Sök
46 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Interpellationer, EU-nämndens kallelser och föredragningslistor, EU-nämndens uppteckningar, Statens offentliga utredningar, Gustafsson, Lars (KD), Bostadsutskottet, Sammansatta konstitutions- och utrikesutskottet, Skatteutskottet, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Redovisning av skatteutgifter 2014
Betänkande 2013/14:SkU33
Regeringen har lämnat sin årliga redogörelse över de så kallade skatteutgifterna. Årsredovisningen ger en överblick över de stöd till företag och hushåll som lämnas på budgetens inkomstsida, till exempel i form av förmånliga skatteregler. Redovisningen av skatteutgifterna är också den enda uppdateringen av de regelavvikelser från enhetlig beskattning som publiceras löpande.
Skatteutskottet har behandlat regeringens skrivelse. Utskottet tycker det är bra att regeringens arbete med att utveckla skatteutgiftsredovisningen har gjort att redovisningen kan bli ett mer aktivt verktyg i budgetarbetet och när beslut ska tas om skatteregler.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 92, 332 minuter
- Justering
- 2014-05-27
- Bordläggning
- 2014-06-25
- Debatt
- 2014-06-26
- Beslut
- 2014-06-26
- Dokument & lagar
Förändrad trängselskatt och infrastruktursatsningar i Stockholm
Betänkande 2013/14:SkU24
Trängselskatten höjs i Stockholms innerstad. Dessutom införs trängselskatt på Essingeleden. Syftet är att förbättra miljön och möjligheterna att ta sig fram i Stockholm. Pengarna ska användas till att bygga ut tunnelbanan i Stockholms län.
Höjningen innebär att den högsta nivån blir 35 kronor i stället för 20 kronor. Under lågtrafik mitt på dagen blir skatten 11 kronor. För Essingeleden blir trängselskatten 30 kronor som högst och 11 kronor som lägst. Taket för maximal trängselskatt för ett dygn höjs från 60 till 105 kronor.
De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 31, 88 minuter
- Beredning
- 2014-03-06
- Justering
- 2014-03-18
- Debatt
- 2014-03-26
- Beslut
- 2014-03-26
- Dokument & lagar
Mervärdesskatt
Betänkande 2013/14:SkU18
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om mervärdesskatt. Motionerna handlar om skattesatser, avdragsrätt, ideell verksamhet och andra frågor om mervärdesskatt.
- Behandlade dokument
- 37
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 15, 55 minuter
- Justering
- 2014-02-20
- Debatt
- 2014-03-05
- Beslut
- 2014-03-06
- Dokument & lagar
Investeraravdrag
Betänkande 2013/14:SkU2
Investeraravdrag för företag av mindre storlek börjar gälla den 1 december 2013. Avdraget ska gälla för fysiska personer som förvärvar andelar när företaget bildas eller vid en nyemission. Man ska då få göra avdrag för hälften av betalningen för andelarna. Maxgränsen för avdrag är 650 000 kronor per person och år, vilket motsvarar andelar för 1,3 miljoner kronor. Alla investerares sammanlagda betalning för andelar i ett och samma företag får vara högst 20 miljoner kronor per år.
Riksdagen beslutade om ett förtydligande av regeringens förslag. Detta efter ett påpekande av EU-kommissionen. Avdrag ska inte gälla om någon andel i företaget handlas på en reglerad marknad, det vill säga är börsnoterat. Andra villkor som ska vara uppfyllda för att få avdrag:
- Medelantalet anställda inklusive delägare som arbetar i företaget ska vara färre än 50 personer.
- Nettoomsättningen eller balansomslutningen ska vara högst 80 miljoner kronor.
- Företaget ska ha ett löneunderlag på minst 300 000 kronor.
Lagen skulle enligt regeringens förslag ha börjat gälla den 1 september 2013. Riksdagen beslutade att lagen ska börja gälla den 1 december 2013 och ska tillämpas på investeringar efter den 30 november 2013.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 18, 48 minuter
- Beredning
- 2013-05-16
- Justering
- 2013-09-19
- Debatt
- 2013-10-02
- Beslut
- 2013-10-02
- Dokument & lagar
Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag om ett fördjupat samarbete på området för skatt på finansiella transaktioner (FTT)
Utlåtande 2012/13:SkU33
Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag om skatt på finansiella transaktioner går alltför långt. Sverige deltar inte i samarbetet, men finansinstitut i Sverige ska ändå beskattas i vissa fall. Riksdagen anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen och skickade ett motiverat yttrande till EU.
