Sök
42 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Interpellationer, EU-nämndens kallelser och föredragningslistor, EU-nämndens uppteckningar, 2014/15, Justitieutskottet, Utbildningsutskottet, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
En nationell referensram för kvalifikationer för livslångt lärande
Betänkande 2014/15:UbU15
Genom att ha en så kallad referensram blir det möjligt att jämföra nivån på olika kvalifikationer, såsom examina, certifikat och diplom. En referensram gör att det blir lättare för enskilda, arbetsgivare och utbildningsanordnare att förstå på vilken nivå en viss kvalifikation ligger.
En nationell referensram införs, i enlighet med Europaparlamentets och rådets rekommendation om en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande. Referensramar kan innebära att det underlättas för arbetstagare och studerande att få en anställning eller studera utomlands.
Regeringen fastställer vilken nivå i nationella referensramen som vissa kvalifikationer motsvarar. Det ska vara möjligt att ansöka om nivåbedömning av andra kvalifikationer. Det är den som utfärdar en viss kvalifikation som kan ansöka om en nivåbedömning. För denna ansökan ska en avgift betalas.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen börjar att gälla den 1 oktober 2015.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 4, 20 minuter
- Justering
- 2015-06-11
- Bordläggning
- 2015-06-15
- Debatt
- 2015-06-16
- Beslut
- 2015-06-17
- Dokument & lagar
Specialdestinerade statsbidrag - ett sätt att styra mot en mer likvärdig skola?
Betänkande 2014/15:UbU14
Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen som tar upp Riksrevisionens rapport om riktade statsbidrag för att styra mot en mer likvärdig skola. Det finns problem med att skolhuvudmännen inte tar del av statliga satsningar på skolområdet fast det finns möjlighet. Skolor som har behov blir utan statsbidrag.
Riksdagens utbildningsutskott höll med regeringen och Riksrevisionen om att de riktade statsbidragen i högre utsträckning bör riktas till de skolor och huvudmän som har störst behov av statliga bidrag. Utskottet konstaterade att Skolverket har en central roll i hanteringen av riktade statsbidrag och betonade vikten av att verkets erfarenheter tas till vara när nya satsningar ska göras. Utskottet välkomnade också den analys av Skolverket som Statskontoret har fått i uppdrag att göra. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2015-06-11
- Bordläggning
- 2015-06-15
- Debatt
- 2015-06-16
- Beslut
- 2015-06-17
- Dokument & lagar
Statens dimensionering av lärarutbildning
Betänkande 2014/15:UbU7
Riksrevisionen har granskat statens system för lärarförsörjning. Granskningen fokuserar på om systemet är effektivt för att tillhandahålla rätt antal lärare med tillräcklig formell kompetens.
Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen med anledning av Riksrevisionens rapport. Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens slutsats om att systemet för lärarförsörjning kan fungera mer effektivt. Regeringen menar att frågan om tillräckligt antal kvalificerade lärare till stor del handlar om läraryrkets attraktivitet. Regeringen har föreslagit flera reformer som syftar till att öka läraryrkets attraktivitet. Regeringen avser att fortsätta att arbeta för att dessa åtgärder ska genomföras. Dessutom pågår en utredning om högskolans utbildningsutbud.
Utbildningsutskottet konstaterar att det framgår i skrivelsen att regeringen arbetar med frågan om lärarförsörjning. Utskottet anser också att den pågående utredningen om högskolans utbildningsutbud kan ge ett värdefullt underlag till den fortsatta utvecklingen av utbudet av lärarutbildningar. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2015-06-04
- Bordläggning
- 2015-06-10
- Debatt
- 2015-06-11
- Beslut
- 2015-06-16
- Dokument & lagar
Den nya polisorganisationen - några frågor om personuppgiftsbehandling m.m.
Betänkande 2014/15:JuU25
Riksdagen sa ja till regeringens förslag Den nya polisorganisationen - några frågor om personuppgiftsbehandling m.m. Förslaget innebär att det görs kompletterande ändringar efter den omorganisation av polisen som gjordes januari 2015, då en sammanslagning av olika polisiära myndigheter blev Polismyndigheten.
