Dokument & lagar (424 träffar)

Betänkande 2001/02:BOU8

Riksdagen uppmanade, med anledning av motionsförslag, regeringen att se över frågor som rör rätten att använda offentliga platser för debatt, opinionsbildning, offentliga samtal, flygbladsutdelning m.m. Bakgrunden är erfarenheten att fastighetsägare i t.ex. ett köpcentrum förbjuder viss aktivitet eller vissa utövare. Starka skäl talar för att huvudprincipen bör vara att var och en i förhållande till fastighetsägaren ska ha rätt att använda offentliga platser för opinionsbildning. Bl.a. bör frågan om betydelsen av den inskränkning av äganderätten som huvudprincipen skulle innebära analyseras närmare. Vidare avslog riksdagen motioner från allmänna motionstiden 2001 om planfrågor.

Förslagspunkter: 19 Reservationer: 19
Justering: 2002-03-21 Debatt: 2002-04-10 Beslut: 2002-04-17

Betänkande 2001/02:BOU8 (doc, 540 kB)

Betänkande 2001/02:BOU5

Riksdagen beslutade om en ny boendeform, kooperativ hyresrätt. Kooperativ hyresrätt ska fungera som en mellanform mellan vanlig hyresrätt och bostadsrätt. Den kooperativa hyresgästens rätt till lägenheten stämmer till stor del överens med vad som gäller vid vanlig hyra. Hyresvärden ska emellertid vara en kooperativ hyresrättsförening och hyresgästerna ska vara medlemmar i föreningen. Hyresgästernas intresse av boinflytande kan därmed tillgodoses inom ramen för föreningen. Föreningen kan antingen själv äga fastigheten eller hyra lägenheterna av fastighetsägaren. Den kooperativa hyresrätten ska vara ett särskild slag av ekonomisk förening. Medlemmarna betalar vanliga medlemsinsatser. En hyresgäst som flyttar kan inte sälja den kooperativa hyresrätten men har i princip rätt att få tillbaka betalade insatser. Föreningen bestämmer själv hyra för lägenheterna. En kooperativ hyresrättsförening får samma rätt att köpa en hyresfastighet som en bostadsrättsförening har. Det ska även vara möjligt att ombilda från vanlig hyresrätt till kooperativ hyresrätt. Lagarna träder i kraft den 1 april 2002.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 5
Justering: 2002-02-21 Debatt: 2002-03-06 Beslut: 2002-03-06

Betänkande 2001/02:BOU5 (doc, 129 kB)

Betänkande 2001/02:BOU4

Riksdagen beslutade om ny lag om allmännyttiga bostadsföretag. Den tidsbegränsade s.k. stopplagen för utförsäljning av allmännyttiga bostadsföretag upphör (se 1998/1999:BoU11 , 2000/2001:BoU10 ). I stället ska Länsstyrelsen godkänna överlåtelser som gör att kommunens bestämmande inflytande över bostadsföretaget upphör. Vinstutdelningen i företagen ska begränsas till en av regeringen årligen fastställd nivå. Andra än kommunerna ska få möjlighet att helt eller delvis äga allmännyttiga bostadsföretag. Ansökan om tillstånd ska avslås om det finns risk för att följden blir att de kommunala bostadsföretagens hyror inte får tillräckligt genomslag vid tillämpningen av bruksvärdessystemet. Sökanden ska redovisa de boendes inställning till överlåtelsen. Länsstyrelsens beslut ska få överklagas hos Boverket. Boverkets beslut får inte överklagas. Vidare ska kommunfullmäktige besluta om kommunala riktlinjer för bostadspolitiken under varje mandatperiod. Lagarna träder i kraft den 1 april 2002. En myndighet med uppgift att ge fortsatt statligt stöd till omstrukturering av kommunala bostadsföretag inrättas från den 1 juli 2002. Staten får även möjlighet att förvärva bostadsfastigheter av kommunala bostadsföretag i samverkan med aktuella kommuner för att utveckla eller avveckla bostäderna.

