Sök

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse Utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning 2017?2021. Enligt utskottet visar utvärderingen att regeringens riktlinjer under perioden legat i linje med målet för statsskuldspolitiken. Den visar också att Riksgäldskontoret - som bland annat har till uppgift att ta upp lån och förvalta statsskulden - har bedrivit verksamheten i enlighet med målet och regeringens riktlinjer.

Riksdagen konstaterar också att de senaste årens förändringar av riktlinjerna ökat flexibiliteten i förvaltningen av skulden. Likviditeten på den svenska statspappersmarknaden är dock fortfarande ansträngd. Enligt riksdagen kan det finnas skäl för regeringen och Riksgäldskontoret att ytterligare analysera likviditetssituationen på statspappersmarknaden inför de kommande årens beslut om riktlinjer.

Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-06-02

Bordläggning

2022-06-08

Debatt

2022-06-09

Beslut

2022-06-09

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om den offentliga sektorns tillgängliggörande av data.

Den nya lagen ska gälla när en myndighet, ett organ som jämställs med en myndighet eller ett offentligt företag tillgängliggör data för vidareutnyttjande. I lagen regleras bland annat vilka format som olika data ska göras tillgängliga i, avgifter och exklusiva rättigheter samt villkor för när data görs tillgängliga.

Lagändringarna träder i kraft den 1 augusti 2022.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 9 minuter

Justering

2022-05-19

Bordläggning

2022-05-31

Debatt

2022-06-01

Beslut

2022-06-01

För att öka idéburna organisationers möjlighet att delta i välfärden har regeringen föreslagit att införa en ny lag om ett register och lagändringar om upphandling och valfrihet. Riksdagen har, med vissa undantag, sagt ja till regeringens förslag.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att idéburna organisationer i offentligt finansierad välfärdsverksamhet ska kunna registrera sig i ett särskilt register och att upphandlande myndigheter får möjlighet att reservera rätten att delta i upphandlingar av vissa välfärdstjänster till idéburna organisationer.

Däremot sa riksdagen delvis ja till regeringens förslag om att upphandlande myndigheter får möjlighet att reservera rätten att få delta i ett valfrihetssystem till idéburna organisationer. Riksdagen anser att det riskerar leda till att regioner kan komma att utesluta redan etablerade och väl fungerande vårdvalsalternativ, och att primärvården därför inte ska omfattas av den ändringen.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2023.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

7

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

10, 68 minuter

Justering

2022-05-19

Bordläggning

2022-06-01

Debatt

2022-06-02

Beslut

2022-06-02

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att förtydliga vissa regler som gäller vid betaltjänster. Betaltjänstlagen ändras så att det bland annat blir tydligare att leverantörer av betaltjänster ska kunna bevisa att en betalare har godkänt transaktionen och att en betalningsorder har utförts korrekt. Bakgrunden är att EU-kommissionen har ifrågasatt om EU:s andra så kallade betaltjänstdirektiv har genomförts på ett tillräckligt klart och precist sätt i svensk rätt.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-05-19

Bordläggning

2022-05-31

Debatt

2022-06-01

Beslut

2022-06-01

Några lagändringar ska göras för att anpassa svensk lag till EU:s direktiv om utgivning av säkerställda obligationer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Säkerställda obligationer är en viktig finansieringskälla för många kreditinstitut och underlättar finansiering av framför allt hypotekslån i form av bostadskrediter och offentliga lån. Det övergripande syftet med direktivet är att främja utvecklingen av marknaden för säkerställda obligationer inom EU. De harmoniserade reglerna ska också säkerställa att obligationerna uppfyller vissa kvalitetskrav för att investeringar i dem ska få fortsätta behandlas förmånligt i kapitaltäckningsregelverket för banker.

