Sök

Kravet på legitimation flyttas fram till den 1 december 2013 för vissa lärare och förskollärare. Skälet är att Skolverket hittills inte hunnit pröva en tillräckligt stor mängd ansökningar om legitimation.

Riksdagen beslutade 2011 att införa ett legitimationssystem för lärare och förskollärare. Lagen skulle börja tillämpas i juli 2012 för lärare och förskollärare som fått examen eller anställning efter den 1 juli 2011. Eftersom Skolverket hittills inte hunnit pröva en tillräckligt stor mängd ansökningar om legitimation beslutade riksdagen att tidpunkten för tillämpningen flyttas fram till den 1 december 2013 för denna grupp lärare och förskollärare. Riksdagen beslutade också att ge regeringen i uppdrag att återkomma med en finansieringsplan och med en rapport vid årsskiftet om hur arbetet med legitimationsreformen går.

Skollagen innebär att enbart legitimerade lärare kan få fast anställning och sätta betyg. För att få legitimation måste en lärare ha tagit examen och genomgått en introduktionsperiod på minst ett år. En nämnd under Skolverket kan varna en lärare, till exempel för oskicklighet, och i allvarliga fall dra in legitimationen.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

19, 63 minuter

Justering

2012-06-12

Debatt

2012-06-18

Beslut

2012-06-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ersätta tre myndigheter med två inom utbildningsområdet. Den ena nya myndigheten ska ansvara för i huvudsak kvalitetssäkring och tillsyn av den högre utbildningen. Den andra myndigheten ska ansvara för service, samordning, främjande och utvecklande verksamhet, internationellt samarbete samt mobilitet inom utbildningsområdet. Med mobilitet menas i det här fallet internationell rörlighet för studenter. Högskoleverket (HSV), Verket för högskoleservice (VHS) och Internationella programkontoret (IPK) ska läggas ner. Den nya organisationen är tänkt att börja gälla den 1 januari 2013.

Riksdagen gjorde också ett tillkännagivande om myndigheternas uppgifter som innebär följande:

• En högskolemyndighet bör få i uppdrag att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter inom den högre utbildningen.
• En nationell aktör bör arbeta för att stimulera intresset för högre studier och främja breddad rekrytering.
• Myndigheten för kvalitetssäkring och tillsyn ska ha ett självständigt uppdrag att arbeta med omvärldsbevakning och analys för högskolesektorn.

Riksdagen gjorde dessutom ett tillkännagivande i frågan om hur vissa ledamöter i styrelser för statliga universitet och högskolor ska utses. Regeringen menar att ordföranden och de ledamöter som regeringen utser bör utses efter förslag av en nomineringsgrupp. Utskottet är positivt till detta men vill att nomineringsgruppen ska utökas med en studentrepresentant vid universitetet eller högskolan.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Justering

2012-05-31

Debatt

2012-06-18

Beslut

2012-06-19

Elektroniskt material som gjorts tillgängligt för allmänheten ska arkiveras på Kungliga biblioteket på samma sätt som tidningar, böcker, videoband, radio- och TV-program. Syftet är att materialet ska bevaras i forskningssyfte och som kulturarv.

Arkiveringen gäller bara elektroniskt material som massmedieföretag och liknande publicerar elektroniskt och som rör svenska förhållanden. Det gäller inte privata bloggar eller hemsidor. Däremot ska myndigheter också lämna ett exemplar av sina publikationer till Kungliga biblioteket för arkivering.

Den nya lagen börjar gälla den 1 juli 2012 och kommer tillämpas på material som publiceras efter den 31 december 2014. Vissa massmedieföretag och myndigheter kommer dock bli skyldiga att lämna exemplar av det som publiceras till Kungliga biblioteket redan efter den 31 mars 2013.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-05-31

Debatt

2012-06-11

Beslut

2012-06-13

Studie- och yrkesvägledning är viktigt för att undvika felaktiga val som kan leda till onödiga kostnader för individen och samhället. Riksdagen vill därför i ett tillkännagivande att regeringen förbättrar studie- och yrkesvägledningen i gymnasieskolan.