Förslagspunkter: 18 Reservationer: 12
Justering: 2002-02-21 Debatt: 2002-03-06 Beslut: 2002-03-06

Betänkande 2001/02:BOU4 (doc, 1046 kB)

Betänkande 2001/02:BOU7

Riksdagen gav, med anledning av förslag från Riksdagens revisorer, regeringen i uppdrag att förbättra återrapporteringen om konsekvenserna av den omstrukturering av Lantmäteriet som genomförts under senare delen av 1990-talet. Regeringen fick också i uppdrag att göra en översyn av bl.a. åtskillnaden mellan myndighetsutövningen och uppdragsverksamheten, utfallet av den nya arbetsprocessen inom fastighetsbildningen samt omfattningen och inriktningen av tillsynsverksamheten. Översynen bör komma till stånd så snart som möjligt.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2002-02-12 Debatt: 2002-02-21 Beslut: 2002-02-21

Betänkande 2001/02:BOU7 (doc, 189 kB)

Betänkande 2001/02:BOU6

Riksdagen gav, med anledning av förslag från Riksdagens revisorer, regeringen i uppdrag att göra en bred översyn av plan- och bygglagen (PBL). Översynen bör omfatta uppgiften att sammanställa och strukturera de överväganden och förslag om PBL som tidigare framförts i flera utredningar och där den fortsatta beredningen ännu inte lett fram till ett ställningstagande. En prioriterad fråga bör vara att överväga åtgärder som kan motverka förseningar i plan- och byggprocessen. I översynen bör också frågor om bygglov, tillsyn och kontroll kunna övervägas. Översynen bör bedrivas så att resultat och förslag kan redovisas etappvis. Vissa avgränsade frågor bör alltså kunna övervägas med förtur. Detta gäller t.ex. frågan om systemet för överprövning av kommunala plan- och byggbeslut.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2002-02-12 Debatt: 2002-02-21 Beslut: 2002-02-21

Betänkande 2001/02:BOU6 (doc, 160 kB)

Betänkande 2001/02:BOU3

Riksdagen beslutade om stärkt hyresgästinflytande vid ombyggnader. Om hyresvärden vill bygga om ska hyresnämnden i sin prövning väga hyresvärdens intresse av en ombyggnad mot de skäl som hyresgäster i allmänhet kan tänkas ha för att inte vilja bygga om. Hyresvärden blir skyldig att meddela hyresgästerna om en ändringsåtgärd minst två månader innan han eller hon kan söka tillstånd för ändringen. Hyresnämnden ska kunna förbjuda ändringar som planeras utan att hyresgästen har godkänt dem eller att hyresnämnden givit sitt tillstånd. En åtgärd som genomförs utan att ha blivit godkänd eller fått tillstånd ska inte kunna påverka hyressättningen förrän fem år efter det att åtgärden slutfördes. Lagändringarna träder i kraft den 1 april 2002.

Förslagspunkter: 26 Reservationer: 28
Justering: 2002-01-22 Debatt: 2002-01-30 Beslut: 2002-01-30

Betänkande 2001/02:BOU3 (doc, 246 kB)

Betänkande 2001/02:KUU1

Riksdagen godkände Nicefördraget och ändringar i anslutningslagen. Besluten fattades enligt regeringsformen med tre fjärdedels majoritet av de röstande. Nicefördraget slöts vid toppmötet mellan EU:s stats- och regeringschefer i december 2000. Regeringskonferensen behandlade institutionella frågor och hade två huvudsakliga mål: att förbereda unionen för en utvidgad medlemskrets och att tillförsäkra en effektiv och handlingskraftig union även efter en utvidgning. Nicefördraget innebär att vissa nya, men begränsade, beslutsbefogenheter överlåts till EG. Samarbetet ändrar inte karaktär på grund av Nicefördraget, utan förblir i grunden mellanstatligt. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om hur ett konvent, i huvudsak baserat på de nationella parlamenten, bör utformas och fungera i förberedelsearbetet inför nästa regeringskonferens. Riksdagen betonade våren 2001 betydelsen av en stark ställning för de nationella parlamenten i detta arbete (se 2000/2001:KUU1 ).