Lagändringarna börjar gälla den 8 juli 2022 med vissa ikraftträdande och övergångsbestämmelser. Riksdagen sa nej till ett förslag i en motion.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 8 minuter

Justering

2022-05-19

Bordläggning

2022-05-30

Debatt

2022-05-31

Beslut

2022-06-01

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till nya regler för en effektivare överprövning av offentliga upphandlingar. Förslagen innebär bland annat att

• det för mål om överprövning av en upphandling ska införas ett krav på skyndsamhet samt preklusionsfrister. det vill säga preciserade tidsfrister, i förvaltningsrätten och kammarrätten
• En ansökan om överprövning av ett avtals giltighet som inte är styrt av ett direktiv ska ha kommit in till förvaltningsrätten inom 30 dagar från det att samlad information om genomförda upphandlingar, i den så kallade efterannonsen, har publicerats
• talan om skadestånd ska väckas vid allmän domstol inom ett år från den dag då leverantören fick kännedom eller borde ha fått kännedom om att ett avtal har slutits
• det ska införas tidsgränser på fem och tre år vid beslut om uteslutning av en leverantör på grund av brott eller missförhållanden i övrigt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-05-19

Bordläggning

2022-05-31

Debatt

2022-06-01

Beslut

2022-06-01

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om AP-fondernas hållbarhetsarbete. Riksdagen noterar att regeringen instämmer i Riksrevisionens rekommendationer om att dels förtydliga Sjätte AP-fondens uppdrag i förhållande till föredömlig förvaltning, dels att utveckla den årliga skrivelsen om fondernas verksamhet.

Riksdagen anser liksom regeringen att hållbarhetsarbetet är en viktig del i AP-fondernas förvaltning och ser positivt på att fonderna fortsätter att utveckla detta arbete. Med detta beslutade riksdagen att avsluta ärendet genom att lägga skrivelsen till handlingarna.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 16 minuter

Justering

2022-05-19

Bordläggning

2022-06-01

Debatt

2022-06-02

Beslut

2022-06-02

Sjätte AP-fonden förvaltar en del av buffertkapitalet i inkomstpensionssystemet. Riksdagen sade ja till ett nytt mål för Sjätte AP-fondens placeringsverksamhet. Det nya målet innebär att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande. Särskild vikt ska fästas vid hur en hållbar utveckling kan främjas utan att det görs avkall på det övergripande målet för placeringsverksamheten. Det innebär att miljöaspekter, sociala hänsyn och bolagens styrning ska väga tungt när Sjätte AP-fonden gör sina placeringar.

Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-05-19

Bordläggning

2022-05-31

Debatt

2022-06-01

Beslut

2022-06-01

Riksdagen sa ja till förslag från regeringen som innebär att rätten att flytta och återköpa individuella fond- och depåförsäkringar utökas. Rätten till flytt och återköp ska gälla oavsett när avtalet om fond- och depåförsäkring har ingåtts. Lagändringarna berör framför allt de som har sparande i privata pensionsförsäkringar och individuella tjänstepensionsförsäkringar.

Riksdagen beslutade också att rikta två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen. Regeringen bör utreda hur flytt av tjänstepension kan underlättas. Regeringen bör även utreda möjligheten att ta bort kravet på firmatecknares underskrift när tjänstepension flyttas från en tidigare arbetsgivare.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

2, 9 minuter

Justering

2022-05-12

Bordläggning

2022-05-17

Debatt

2022-05-18

Beslut

2022-05-18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om återhämtning och resolution av centrala motparter.

En central motpart är en finansiell aktör som agerar mellanhand mellan köpare och säljare i en ekonomisk transaktion. En förordning är en bindande regel som alla EU-länder ska följa.

Regeringens förslag innebär bland annat att

• det ska införas en ny lag med kompletterande bestämmelser till EU-förordningen
• Riksgäldskontoret ska utses till resolutionsmyndighet
• regeringen ska utöva vissa av det behöriga ministeriets funktioner enligt EU-förordningen
• det ska införas möjlighet till två temporära statliga stöd till centrala motparter
• de nya stöden, liksom de stöd som följer direkt av EU-förordningen, ska finansieras av stabilitetsfonden
• det ska införas bestämmelser om ingripande mot personer som ingår i ledningen för en central motpart, när den centrala motparten har åsidosatt vissa skyldigheter enligt EU-förordningen.

Beslutet innebär förändringar i lagen om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut, lagen om värdepappersmarknaden, samt offentlighets- och sekretesslagen.

Lagändringarna ska börja gälla från den 12 augusti 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-05-12

Bordläggning

2022-05-18

Debatt

2022-05-19

Beslut

2022-05-31

Riksdagen sa nej till cirka 50 motionsförslag om offentlig upphandling. Motionerna handlar bland annat om hur regelverket för offentlig upphandling är utformat, miljökrav och sociala kriterier. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2021. Orsaken till att riksdagen sa nej är dels gällande lagsstiftning, dels att utredningsarbete pågår.