Ändringarna rör framför allt Polismyndighetens behandling av personuppgifter för forensiska ändamål. Det betyder bland annat att det i polisdatalagen förs in regler om när det är tillåtet att behandla personuppgifter i den forensiska verksamheten, kring begränsningar för att göra sökningar på känsliga uppgifter samt om hur lång tid uppgifter får sparas.
Förslaget innebär också att det införs en mer heltäckande jävsregel för polisanställda och för anställda som utför brottsbekämpande uppgifter hos andra myndigheter. Den nya regleringen av jäv innebär att all brottsbekämpande verksamhet omfattas.
I förslaget ingår även att Tullverket och Kustbevakningen ska kunna få direktåtkomst till uppgifter i vapenregister. Detta för de att bättre kunna förebygga, förhindra eller upptäcka brott, samt förhindra att illegala vapen förs in i landet.
Lagändringarna börjar att gälla den 1 augusti 2015.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2015-06-04
- Bordläggning
- 2015-06-15
- Debatt
- 2015-06-16
- Beslut
- 2015-06-17
- Dokument & lagar
Erkännande och uppföljning av beslut om övervakningsåtgärder inom Europeiska unionen
Betänkande 2014/15:JuU22
En person som är misstänkt för brott i Sverige men bor i ett annat EU-land ska framöver kunna övervakas i landet där han eller hon bor i stället för att vara häktad här. En misstänkt person som bor i Sverige ska kunna övervakas här när en brottsutredning pågår i ett annat EU-land. De svenska lagändringarna är ett led i att genomföra ett beslut om övervakningsåtgärder inom EU. De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
De ändrade reglerna innebär att Sverige överlåter myndighetsutövning mot enskilda personer till andra länder. Därför beslutades lagändringarna med kvalificerad majoritet i riksdagen. Det betyder att minst tre fjärdedelar av de röstande riksdagsledamöterna och mer än hälften av riksdagens totala antal ledamöter röstade för förslaget.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 3, 17 minuter
- Justering
- 2015-06-04
- Bordläggning
- 2015-06-15
- Debatt
- 2015-06-16
- Beslut
- 2015-06-17
- Dokument & lagar
Genomförande av brottsofferdirektivet
Betänkande 2014/15:JuU21
Svensk lag ska anpassas till EU:s brottsofferdirektiv. EU:s direktiv sätter upp mål som de olika EU-länderna ska följa genom sin egen lagstiftning. Riksdagen beslutade om följande ändringar för att de svenska reglerna ska följa EU:s regler:
- Om ett brottsoffer i ett brottmål, en målsägande, inte behärskar svenska ska en tolk anlitas vid rättegången.
- Domstolen ska på begäran översätta en handling eller de viktigaste delarna av den, om en översättning behövs för att målsäganden ska kunna ta till vara sin rätt.
- En målsägande kan alltid begära att bli informerad om tid och plats för rättegång.
Ändringarna börjar gälla den 1 november 2015.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 9
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 11, 36 minuter
- Justering
- 2015-06-04
- Bordläggning
- 2015-06-15
- Debatt
- 2015-06-16
- Beslut
- 2015-06-16
- Dokument & lagar
Åklagardatalag
Betänkande 2014/15:JuU20
En ny lag om behandling av personuppgifter inom åklagarväsendet, åklagardatalag, införs. Åklagarväsendet omfattar Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten. Den nya lagen ger åklagarväsendet möjlighet att effektivt behandla personuppgifter och skyddar människor mot att deras personliga integritet kränks vid en sådan behandling. Lagen reglerar för vilka ändamål behandling av personuppgifter får förekomma.
Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2016.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2015-06-04
- Bordläggning
- 2015-06-15
- Debatt
- 2015-06-16
- Beslut
- 2015-06-16
- Dokument & lagar
Ökad individanpassning och en effektivare sfi och vuxenutbildning
Betänkande 2014/15:UbU13
Riksdagen sa ja, med vissa mindre ändringar, till regeringens förslag om en effektivare och mer individanpassad vuxenutbildning. Det handlar framför allt om utbildningen i svenska för invandrare, sfi, och den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå.