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 1
Beredning: 2001-10-17 Justering: 2001-11-22 Debatt: 2001-12-06 Beslut: 2001-12-06

Betänkande 2001/02:KUU1 (doc, 245 kB)

Betänkande 2001/02:BOU1

Riksdagen godkände regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande för 2002. Riksdagen beslutade också om lagändringar på området. Särskilda bestämmelser ska gälla för bostadsbidraget även under 2002 för dem som har studiestöd. Endast 80 % av studiebidraget ska ingå i den bostadsbidragsgrundande inkomsten vid beräkning av bostadsbidrag. Vidare ska återstående räntebidrag enligt äldre regler utbetalas med ett engångsbelopp i januari 2002. Det görs vissa ändringar i reglerna för investeringsbidraget för studentbostäder. Det inrättas en organisation för fortsatt statligt stöd till en omstrukturering av kommunala bostadsföretag. Organisationen ska kunna ge medel för avveckling eller utveckling av tomma lägenheter och medel till rikskapital samt för behov av nedskrivning av fastighetsvärden. Reglerna ändras om eftergift av krav på återbetalning av bostadsbidrag för den som har fått för mycket bidrag. Det ska bli lättare att få sin rätt till eftergift prövad även om man inte anmält sin ändrade inkomst på det sätt som man är skyldig att göra.

Förslagspunkter: 32 Reservationer: 52
Justering: 2001-11-20 Debatt: 2001-11-29 Beslut: 2001-11-29

Betänkande 2001/02:BOU1 (doc, 1833 kB)

Betänkande 2001/02:BOU2

Det blir fr.o.m. den 1 januari 2002 möjligt att i rättsligt hänseende överföra byggnader eller andra anläggningar (fastighetstillbehör) från en fastighet till en annan. Fastighetstillbehören ska i samband med servitutsbildning och inrättande av gemensamhetsanläggning kunna överföras från den tjänande fastigheten till den eller de härskande fastigheterna. Vissa anläggningar som hör till en fastighet ska kunna frigöras från fastigheten i rättsligt hänseende i samband med upplåtelse av ledningsrätt. Beslut om överföring och frigörande ska under vissa förutsättningar kunna fattas även om ägaren till den tjänande fastigheten motsätter sig åtgärden. Ägaren ska ha rätt till ersättning om beslutet innebär en minskning av fastighetens värde eller annan skada.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 4
Justering: 2001-11-15 Debatt: 2001-11-22 Beslut: 2001-11-23

Betänkande 2001/02:BOU2 (doc, 155 kB)

Betänkande 2000/01:BoU13

Riksdagen gav, med anledning av motionsförslag, regeringen i uppdrag att tillsätta en utredning med syfte att öka medborgarnas inflytande över sådana förändringar i läns- och landstingsindelningen som gäller deras kommun. Bakgrunden är regeringens avslag på Heby kommuns ansökan om att kommunen ska överföras från Västmanlands län till Uppsala län. Ansökan skedde efter en folkomröstning som genomfördes i kommunen i samband med 1998 års allmänna val. Vid omröstningen uttalade sig en majoritet för ett länsbyte.