Behandlade dokument

35

Förslagspunkter

8

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

5, 32 minuter

Justering

2022-04-28

Bordläggning

2022-05-04

Debatt

2022-05-05

Beslut

2022-05-05

Regeringen har lagt fram ett förslag till extra ändringsbudget för 2022:

• Energiskatten på bensin och diesel sänks tillfälligt med 1 krona och 5 öre från och med den 1 maj till och med den 30 september 2022. Sänkningen medför ändringar i lagen om skatt på energi som börjar gälla den 1 maj 2022.
• Regeringen får befogenhet att till andra länder skänka överskott av vaccindoser mot sjukdomen covid-19, som inte behövs i Sverige och som inte kan räknas som bistånd.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen beslutade att rikta två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

• Rysslands invasion av Ukraina har lett till prishöjningar som har påverkat jordbruket negativt. Regeringen bör enligt riksdagen ta tillvara de möjligheter som EU erbjuder genom tillfälliga krisverktyg och stötta svenska jordbrukare och djurproducenter på flera olika sätt.
• Riksdagen uppmanade också regeringen att satsa mer pengar på civilsamhällets insatser för stöd till nyanlända ukrainare.

Förslagen om tillkännagivanden är utskottsinitiativ, vilket betyder att det är ett utskott som har tagit initiativ till förslagen. De kommer inte från en regeringsproposition eller motioner från ledamöter, som annars är det vanliga.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

21, 95 minuter

Justering

2022-04-26

Bordläggning

2022-04-26

Debatt

2022-04-27

Beslut

2022-04-27

Riksdagen beslutade att ge riksbanksfullmäktige ansvarsfrihet för verksamheten under 2021. Riksbankens direktion gavs också ansvarsfrihet för förvaltningen av Riksbanken 2021.

Riksdagen fastställde också Riksbankens resultat- och balansräkning för 2021 och godkände riksbanksfullmäktiges förslag till hur vinsten för 2021 ska fördelas. Det innebär att Riksbanken ska leverera 3,9 miljarder kronor till statens budget. Pengarna ska betalas in senast en vecka efter riksdagens beslut.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Justering

2022-04-07

Bordläggning

2022-05-04

Debatt

2022-05-05

Beslut

2022-05-05

Regeringen har föreslagit åtgärder för att stärka Sveriges militära försvar. Regeringen har också lämnat förslag om att kompensera hushållen för höga elpriser under mars 2022. Förslagen lämnades i en extra ändringsbudget och är en följd av det försämrade säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde och ökade energipriser, med anledning av Rysslands invasion av Ukraina. Riksdagen sa ja till förslagen.

Åtgärderna för att stärka det militära försvaret innebär ökade anslag till utgiftsområdet Försvar och samhällets krisberedskap. Inom utgiftsområdet går mer pengar till förbandsverksamhet och beredskap, anskaffning av materiel och anläggningar samt till Försvarets radioanstalt, FRA. Anvisade medel i statens budget för 2022 ökar med knappt 2 miljarder kronor. Riksdagen gav dessutom regeringen rätt att ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag för ytterligare 21,9 miljarder kronor. Det innebär att utrymmet för att göra nya beställningar inom exempelvis materiel och anläggningar ökar. Investeringsplanen för anskaffning av försvarsmateriel för 2022-2033 som riksdagen har godkänt revideras också.

Kompensationen för höga elpriser bör enligt regeringen gälla hushåll med hög elförbrukning i södra och mellersta Sverige (elprisområdena 3 och 4). Stödet innebär att hushåll som haft en elförbrukning om 400 kWh eller högre i mars 2022 ges ersättning utifrån en trappa, med lägst 100 kronor och högst 1 000 kronor. Anvisade medel till utgiftsområdet Energi i statens budget ökar med 920 miljoner kronor.

Riksdagen riktade också fyra uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen. Uppmaningarna handlar bland annat om åtgärder för att tillfälligt sänka priserna på bensin och diesel.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

36, 116 minuter

Justering

2022-04-05

Bordläggning

2022-04-06

Debatt

2022-04-07

Beslut

2022-04-07

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om verksamheten i Internationella valutafonden (IMF) under 2021. Skrivelsen tar bland annat upp IMF:s arbete med frågor som rör finansiell och monetär stabilitet, övervakning och analys av den ekonomiska utvecklingen, institutionens utlåning och styrningen av institutionen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa samtidigt nej till ett hundratal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om finansmarknadsfrågor. Motionerna handlade bland annat om makrotillsyn, bolånemarknaden och hushållens skuldsättning, struktur och konkurrens på bank- och finansmarknaden, hållbar finansmarknad samt kontanthantering och betaltjänster.

