016-06-21
- Beslut
- 2016-06-21
- Dokument & lagar
Ytterligare undervisningstid i matematik
Betänkande 2015/16:UbU21
Det ska bli mer matte på schemat i skolan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Beslutet innebär att undervisningen utökas med 105 timmar i grundskolan, specialskolan, sameskolan och i grundsärskolan. 105 timmar motsvarar en mattetimme i veckan.
Regeringen rekommenderar att skolorna lägger den extra mattetimmen i mellanstadiet. 2013 utökades också antalet mattelektioner i skolan, då ville regeringen att matteutökningen skulle ske i lågstadiet.
Riksdag och regering hoppas nu att förändringen ska förbättra svenska elevers kunskap i matematik. Flera internationella undersökningar har tidigare visat att elevernas mattekunskaper sjunker.
Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 6, 33 minuter
- Justering
- 2016-05-19
- Bordläggning
- 2016-05-24
- Debatt
- 2016-05-25
- Beslut
- 2016-05-25
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 15 Studiestöd
Betänkande 2015/16:UbU2
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om fördelningen av pengar till studiestöd för 2016. Den sammanlagda summan i statens budget för studiestöd är drygt 21,7 miljarder kronor. Mest pengar går till studiemedel (drygt 14,9 miljarder) och studiehjälp (drygt 3,3 miljarder).
Utbildningsutskottet föreslår också att riksdagen säger ja till regeringens förslag om ändringar i studiestödslagen. Ändringarna syftar bland annat till att göra det enklare för låntagare bosatta utanför Sverige att ansöka om nedsättning av årsbeloppet för studielån.
Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2016.
- Behandlade dokument
- 11
- Förslagspunkter
- 2
- Anföranden och repliker
- 27, 71 minuter
- Justering
- 2015-11-26
- Bordläggning
- 2015-12-01
- Debatt
- 2015-12-02
- Beslut
- 2015-12-02
- Dokument & lagar
Tilläggsbelopp för särskilt stöd till barn och elever
Betänkande 2015/16:UbU19
Tilläggsbeloppet för särskilt stöd till barn och elever ska vara individuellt bestämt utifrån barnets eller elevens behov. Regeringen tycker inte att detta framgår tillräckligt tydligt i de nuvarande reglerna och vill att detta ska stå tydligt även i skollagen.
Tilläggsbeloppet är ett bidrag som ägare till fristående förskolor och skolor kan få för barn och elever som har omfattande behov av särskilt stöd.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 6, 22 minuter
- Justering
- 2016-05-19
- Bordläggning
- 2016-05-24
- Debatt
- 2016-05-25
- Beslut
- 2016-05-25
- Dokument & lagar
Fjärrundervisning och entreprenad - nya möjligheter för undervisning och studiehandledning på modersmål
Betänkande 2015/16:UbU18
Modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål i grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska få överlämnas på entreprenad till en annan skolhuvudman. Även fjärrundervisning i modersmål eller studiehandledning på modersmål ska få överlämnas på entreprenad till en annan skolhuvudman.
Idag saknas det möjlighet för till exempel en kommun att vara beställare av entreprenad när det gäller modersmålsundervisning. En kommun kan inte heller enligt de nuvarande reglerna vara utförare av entreprenad. De nya möjligheterna kan till exempel innebära att en kommun sluter avtal med en annan kommun om att utföra modersmålsundervisning eller studiehandledning på modersmålet. Det får dock endast ske om kommunen gjort ansträngningar för att anordna utbildningen inom den egna organisationen.
Riksdagen sa ja till det här förslaget från regeringen. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2016.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 16, 33 minuter
- Justering
- 2016-06-16
- Bordläggning
- 2016-06-20
- Debatt
- 2016-06-21
- Beslut
- 2016-06-21
- Dokument & lagar
Forskning
Betänkande 2015/16:UbU17
Riksdagen sa nej till ett antal motioner om forskning. Motionerna handlade bland annat om fördelningar av resurser, forskningens infrastruktur och forskningspolitisk inriktning.
Till hösten planerar regeringen att komma med förslag om forskningspolitik där flera av frågorna väntas tas upp. Riksdagen vill vänta in regeringens förslag och den sa därför nej till de motionsförslag som lämnats.
- Behandlade dokument
- 62
- Förslagspunkter
- 20
- Reservationer
- 13
- Anföranden och repliker
- 14, 72 minuter
- Justering
- 2016-03-22
- Bordläggning
- 2016-04-06
- Debatt
- 2016-04-07
- Beslut
- 2016-04-14
- Dokument & lagar
Vuxenutbildning
Betänkande 2015/16:UbU16
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015 om vuxenutbildningen. Anledningarna till att riksdagen sa nej till motionerna är bland annat att gällande regler är tillräckliga, att arbete pågår inom de områden motionerna tar upp samt att riksdagen tidigare tagit ställning till de frågor som lyfts i motionerna. Motionerna handlar bland annat om övergripande frågor om vuxenutbildning, yrkeshögskolan, eftergymnasial utbildning för särskoleelever, kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare och validering.
- Behandlade dokument
- 28
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 13
- Anföranden och repliker
- 14, 62 minuter
- Justering
- 2016-03-22
- Bordläggning
- 2016-04-06
- Debatt
- 2016-04-07
- Beslut
- 2016-04-14
- Dokument & lagar
Högskolan
Betänkande 2015/16:UbU15
Nej till motioner om högskolan (UbU15)
Riksdagen sa nej till motionsförslag om högskolan från den allmänna motionstiden 2014/15 och 2015/16. Förslagen handlade bland annat om anställda i högskolan, terminssystemet, lärarutbildningen och andrahandsuthyrning av studentbostäder.