Beslut innebär att sfi inte längre ska vara en egen skolform utan i stället ingå i den kommunala vuxenutbildningen - på grundläggande och gymnasial nivå samt i form av svenska för invandrare. Huvudmannen för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare ska verka för att undervisningen erbjuds på tider som är anpassade efter elevens behov.
Beslutet innebär också att elevens hemkommun ska erbjuda studie- och yrkesvägledning om eleven börjar på en kommunal vuxenutbildning eller särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå. Hemkommunen ska även upprätta en individuell studieplan.
Lagändringarna börjar att gälla den 1 januari 2016 men ska tillämpas från och med den 1 juli 2016.
- Behandlade dokument
- 10
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 33, 101 minuter
- Justering
- 2015-06-04
- Bordläggning
- 2015-06-10
- Debatt
- 2015-06-11
- Beslut
- 2015-06-16
- Dokument & lagar
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds verksamhet och årsredovisning 2014
Betänkande 2014/15:UbU16
Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond har lämnat sin verksamhetsberättelse för 2014 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat stiftelsens årsredovisning för samma år och lämnat sin redogörelse till riksdagen. Riksdagen lade båda redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2015-05-19
- Bordläggning
- 2015-06-10
- Debatt
- 2015-06-11
- Beslut
- 2015-06-16
- Dokument & lagar
Några ändringar i vapenlagen
Betänkande 2014/15:JuU26
Dagens krav på märkning av vapen som förs in i Sverige från andra länder kommer framöver bara att gälla för införsel av vapen från länder som inte är med EU. Polisen kommer att få ta ut avgifter för prövning av ansökningar enligt vapenlagen eller tillhörande föreskrifter. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Att kravet på märkning av vapen som handlas inom EU tas bort kan göra det svårare att bekämpa olagliga vapen. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande till regeringen om att ta initiativ till åtgärder inom EU för att göra det lättare att spåra vapen som det handlas med i EU. Riksdagen uppmanade också regeringen att
- se till att det införs ett digitalt vapenhandlarregister i Sverige som är integrerat med polisens vapenregister
- se till att det införs ett digitalt arkiv för vapendeklarationer som ska underlätta för vapenhandlare att redogöra för varaktig in- och utförsel av vapen till och från landet.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 4
- Anföranden och repliker
- 8, 24 minuter
- Justering
- 2015-05-19
- Bordläggning
- 2015-05-26
- Debatt
- 2015-05-27
- Beslut
- 2015-05-27
- Dokument & lagar
Ökade möjligheter att resa inom EU med nationellt identitetskort
Betänkande 2014/15:JuU24
Riksdagen beslutade att svenska medborgare ska kunna resa till EU-länder utanför Schengenområdet utan pass om de istället har med sig nationellt identitetskort. För närvarande gäller det resor till Bulgarien, Cypern, Kroatien, Rumänien, Irland och Storbritannien. Beslutet innebär att det blir möjligt att resa inom hela EU med nationellt id-kort. Tidigare gällde att svenska medborgare måste ha med sig pass för resor från Sverige till länder utanför Schengenområdet.
De nya reglerna gäller från den 1 juli 2015.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 17, 37 minuter
- Justering
- 2015-05-07
- Bordläggning
- 2015-05-19
- Debatt
- 2015-05-20
- Beslut
- 2015-05-20
- Dokument & lagar
Brottsbekämpande myndigheters tillgång till informationssystemet för viseringar (VIS)
Betänkande 2014/15:JuU23
EU:s gemensamma databas, VIS, har tagits fram för att bland annat förenkla visumhantering och underlätta gränskontroller. I databasen finns personuppgifter, foto och fingeravtryck på den som ansöker om visum. Riksdagen sa ja till regeringens förslag att brottsbekämpande myndigheter ska få tillgång till uppgifter i VIS, om syftet är att förhindra, upptäcka och utreda terroristbrott samt andra grova brott. Möjlighet att göra en sökning i databasen gäller under vissa begränsade förutsättningar. Polismyndigheten är den centrala enhet som ska hantera myndigheternas förfrågan om sökning i VIS.