Behandlade dokument

66

Förslagspunkter

8

Reservationer

23 

Anföranden och repliker

8, 38 minuter

Justering

2022-04-05

Bordläggning

2022-04-19

Debatt

2022-04-20

Beslut

2022-04-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändrade regler för att lämna ut uppgifter via SCB till det internationella data- och forskningscentret i Luxembourg Income Study, LIS. Det handlar om uppgifter på individnivå om inkomstförhållanden, skulder och förmögenhet som ska kunna lämnas ut för statistik- och forskningsändamål.

Syftet är bland annat att kunna göra jämförande analyser med länder inom och utanför EU.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 maj 2022.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 29 minuter

Justering

2022-03-24

Bordläggning

2022-03-29

Debatt

2022-03-30

Beslut

2022-03-30

Riksdagen har beslutat att ge regeringen rätt att besluta om att skänka försvarsmateriel till Ukraina till ett värde av högst 205 miljoner kronor. Den materiel som ska skänkas är fältutrustning för minröjning samt upp till 5 000 pansarskott till ett sammanlagt värde av högst 205 miljoner kronor.

Beslutet innebär att anslagen för försvar och samhällets krisberedskap i statens budget ska öka med 205 miljoner kronor för 2022. Det motsvarar den summa som det kommer att kosta att återanskaffa den materiel som skänkts.

Beslutet bygger på ett så kallat utskottsinitiativ från finansutskottet. Det innebär att förslaget kommer direkt från utskottet. Förslag kommer annars oftast i en proposition från regeringen eller i en motion från ledamöter.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 48 minuter

Justering

2022-03-23

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om kommunala frågor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i de frågor motionerna tar upp.

Förslagen handlar exempelvis om det kommunalekonomiska utjämningssystemet, vinster inom välfärdens verksamheter, riktade statsbidrag till kommunsektorn och försäljning av välfärdsverksamheter.

Behandlade dokument

44

Förslagspunkter

14

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

11, 68 minuter

Justering

2022-03-22

Bordläggning

2022-03-29

Debatt

2022-03-30

Beslut

2022-03-30

Riksdagen sa nej till ett femtiotal förslag i motioner om den statliga förvaltningen från den allmänna motionstiden 2021.

Motionerna handlar bland annat om den statliga myndighetsstrukturen och om myndigheters kostnader och digitalisering.

Riksdagen anser att det redan pågår arbeten inom de områden som flera av motionerna handlar om och att förvaltningspolitiken bygger på att myndigheter själva avgör hur verksamheten organiseras för att på bästa sätt tillgodose samhällets behov.

 

Behandlade dokument

39

Förslagspunkter

8

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

4, 27 minuter

Justering

2022-03-22

Bordläggning

2022-03-29

Debatt

2022-03-30

Beslut

2022-03-30

Regeringen har lagt fram ett förslag om utökat ekonomiskt stöd till Ukraina. Det innebär att svenska staten garanterar lån från Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD) till Ukraina på knappt 45 miljoner euro plus ränta. Med ränta är den summa som Sverige garanterar ungefär 56 miljoner euro eller cirka 600 miljoner svenska kronor.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen avgjorde ärendet trots att det har varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlas, som är det vanliga.

Beslutet innebär att statens garantiåtaganden ökar med ungefär en halv miljard kronor, exklusive ränta. Statens lånebehov och finansiella sparande påverkas inte direkt av garantin. Men om garantin behöver infrias innebär det att staten betalar ut ersättning för förluster på garantin. Det skulle då försämra statens finansiella sparande och öka statens lånebehov.

Om hela eller delar av den summa som Sverige garanterar behöver betalas så kommer pengarna att tas från anslaget till internationellt bistånd i statsbudgeten.

Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Situationen i Ukraina innebär enligt regeringen ett sådant skäl och finansutskottet gör ingen annan bedömning.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-03-16

Bordläggning

2022-03-16

Debatt

2022-03-17

Beslut

2022-03-17