Riksdagen sa nej till förslagen, bland annat på grund av arbete som redan pågår och att förändringar redan genomförts.
- Behandlade dokument
- 144
- Förslagspunkter
- 37
- Reservationer
- 43
- Anföranden och repliker
- 34, 126 minuter
- Justering
- 2016-04-19
- Bordläggning
- 2016-04-26
- Debatt
- 2016-04-27
- Beslut
- 2016-04-27
- Dokument & lagar
Skolväsendet
Betänkande 2015/16:UbU14
Riksdagen har riktat fem uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen om skolan:
- Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om att konfessionella inslag ska få förekomma i offentliga skolor i samband med skolavslutningar och andra traditionella högtider, i annan utbildning än undervisning.
- Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om att utöka undervisningstiden i ämnet idrott och hälsa i grundskolan med 100 timmar.
- Regeringen bör ta fram ett förslag om tioårig grundskola och vidareutbildning av förskolelärare så att de kan bli behöriga att undervisa i den nya tioåriga grundskolan.
- Regeringen bör utreda frågan om att införa ett nationellt digitalt lärarlyft.
- För att öka likvärdigheten i bedömningen av nationella prov bör regeringen återkomma till riksdagen med ett förslag om att införa digitala nationella prov med rättning av utomstående, nationella examinatorer.
Riksdagens tillkännagivanden gjordes när riksdagen behandlade motioner från de allmänna motionstiderna 2014 och 2015 om skolfrågor. Riksdagen sa nej till de andra motionerna.
- Behandlade dokument
- 150
- Förslagspunkter
- 39
- Reservationer
- 65
- Anföranden och repliker
- 43, 166 minuter
- Justering
- 2016-04-28
- Bordläggning
- 2016-05-10
- Debatt
- 2016-05-11
- Beslut
- 2016-05-12
- Dokument & lagar
Gymnasieskolan
Betänkande 2015/16:UbU13
Lärlingsutbildningen på gymnasiet fyller en viktig funktion och borde vidareutvecklas. Det anser riksdagen som vill att regeringen undersöker hur den här utbildningsformen skulle kunna breddas.
På lärlingsutbildningen förläggs en stor del av utbildningstiden på en eller flera arbetsplatser. Riksdagen tycker dock att lärlingsplatserna mer borde likna riktiga anställningar där företagen själva får möjlighet att välja vilka lärlingar de ska ta emot.
I ett tillkännagivande gav därför riksdagen i uppdrag till regeringen att undersöka hur utbildningsformen skulle kunna utvecklas, samt vilka konsekvenser det skulle få.
Riksdagen sa samtidigt nej till flera andra motionsförslag som behandlades i samma ärende. Motionerna kom från den allmänna motionstiden 2015/16 och innehöll bland annat förslag om nya inriktningar på de nationella programmen.
- Behandlade dokument
- 34
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 7
- Anföranden och repliker
- 20, 84 minuter
- Justering
- 2016-03-01
- Bordläggning
- 2016-03-08
- Debatt
- 2016-03-09
- Beslut
- 2016-03-09
- Dokument & lagar
Grundskolan
Betänkande 2015/16:UbU12
Matematikundervisningen bör utökas med en timme i veckan i grundskolan. Det anser riksdagen som riktar ett tillkännagivande om det här till regeringen.
Enligt riksdagen bör den utökade matematikundervisningen läggas på högstadiet då internationella undersökningar visar att matematikkunskaperna bland svenska 15-åringar sjunker.
Redan för ett år sedan tillkännagav riksdagen för regeringen att fler matematiklektioner i högstadiet bör prioriteras. Nu uppmanar riksdagen omigen regeringen att sätta igång med det här arbetet.
Riksdagen sa samtidigt nej till flera andra motionsförslag som behandlats i samma ärende. Motionerna tog bland annat upp förslag om fritidshemmen och elever med särskilda behov.
- Behandlade dokument
- 23
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 8
- Anföranden och repliker
- 34, 128 minuter
- Justering
- 2016-03-03
- Bordläggning
- 2016-03-08
- Debatt
- 2016-03-09
- Beslut
- 2016-03-09
- Dokument & lagar
Förskolan
Betänkande 2015/16:UbU11
Riksdagen sa nej till ett antal motioner om förskolan. Motionerna handlar bland annat om förskolans läroplan och kvalitet, förskolans arbetsmiljö, kompetens- och personalfrågor, organisatoriska frågor samt erbjudande av förskola. Riksdagen hänvisar fram för allt till pågående arbete inom området, att åtgärder redan har gjorts eller att det redan finns gällande regler.
- Behandlade dokument
- 23
- Förslagspunkter
- 18
- Reservationer
- 22
- Anföranden och repliker
- 28, 93 minuter
- Justering
- 2016-02-11
- Bordläggning
- 2016-03-01
- Debatt
- 2016-03-02
- Beslut
- 2016-03-02
- Dokument & lagar
Studiestöd
Betänkande 2015/16:UbU10
Riksdagen sa nej till ett antal motioner om studiestöd. Motionerna handlar bland annat om fribeloppet, villkoren för studiemedel, lån via Centrala studiestödsnämnden till körkortsutbildning, avskrivning av studieskulder och examenspremie för vissa lärarkategorier.
Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är bland annat att det redan pågår arbete inom många områden och att riksdagen behandlat vissa av frågorna tidigare under mandatperioden.
- Behandlade dokument
- 44
- Förslagspunkter
- 9
- Reservationer
- 7
- Anföranden och repliker
- 20, 59 minuter
- Justering
- 2016-02-11
- Bordläggning
- 2016-03-01
- Debatt
- 2016-03-02
- Beslut
- 2016-03-02