Justering: 2001-05-31 Debatt: 2001-06-11 Beslut: 2001-06-12

Betänkande 2000/01:BoU13 (doc, 148 kB)

Betänkande 2000/01:BoU12

Riksdagen beslutade om kompensation för de många studerande som får minskade bostadsbidrag, och därmed minskad disponibel inkomst, när studiemedelssystemet ändras fr.o.m. den 1 juli 2001. Den bostadsbidragsgrundande inkomsten för studerande med studiebidrag ska beräknas enligt särskilda regler för 2001. Ändringen i reglerna för bostadsbidragen är tänkt att vara temporär i väntan på att ett förslag till en långsiktig lösning kan läggas fram. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att i budgetpropositionen för 2002 lägga fram ett förslag till en sådan lösning och dess finansiering. Vidare gav riksdagen regeringen i uppdrag att se över frågor om bl.a. bostadsbidragens roll och effekter för särskilda grupper som socialbidragstagare och arbetslösa med varierande inkomster under året.


Justering: 2001-05-17 Debatt: 2001-05-31

Betänkande 2000/01:BoU12 (doc, 112 kB) Webb-tv debatt om förslag: Den bostadsbidragsgrundande inkomsten för år 2001 m.m.

Betänkande 2000/01:BoU10

Riksdagen beslutade att förlänga den s.k. stopplagen för utförsäljning av kommunala bostadsföretag. Ett tidsbegränsat sanktionssystem infördes i juni 1999 för motverka att kommunala bostadsföretag säljs ut eller att pengar förs över från bostadsföretagen till annan verksamhet i kommunerna (se 1998/99:BoU11 ). Sanktionssystemet är tänkt att gälla under den tid som krävs för en bred diskussion om de långsiktiga förutsättningarna för de allmännyttiga bostadsföretagens verksamhet. De nuvarande bestämmelserna om sanktioner vid försäljning av aktier eller andelar i samt vid utdelning från kommunala bostadsföretag ska tillämpas även efter den 30 juni 2001 respektive den 30 juni 2002, dock längst till den 31 mars 2002 respektive den 30 juni 2003.


Justering: 2001-05-17 Debatt: 2001-05-31

Betänkande 2000/01:BoU10 (doc, 83 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förlängd giltighetstid för vissa bestämmelser om kommunala bostadsföretag

Betänkande 2000/01:KUU1

Riksdagen gjorde fyra tillkännagivanden till regeringen om EU:s framtidsfrågor efter toppmötet mellan EU:s stats- och regeringschefer i Nice i december 2000. När det gäller de grundläggande rättigheterna inom EU uttalade riksdagen att regeringen med all kraft bör verka för att EU ska tillträda Europakonventionen till skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. När det gäller de nationella parlamenten i EU konstaterade riksdagen att det är en grundläggande demokratifråga att de nationella parlamenten har möjlighet att påverka utvecklingen inom EU. Arbetet inom EU bör läggas upp på sådant sätt och med sådana tidsfrister att de nationella parlamenten får utrymme att agera gentemot sina regeringar. Den fortsatta diskussionen bör vidgas till att också omfatta vilka typer av påverkan som det är lämpligt att de nationella parlamenten utövar på EU-nivå. Det är värdefullt att de nationella parlamenten använder informationskällor utöver de egna regeringarna. Informationsutbyte mellan nationella parlament bör uppmuntras, liksom informationsutbyte med Europaparlamentet och andra EU-organ. Det är också viktigt att det finns möjligheter för nationella parlamentariker att som folkets valda representanter påverka de processer som leder fram till beslut som ofta har påverkats av enskilda organisationer och påtryckargrupper. När det gäller förberedelsearbetet inför nästa regeringskonferens konstaterade riksdagen att det behövs mångas deltagande och att förberedelsearbetet måste engagera inte minst de nationella parlamenten. Erfarenheterna från COSAC (samarbetsorgan mellan de nationella parlamentens Europautskott och Europaparlamentet) kan utnyttjas, och ett konvent i huvudsak baserat på nationella parlament skulle kunna lämna värdefulla bidrag. Möjligheterna till remissomgång i de olika frågorna bör tas till vara. Regeringen bör inför nästa regeringskonferens redovisa för riksdagen det närmare förberedelsearbetet och vissa mera principiella ställningstaganden i de sakfrågor som konferensen kommer att behandla.