EU har tidigare sagt ja till att låta elva EU-länder inleda ett fördjupat samarbete om skatt på finansiella transaktioner. De länder som deltar i samarbetet är Belgien, Tyskland, Estland, Grekland, Spanien, Frankrike, Italien, Österrike, Portugal, Slovenien och Slovakien. Enligt EU-kommissionens förslag ska all finansiell handel med anknytning till de elva samarbetsländerna kunna beskattas. Det betyder att finansinstitut i Sverige ska beskattas då de handlar med en part som finns inom samarbetsområdet. Handel mellan parter inom Sverige ska också kunna beskattas om den sker med sådana finansiella instrument som har sitt ursprung inom det fördjupade samarbetet.
Riksdagen anser att den delen av förslaget som rör beskattning av aktörer i länder som inte deltar i samarbetet är problematisk. Det är enligt riksdagen oklart hur en sådan beskattning ska fungera rättsligt och praktiskt. Därför är det också svårt att bedöma vilka effekter förslaget kommer att få. Riksdagen anser att förslaget är oklart och att det går längre än vad som är nödvändigt för att nå målen.
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 16, 57 minuter
- Justering
- 2013-04-09
- Debatt
- 2013-04-11
- Beslut
- 2013-04-11
- Dokument & lagar
Punktskatter
Betänkande 2012/13:SkU19
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om punktskatter och några motioner som lämnats med anledning av regeringens proposition Investeringar för ett starkt och hållbart trafiksystem. Orsaken är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om energi- och koldioxidskatt i allmänhet, skatt på elektrisk kraft, skatt på drivmedel, jordbrukets drivmedelsskatter, skatt på fartygsbränsle och miljöskatt på flyg, fordonsskatt, trängselskatt samt skatt på alkohol och tobak. Andra frågor som tas upp är privatinförsel av alkohol och försäljning i exportbutiker, tobaksskatt och flyttning av punktskattepliktiga varor, skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel samt skatt på fluorerade växthusgaser. Motionerna innehåller också förslag om skatt på avfall som deponeras och på avfallsförbränning samt skatt på naturgrus, animaliska livsmedel, lotterier, socker och fett, frukt och grönt samt gruvverksamhet.
- Behandlade dokument
- 61
- Förslagspunkter
- 20
- Reservationer
- 22
- Anföranden och repliker
- 26, 107 minuter
- Justering
- 2013-03-05
- Debatt
- 2013-03-20
- Beslut
- 2013-03-21
- Dokument & lagar
Mervärdesskatt
Betänkande 2012/13:SkU18
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om mervärdesskatt. Motionerna tar bland annat upp frågor som rör skattesatser samt reglerna för avdragsrätt och för ideell verksamhet.
- Behandlade dokument
- 35
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 12, 56 minuter
- Justering
- 2013-02-21
- Debatt
- 2013-03-13
- Beslut
- 2013-03-14
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
Betänkande 2012/13:SkU1
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för utgiftsområdet skatt, tull och exekution. Det betyder drygt 10 miljarder kronor i anslag till Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket för 2013.
- Behandlade dokument
- 16
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 7, 49 minuter
- Justering
- 2012-11-22
- Debatt
- 2012-12-05
- Beslut
- 2012-12-06
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om klimatrelaterade skatter
Betänkande 2012/13:SkU6
Riksrevisionens har granskat användningen av klimatrelaterade skatter, främst energi- och koldioxidskatt. Skatteutskottet har granskat en skrivelse där regeringen behandlar Riksrevisionens rapport. Enligt rapporten är utgifterna för klimatrelaterade skatter ojämnt fördelade. Näringslivet orsakar ungefär fyra femtedelar av koldioxidutsläppen, men hushållen betalar nästan hälften av de klimatrelaterade skatterna. De företag som ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter betalar i praktiken mycket lite för utsläppen. Enligt rapporten saknas en sammanhållen bild av de klimatrelaterade skatternas kostnader och effekter, eftersom ingen myndighet har ett helhetsansvar för rapporteringen.
Regeringen instämmer delvis i det Riksrevisionen säger. Principen om att förorenaren ska betala är en utgångspunkt i miljö- och klimatpolitiken, och därför är koldioxidskatten viktig. Regeringen betonar också att EU:s system för handel med utsläppsrätter är det viktigaste verktyget för att minska utsläppen bland de företag som ingår i systemet. Koldioxidskatt ska i princip inte användas i det systemet. Regeringen fortsätter arbetet med att göra styrningen mer effektiv. Man håller med Riksrevisionen om att ansvaret för samordningen på området är en viktig fråga. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 21, 71 minuter
- Justering
- 2012-11-22
- Debatt
- 2012-12-05
- Beslut
- 2012-12-05
- Dokument & lagar
Allmänna motioner om inkomstskatter
Betänkande 2011/12:SkU13
Riksdagen vill avskaffa möjligheten att få skattereduktion för RUT- och ROT-arbeten utförda utomlands och gjorde därför ett tillkännagivande till regeringen. I första hand bör frågan utredas. En utredning ska bedöma hur övriga EU-länder hanterar frågan. Riksdagen förutsätter att regeringen arbetar skyndsamt. Bakgrunden är att kostnaderna för RUT- och ROT-avdrag har ökat de senaste åren. Riksdagen menar att skattesubventioner för hushålls- och byggnadsarbeten utomlands över huvud taget inte bidrar till att skapa arbeten eller minska "svartarbete" i Sverige, vilket var den uttalade avsikten när riksdagen införde skattereduktion för RUT- och ROT-arbeten.