Lagändringen innebär att Sveriges regler anpassas till gällande EU-rätt. Ändringar görs bland annat i lagen om internationellt polisiärt samarbete.
Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2015.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 10, 32 minuter
- Justering
- 2015-04-28
- Bordläggning
- 2015-05-05
- Debatt
- 2015-05-06
- Beslut
- 2015-05-06
- Dokument & lagar
Arbetet i ständiga kommittén för operativt samarbete i frågor som rör den inre säkerheten
Utlåtande 2014/15:JuU19
Riksdagen har behandlat en rapport från EU:s ministerråd till Europaparlamentet och EU-medlemsländernas nationella parlament om arbetet i den ständiga kommittén för inre säkerhet.
Justitieutskottet, som har förberett riksdagens beslut, var positiva till kommitténs funktion att samordna medlemsstaternas, EU-kommissionens och EU-byråernas samarbete i frågor som rör EU:s inre säkerhet. Enligt rapporten kommer uppföljningen av gemensamma insatser för att bekämpa terrorism att vara en av kommitténs viktigaste uppgifter under 2015. Utskottet välkomnade arbetet på EU-nivå med att förebygga och motverka terrorism, samtidigt som det öppna samhället måste försvaras. Riksdagen lade rapporten till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2015-04-28
- Bordläggning
- 2015-05-05
- Debatt
- 2015-05-06
- Beslut
- 2015-05-06
- Dokument & lagar
Skolväsendet
Betänkande 2014/15:UbU11
Riksdagen uppmanade regeringen att vidta åtgärder så att det blir möjligt för högstadie- och gymnasieskolor att ge eleverna skriftliga ordningsomdömen. Dessutom uppmanade riksdagen regeringen att ta fram förslag om att förlänga skolplikten till tio år, så att förskoleklassen blir den nya årskurs ett i grundskolan.
Riksdagens tillkännagivanden om ordningsomdömen och tioårig grundskola kom i samband med att riksdagen behandlade motioner om skolväsendet från allmänna motionstiden 2014. Riksdagen sa nej till övriga motioner.
- Behandlade dokument
- 116
- Förslagspunkter
- 37
- Reservationer
- 43
- Anföranden och repliker
- 42, 154 minuter
- Justering
- 2015-04-23
- Bordläggning
- 2015-05-19
- Debatt
- 2015-05-20
- Beslut
- 2015-05-20
- Dokument & lagar
Utbildning för nyanlända elever - mottagande och skolgång
Betänkande 2014/15:UbU6
Särskilda regler som gäller nyanlända elever införs. Med nyanländ menas en person som har varit bosatt utomlands, som numera är bosatt i Sverige och som har påbörjat sin utbildning här efter höstterminens start det år då han eller hon fyller sju år. En nyanländ elevs kunskaper ska bedömas och bedömningen ska ingå i underlaget för beslut om placering i årskurs och undervisningsgrupp samt för planeringen av undervisningen. En nyanländ elev ska inom två månader från det att han eller hon har tagits emot i skolväsendet placeras i en årskurs och en undervisningsgrupp som är lämplig utifrån ålder, förkunskaper och personliga förhållanden. En nyanländ elev som saknar tillräckliga kunskaper i det svenska språket ska delvis få undervisas i förberedelseklass i maximalt två år.
De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 20, 61 minuter
- Justering
- 2015-04-09
- Bordläggning
- 2015-04-21
- Debatt
- 2015-04-22
- Beslut
- 2015-04-23
- Dokument & lagar
Gymnasieskolan
Betänkande 2014/15:UbU10
Riksdagen vill inte att det ska vara obligatoriskt för unga att gå i gymnasieskolan och gjorde ett tillkännagivande för regeringen om att gymnasiestudier ska vara fortsatt frivilliga.
Riksdagen tillkännager även att det vara en fortsatt rättighet men inte obligatoriskt för elever på yrkesprogram att läsa in grundläggande behörighet till högskolan.
Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2014 om gymnasieskolan.