Beredning: 2001-03-22 Justering: 2001-04-26 Debatt: 2001-05-09 Beslut: 2001-05-09

Betänkande 2000/01:BoU9

Riksdagen avslog bl.a. motioner från allmänna motionstiden 2000/01 om plan- och byggfrågor. Motionerna behandlar bl.a. planprocessen, handelsändamålet i detaljplaner, stormarknadsetableringar, kvalitets- och tillsynsansvar vid byggande, bygglovsplikt samt samråd vid markarbeten.


Justering: 2001-04-05 Debatt: 2001-04-25

Betänkande 2000/01:BoU9 (doc, 261 kB) Webb-tv debatt om förslag: Plan- och byggfrågor

Betänkande 2000/01:BoU8

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 2000/01 om de krav som bör ställas på byggnaders egenskaper och i samband med byggande. Det gäller frågor om ett miljöanpassat byggande och boende, energianvändningen i bostäder, regler för äldreboende och barnsäkerhet i bostäder samt krav på obligatorisk användning av brandvarnare respektive jordfelsbrytare.


Justering: 2001-04-05 Debatt: 2001-04-25

Betänkande 2000/01:BoU8 (doc, 145 kB) Webb-tv debatt om förslag: Egenskapskrav på byggnader

Betänkande 2000/01:BoU11

Riksdagen uttalade, med anledning av motionsförslag, att det är naturligt att ompröva frågan om bildandet av Torslanda kommun. Riksdagen uttalade också, med anledning av motionsförslag, att det finns anledning att i särskild ordning utreda frågan om att bilda Ljungskile kommun. I båda fallen hänvisades till Kommundemokratikommitténs uppdrag, som syftar till att underlätta kommundelningar och där de lokala inflytelsefrågorna lyfts fram, och till den breda opinionen för en delning. Riksdagen avslog också motioner från allmänna motionstiden 2000 om bl.a. kommunindelningen och om försöksverksamheten med regionala självstyrelseorgan i vissa län.


Beredning: 2001-03-22 Justering: 2001-03-22 Debatt: 2001-03-29 Beslut: 2001-04-06

Betänkande 2000/01:BoU11 (doc, 90 kB)

Betänkande 2000/01:BoU7

Ärendet återförvisades till bostadsutskottet för ytterligare beredning (se även 2000/01:BoU11 och 2000/01:BoU13).


Beredning: 2001-01-23 Justering: 2001-02-22 Debatt: 2001-03-08 Beslut: 2001-08-14

Betänkande 2000/01:BoU7 (doc, 123 kB)

Betänkande 2000/01:BoU6

Riksdagen avslog motioner från den allmänna motionstiden 2000 som rör naturresursfrågor och vattenrätt.


Beredning: 2001-01-30 Justering: 2001-02-22 Debatt: 2001-03-08

Betänkande 2000/01:BoU6 (doc, 127 kB)

Betänkande 2000/01:BoU5

Riksdagen beslutade om ändringar i plan- och bygglagen som innebär att tydligare krav ska kunna ställas på användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga i samband med iordningställande och ändring av bl.a. allmänna platser. Vidare blir det möjligt att ställa krav på att enkelt avhjälpta hinder ska undanröjas i vissa befintliga offentliga miljöer. Lagändringen träder i kraft den 1 juli 2001.


Justering: 2001-02-22 Debatt: 2001-03-07

Betänkande 2000/01:BoU5 (doc, 156 kB) Webb-tv debatt om förslag: Tillgängligheten till offentliga lokaler och på allmänna platser

Betänkande 2000/01:BoU4

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 2000 om bl.a. fastighetsförvärv, expropriation, kommunala förköp och tomträtt.


Justering: 2000-12-14 Debatt: 2001-01-24

Betänkande 2000/01:BoU4 (doc, 124 kB)