Riksdagen gjorde dessutom ett tillkännagivande om det särskilda avtalet mellan Sverige och Danmark om arbetspendlingen i Öresundsregionen, det så kallade Öresundsavtalet.
Riksdagen sa vidare nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om inkomstskatter.
- Behandlade dokument
- 92
- Förslagspunkter
- 16
- Reservationer
- 16
- Anföranden och repliker
- 35, 127 minuter
- Justering
- 2012-03-15
- Debatt
- 2012-03-28
- Beslut
- 2012-03-28
- Dokument & lagar
Allmänna motioner om punktskatter
Betänkande 2011/12:SkU16
Riksdagen sa nej till motioner om punktskatter från allmänna motionstiden 2011. Orsaker är bland annat att riksdagen redan har tagit ställning i flera av de frågor som motionerna tar upp och att det redan pågår arbete i andra frågor. Motionerna handlar bland annat om drivmedelsskatt, bränslebeskattning inom jordbruk och växthusnäring, skatt på handelsgödsel, trängselskatt samt alkohol- och tobaksskatt.
- Behandlade dokument
- 41
- Förslagspunkter
- 18
- Reservationer
- 17
- Anföranden och repliker
- 39, 139 minuter
- Justering
- 2012-03-15
- Debatt
- 2012-03-28
- Beslut
- 2012-03-28
- Dokument & lagar
Allmänna motioner om mervärdesskatt
Betänkande 2011/12:SkU15
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 inom området mervärdeskatt. Ett flertal motioner gäller sänkning av moms på olika områden såsom turism, kultur- och besöksnäring, tjänstenäring, glasögon och linser och körkortsutbildningar. Andra motioner gäller exempelvis reglerna för ideell verksamhet.
- Behandlade dokument
- 31
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 16, 52 minuter
- Justering
- 2012-02-28
- Debatt
- 2012-03-15
- Beslut
- 2012-03-21
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om skattebefrielse för biodrivmedel
Betänkande 2011/12:SkU5
Riksrevisionen har granskat i vilken utsträckning och till vilka kostnader skattebefrielsen för biodrivmedel bidrar till att uppnå klimatmålen. Man menar att skattebefrielsen är ett dyrt och trubbigt styrmedel för att minska utsläppen av växthusgaser. En annan slutsats är att skattebefrielsen inte har stimulerat till utveckling av nya och mer avancerade biodrivmedel.
Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens iakttagelser men betonar att skattebefrielsen för biodrivmedel bidrar både till uppfyllelse av klimatmålet och målet om 50 procent förnybar energi samt målet om 10 procent förnybara bränslen inom transportsektorn till 2020.
Skatteutskottet anser att skattebefrielsen för biodrivmedel har varit en förutsättning för att öka användningen av biodrivmedel och för att skapa en marknad för höginblandad etanol (E85). Skattebefrielsen har också enligt utskottet varit en förutsättning för den teknikutveckling och introduktion av förnybara drivmedel som skett. Skattebefrielsen är viktig för att de klimat- och energipolitiska målen ska nås. Utskottet anser att redovisningen till riksdagen av kostnaderna för och effekterna av skattebefrielsen för biodrivmedel kan förbättras.
Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 14, 42 minuter
- Justering
- 2012-01-31
- Debatt
- 2012-02-22
- Beslut
- 2012-02-29
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
Betänkande 2011/12:SkU1
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om drygt 10 miljarder i anslag till Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket för 2012.- Behandlade dokument
- 14
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 11, 55 minuter
- Justering
- 2011-11-24
- Debatt
- 2011-12-07
- Beslut
- 2011-12-08
- Dokument & lagar
Följdändringar med anledning av införandet av skatteförfarandelagen
Betänkande 2011/12:SkU4
Dagens skattebestämmelser ska regleras i en ny lag, skatteförfarandelagen. Se betänkande 2011/12:SkU3. Med anledning av den nya lagen genomförs vissa följdändringar av teknisk och redaktionell karaktär i några lagar och bestämmelser som inte längre behövs upphävs. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2012. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 23, 75 minuter
- Justering
- 2011-11-08
- Debatt
- 2011-11-17
- Beslut
- 2011-11-17
- Dokument & lagar
Subsidiaritetsprövning av direktivförslag om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas (CCCTB)
Utlåtande 2010/11:SkU37
EU-kommissionen vill ta fram en gemensam företagsskattebas inom EU, CCCTB. Skattebasen ska förenkla skattereglerna och röja undan skattehindren för företag som bedriver verksamhet i flera EU-länder. Företag och företagsgrupper inom EU ska själva kunna välja om de vill beskattas enligt EU-reglerna i stället för enligt nationella skatteregler. Riksdagen menar i ett motiverat yttrande till Europaparlamentet, Europeiska rådet och EU-kommissionen att delar av EU-förslaget i sitt nuvarande skick inte är förenliga med närhetsprincipen. Närhetsprincipen, eller subsidiaritetsprincipen, innebär att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt. På sikt kan en alltför omfattande tillämpning av de regler som ger unionen lagstiftningskompetens leda till en urholkning av medlemsstaternas suveränitet när det gäller att behålla tillräckliga skatteintäkter för att finansiera välfärden.- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 12, 47 minuter
- Beredning
- 2011-04-14
- Justering
- 2011-05-05
- Debatt
- 2011-05-11
- Beslut
- 2011-05-11
- Dokument & lagar
Skattefrihet för alkolås i förmånsbilar
Betänkande 2010/11:SkU29
När en anställd använder sin tjänstebil kan detta anses vara en skattepliktig förmån, en så kallad bilförmån. Förmånsvärdet för en bil ska motsvara vad det skulle kosta att privat ha en likadan bil utrustad på motsvarande sätt. Ingen bilförmån är aktuell om bilen används vid högst tio tillfällen per år med en sammanlagd körsträcka på högst 100 mil. Riksdagen har nu beslutat att alkolås inte längre ska höja förmånsvärdet vid beräkningen av värdet av bilförmånen. Extrautrustning som inte ingår i priset för en ny bil ska annars tas med i underlaget för värderingen av bilförmån. Men alkolås ska enligt regeringens förslag undantas från sådan extrautrustning. Syftet med undantaget är att öka acceptansen och användningen av alkolås. Den nya bestämmelsen börjar gälla den 1 juli 2011 och kan användas för första gången vid 2012 års taxering.- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 4, 17 minuter
- Justering
- 2011-03-15
- Debatt
- 2011-04-06
- Beslut
- 2011-04-06
- Dokument & lagar
Allmänna motioner om taxering, skattebetalning och folkbokföring
Betänkande 2010/11:SkU20
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om taxering, skattebetalning och folkbokföring. Motionerna handlar bland annat om skatte- och avgiftskontrollen, inbetalning av skatter och avgifter, behovet av synliga skatter, skatteflyktslagen, så kallad tredjemansrevision och skattenämnderna. Andra motioner handlar om folkbokföringsfrågor, skyddet för personuppgifter, ID-kortens utformning och hindersprövning.- Behandlade dokument
- 55
- Förslagspunkter
- 14
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 29, 100 minuter
- Justering
- 2011-02-17
- Debatt
- 2011-03-09
- Beslut
- 2011-03-09
- Dokument & lagar
Allmänna motioner om punktskatter
Betänkande 2010/11:SkU21
Riksdagen har beslutat om att be regeringen se över om skatteskillnaderna mellan diesel miljöklass 1 och miljöklass 3 kan minskas. I Sverige finns miljöklasserna 1, 2 och 3 för diesel. En lägre klass innebär en ur miljösynpunkt bättre produkt och lägre skatt. Europadiesel uppfyller i dag miljökraven i miljöklass 3. Men all diesel inom EU är numera svavelfri och europadieselns partikelutsläpp kan begränsas allt mer genom användningen av partikelfilter. Samtidigt säger riksdagen nej till övriga motioner från motionstiden 2010 om punktskatter. Motionerna handlar bland annat om skatt på handelsgödsel, bekämpningsmedel, avfallsförbränning och lotterier. Andra motioner handlar om privatinförsel av alkohol och tobak, försäljning i exportbutiker och trängselskatt.- Behandlade dokument
- 36
- Förslagspunkter
- 17
- Reservationer
- 13
- Anföranden och repliker
- 41, 144 minuter
- Justering
- 2011-02-17
- Debatt
- 2011-03-09
- Beslut
- 2011-03-09
- Dokument & lagar
Allmänna motioner om mervärdesskatt
Betänkande 2010/11:SkU19
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om mervärdesskatt. Orsaken är bland annat att det redan pågår arbete i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om sänkt eller slopad moms för nya grupper av varor och tjänster samt momsreglerna för ideell verksamhet.- Behandlade dokument
- 29
- Förslagspunkter
- 3
- Anföranden och repliker
- 4, 19 minuter
- Justering
- 2011-02-17
- Debatt
- 2011-03-09
- Beslut
- 2011-03-09