Inlämnad

2015-04-09

Utskottsberedning

2014/15:UbU14

Inlämnad

2015-01-22

Utskottsberedning

2014/15:UbU7

Inlämnad

2014-12-19

Förslag

1

Följdmotioner

3

Utskottsberedning

2014/15:UbU6

Riksdagsbeslut

(1 förslag): 1 bifall,

Inlämnad

2014-12-19

Förslag

1

Följdmotioner

1

Utskottsberedning

2014/15:UbU3

Riksdagsbeslut

(1 förslag): 1 bifall,

Inlämnad

2014-12-19

Förslag

1

Utskottsberedning

2014/15:UbU4

Riksdagsbeslut

(1 förslag): 1 bifall,

Inlämnad

2014-12-19

Förslag

1

Följdmotioner

1

Utskottsberedning

2014/15:UbU5

Riksdagsbeslut

(1 förslag): 1 bifall,

Inlämnad

2015-03-17

Förslag

3

Följdmotioner

2

Utskottsberedning

2014/15:UbU13

Riksdagsbeslut

(3 förslag): , 3 bifall,

Inlämnad

2015-06-25

Förslag

1

Följdmotioner

1

Utskottsberedning

2015/16:UbU4

Riksdagsbeslut

(1 förslag): 1 bifall,

Inlämnad

2015-05-29

Förslag

1

Följdmotioner

1

Utskottsberedning

2015/16:UbU3

Riksdagsbeslut

(1 förslag): 1 bifall,

Inlämnad

2015-04-09

Förslag

1

Följdmotioner

2

Utskottsberedning

2014/15:UbU15

Riksdagsbeslut

(1 förslag): 1 bifall,

Inlämnad

2014-10-23

Förslag

250

Utskottsberedning

2014/15:AU1 2014/15:AU2 2014/15:CU1 2014/15:FiU1 2014/15:FiU2 2014/15:FiU3 2014/15:FiU4 2014/15:FiU5 2014/15:FöU1 2014/15:JuU1 2014/15:KrU6 2014/15:KU1 2014/15:MJU1 2014/15:MJU2 2014/15:NU1 2014/15:NU2 2014/15:NU3 2014/15:SfU1 2014/15:SfU2 2014/15:SfU3 2014/15:SfU4 2014/15:SkU1 2014/15:SoU1 2014/15:TU1 2014/15:UbU1 2014/15:UbU2 2014/15:UU1 2014/15:UU2

Riksdagsbeslut

(250 förslag): 21 avslag, 229 bifall,

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelningen av pengar i statsbudgeten till studiestöd. Förslaget innebär ändringar i fem av de åtta anslag som regeringen har föreslagit. Dessutom föreslås ett nytt anslag, examenspremie. Den sammanlagda summan i statens budget för området är drygt 20,3 miljarder kronor. Mest pengar går till studiemedel (knappt 14,3 miljarder) och studiehjälp (drygt 3,4 miljarder).

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att studiemedlen höjs med 1001 kronor per studiemånad för heltidsstuderande. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2015.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 22 minuter

Justering

2014-12-16

Bordläggning

2014-12-18

Debatt

2014-12-19

Beslut

2014-12-19

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelningen av pengar i statsbudgeten till utbildning och universitetsforskning. Förslaget innebär ändringar i 64 av de 99 anslag som regeringen har föreslagit och att ett anslag som regeringen har föreslagit inte införs. Dessutom föreslås ett nytt anslag, lågstadielyftet. Den sammanlagda summan i statens budget för området är drygt 63,6 miljarder kronor. Mest pengar går till Vetenskapsrådet - forskning och forskningsinformation (drygt 5,6 miljarder), maxtaxa i förskola och fritidshem med mera (knappt 4,1 miljarder) samt utveckling av skolväsendet (drygt 3,7 miljarder).

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att en students högskoleutbildning som sker inom ramen för samarbete mellan ett statligt och ett utländskt lärosäte inte måste vara avgiftsfri. Dessa regler börjar gälla den 1 februari 2015.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

78, 240 minuter

Justering

2014-12-16

Bordläggning

2014-12-18

Debatt

2014-12-19

Beslut

2014-12-19

Riksdagen uppmanade regeringen att ta fram förslag som gör det möjligt att elever i årskurs 7-9 får en undervisningstimme mer i matematik per vecka.

Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats sedan 1990-talet. Dessutom har andelen behöriga till gymnasieskolan minskat sedan 2006. Det beror till stor del på att andelen elever med underkänt betyg i matematik i årskurs 9 har ökat. Utbildningsutskottet, som förberett riksdagens beslut, anser att de satsningar som har gjorts hittills inte varit tillräckliga. Därför behövs en satsning som riktar sig direkt till högstadieelever.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

7

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

46, 162 minuter

Justering

2015-03-03

Bordläggning

2015-03-11

Debatt

2015-03-12

Beslut

2015-03-18

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 om förskolan. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom det område som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om förskolans inriktning och kvalitet, arbetsmiljö, erbjudande av förskola och resurser till förskolan.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

15, 64 minuter

Justering

2015-02-19

Bordläggning

2015-03-04

Debatt

2015-03-05

Beslut

2015-03-11

Riksrevisionen har granskat statens system för lärarförsörjning. Granskningen fokuserar på om systemet är effektivt för att tillhandahålla rätt antal lärare med tillräcklig formell kompetens.