- Behandlade dokument
- 36
- Förslagspunkter
- 12
- Reservationer
- 7
- Anföranden och repliker
- 12, 73 minuter
- Justering
- 2015-03-26
- Bordläggning
- 2015-04-08
- Debatt
- 2015-04-09
- Beslut
- 2015-04-09
- Dokument & lagar
Vuxenutbildning
Betänkande 2014/15:UbU12
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 om vuxenutbildning. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om yrkeshögskolan, eftergymnasial utbildning för särskoleelever och validering.
- Behandlade dokument
- 17
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 24, 91 minuter
- Justering
- 2015-03-26
- Bordläggning
- 2015-04-08
- Debatt
- 2015-04-09
- Beslut
- 2015-04-09
- Dokument & lagar
Processrättsliga frågor
Betänkande 2014/15:JuU15
Rättegångar måste kunna genomföras på ett effektivt och säkert sätt. Därför ger riksdagen regeringen i uppdrag att utreda hur reglerna för ordning och säkerhet vid domstolarna kan skärpas och bli tydligare. Regeringens utredning bör bland annat överväga ett förbud mot att bära symboler som kan uppfattas som hotfulla vid rättegångar och lämna förslag på regler för hur elektronisk utrustning som mobiltelefoner och kamerautrustning får användas i rättssalen.
Riksdagen uppmanar också regeringen att så fort som möjligt lämna förslag om att det i vissa fall ska bli tillåtet att kameraövervaka vilt, som till exempel vildsvin och mårdhundar, utan att söka tillstånd. Förslagen kom i samband med att riksdagen behandlade olika motioner som rör domstolarnas arbete och så kallad processrätt. Riksdagen sade nej till övriga motioner.
- Behandlade dokument
- 41
- Förslagspunkter
- 32
- Reservationer
- 14
- Anföranden och repliker
- 26, 77 minuter
- Justering
- 2015-03-12
- Bordläggning
- 2015-03-17
- Debatt
- 2015-03-18
- Beslut
- 2015-03-18
- Dokument & lagar
Kriminalvårdsfrågor
Betänkande 2014/15:JuU17
Riksdagen gav regeringen i uppdrag att återkomma till riksdagen med ett förslag om skärpta regler för villkorlig frigivning för dem som återfallit i likartad brottslighet.
Enligt nuvarande regler ska en dömd person friges villkorligt när minst två tredjedelar av ett tidsbestämt fängelsestraff är avtjänat, om det inte finns synnerliga skäl mot frigivning. Justitieutskottet som har förberett riksdagens beslut anser att återfall i brottslighet är ett stort problem och menar därför att personer som har återfallit i likartad brottslighet bör vara frihetsberövade längre tid än så. Den som återfallit i likartad brottslighet bör avtjäna minst tre fjärdedelar av det nya straffet.
Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2014 om kriminalvårdsfrågor.
- Behandlade dokument
- 13
- Förslagspunkter
- 18
- Reservationer
- 13
- Anföranden och repliker
- 10, 40 minuter
- Justering
- 2015-03-19
- Bordläggning
- 2015-03-24
- Debatt
- 2015-03-25
- Beslut
- 2015-03-26
- Dokument & lagar
Polisfrågor
Betänkande 2014/15:JuU16
Riksdagen gav regeringen tre uppdrag inom polisfrågor. Det ena handlar om att polisens arbetsuppgifter ska renodlas. Idag gör polisen en mängd sysslor som inte tillhör deras brottsbekämpande verksamhet, exempelvis utfärdar pass eller hanterar hittegods. Riksdagen uppmanar regeringen att arbeta för att vissa arbetsuppgifter tas bort från polisen.
Riksdagen uppmanade också regeringen att verka för att myndigheter lättare ska kunna utbyta information med varandra, i syftet att bekämpa grov organiserad brottslighet.
Riksdagen gav regeringen i uppdrag att se över reglerna för hantering av vapenlicensärenden för att underlätta för jägare.
Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2014 om polisfrågor.
- Behandlade dokument
- 79
- Förslagspunkter
- 65
- Reservationer
- 26
- Anföranden och repliker
- 21, 78 minuter
- Justering
- 2015-03-19
- Bordläggning
- 2015-03-24
- Debatt
- 2015-03-25
- Beslut
- 2015-03-26