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen med anledning av Riksrevisionens rapport. Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens slutsats om att systemet för lärarförsörjning kan fungera mer effektivt. Regeringen menar att frågan om tillräckligt antal kvalificerade lärare till stor del handlar om läraryrkets attraktivitet. Regeringen har föreslagit flera reformer som syftar till att öka läraryrkets attraktivitet. Regeringen avser att fortsätta att arbeta för att dessa åtgärder ska genomföras. Dessutom pågår en utredning om högskolans utbildningsutbud.

Utbildningsutskottet konstaterar att det framgår i skrivelsen att regeringen arbetar med frågan om lärarförsörjning. Utskottet anser också att den pågående utredningen om högskolans utbildningsutbud kan ge ett värdefullt underlag till den fortsatta utvecklingen av utbudet av lärarutbildningar. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-06-04

Bordläggning

2015-06-10

Debatt

2015-06-11

Beslut

2015-06-16

Särskilda regler som gäller nyanlända elever införs. Med nyanländ menas en person som har varit bosatt utomlands, som numera är bosatt i Sverige och som har påbörjat sin utbildning här efter höstterminens start det år då han eller hon fyller sju år. En nyanländ elevs kunskaper ska bedömas och bedömningen ska ingå i underlaget för beslut om placering i årskurs och undervisningsgrupp samt för planeringen av undervisningen. En nyanländ elev ska inom två månader från det att han eller hon har tagits emot i skolväsendet placeras i en årskurs och en undervisningsgrupp som är lämplig utifrån ålder, förkunskaper och personliga förhållanden. En nyanländ elev som saknar tillräckliga kunskaper i det svenska språket ska delvis få undervisas i förberedelseklass i maximalt två år.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

7

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

20, 61 minuter

Justering

2015-04-09

Bordläggning

2015-04-21

Debatt

2015-04-22

Beslut

2015-04-23

Skollagen ändras så att regeringen inte längre kan besluta om att en skola ska ha ställning som riksinternat. Dessutom kommer riksinternatskolorna inte längre att kunna ta ut elevavgifter för utbildningen.

Utbildningsutskottet, som förberett riksdagens beslut, betonar att principen om avgiftsfri utbildning är en av hörnstenarna inom den svenska skolpolitiken och tycker att dessa ändringar bidrar till att stärka likvärdigheten inom skolväsendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

15, 46 minuter

Justering

2015-02-12

Bordläggning

2015-02-17

Debatt

2015-02-18

Beslut

2015-02-18

Elever som vistas i ett hem för vård och boende (så kallat HVB-hem) ska få undervisning inom skolväsendet. Elever på HVB-hem har rätt att gå i en skola i kommunen där de vistas. För elever som vistas på särskilda ungdomshem ska skollagen tillämpas i fråga om den utbildning som Statens institutionsstyrelse anordnar, med vissa undantag. Elever som vårdas på sjukhus och som inte kan delta i vanligt skolarbete ska få särskild undervisning av legitimerade lärare. Det ska inte längre krävas att eleverna inte kan delta i skolarbetet under en längre tid.

De ändrade bestämmelserna börjar gälla den 1 juli 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till två motioner från den allmänna motionstiden 2014.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 17 minuter

Justering

2015-03-05

Bordläggning

2015-03-11

Debatt

2015-03-12

Beslut

2015-03-18

Fjärrundervisning i skolan har fram tills nu inte varit reglerad. Men nu införs regler om fjärrundervisning i skollagen. Fjärrundervisning bör endast få genomföras om det inte finns någon legitimerad eller behörig lärare på en skola, eller när antalet elever är för litet. Regeringen får fatta beslut om i vilka ämnen som fjärrundervisning får användas och en försöksverksamhet ska ske i andra ämnen. Skolhuvudmännen får rätt att sluta avtal med staten om fjärrundervisning. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen uppmanade regeringen att särskilt granska hur de ändrade reglerna påverkar skolhuvudmännens vilja att anställa behöriga lärare, i den utvärdering av fjärrundervisning som ska göras. Regeringen bör också följa försöksverksamheten med fjärrundervisning i alla ämnen och återkomma med en rapport senast 2017. Riksdagen uppmanade också regeringen att tillsätta två utredningar om ökade möjligheter till undervisning och handledning på modersmålet samt fjärrundervisning på entreprenad.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

32, 75 minuter

Justering

2015-03-12

Bordläggning

2015-03-17

Debatt

2015-03-18

Beslut

2015-03-19