Studie- och yrkesvägledning är av stor betydelse för att underlätta den enskildes studie- och yrkesval. En väl fungerande studie- och yrkesvägledning kan bidra till att fler elever väljer en utbildning som motsvarar deras förväntningar och behov. Det också kan bidra till att förbättra genomströmningen i gymnasieskolan. Riksdagen anser också att det är viktigt att förbättra kontakterna mellan utbildning och arbetsliv inom både högskoleförberedande program och yrkesprogram.

Riksdagen sa vidare nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2011 om gymnasieskolan.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

21

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

25, 100 minuter

Justering

2012-04-26

Debatt

2012-05-24

Beslut

2012-05-30

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om studiestöd. Skälet är gällande lagar och regler och att det redan pågår utredningar i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om möjligheter för alla att studera, ett flexiblare studiemedelssystem, fribeloppets avskaffande, studiemedelssystemet för studerande på den kommunala vuxenutbildningens grundläggande nivå, åldersgränser för studiemedel, avskrivning av studieskulder för personer som flyttar till landsbygdskommuner och en avveckling av Centrala studiestödsnämnden (CSN).

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

9

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

11, 57 minuter

Justering

2012-04-26

Debatt

2012-05-24

Beslut

2012-05-30

Riksdagen uppmanar regeringen att komma in med ett förslag om att kommunerna ska få stimulansbidrag så att de kan erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid. Förslaget ska lämnas till riksdagen inom ramen för budgetprocessen.

Riksdagen påpekar att över hälften av Sveriges kommuner har inte barnomsorg på obekväm arbetstid. Det ställer till problem för föräldrar som arbetar kvällar, helger och nätter, vilket är vanligt inom exempelvis vården, industrin, servicesektorn och kulturvärlden. Det är ett extra stort problem för ensamstående föräldrar, som är mer drabbade av arbetslöshet än andra föräldrar. Avsaknaden av barnomsorg får inte utgöra ett hinder för föräldrar att ta ett jobb, menar riksdagen.

Beslutet grundar sig delvis på motioner från Socialdemokraterna och Miljöpartiet.

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

17

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

34, 118 minuter

Justering

2012-04-26

Debatt

2012-05-10

Beslut

2012-05-23

Riksdagen sa nej till 180 motioner från allmänna motionstiden 2011 om olika frågor inom skolpolitikens område. Skälet är bland annat pågående arbete och gällande bestämmelser. Motionerna handlar bland annat om resurser till kommunerna, avgifter, fristående skolor, kvalitet, elevhälsa och mobbning, it i skolan, tillgång till skolbibliotek, modersmål, teckenspråk, vissa ämnen såsom matematik och moderna språk samt fritidshem.

Behandlade dokument

135

Förslagspunkter

45

Reservationer

61 

Anföranden och repliker

20, 96 minuter

Justering

2012-04-17

Debatt

2012-05-10

Beslut

2012-05-23

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond har lämnat sin verksamhetsberättelse för 2011 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat stiftelsens årsredovisning för samma år och lämnat sin redogörelse till riksdagen. Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Justering

2012-03-29

Debatt

2012-04-19

Beslut

2012-04-25

Elever som läser moderna språk på högre nivåer i gymnasieskolan kan få så kallade meritpoäng. Teckenspråk likställs inte i dag med moderna språk och ger därför inte meritpoäng. Riksdagen vill att teckenspråk ska likställas med moderna språk när det gäller meritpoäng. Detta för att inte missgynna elever som väljer att studera teckenspråk på avancerad nivå. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen.

Bakgrunden är att regeringen och riksdagen tidigare har bedömt att det är viktigt att uppmuntra elever att fortsätta sina studier i moderna språk på högre nivåer i gymnasiet. Därför infördes meritpoäng för moderna språk. Samtidigt finns det tecken på att gymnasie- och högstadieelever väljer bort studier i teckenspråk av strategiska skäl. Detta eftersom teckenspråk inte ger meritpoäng på samma sätt som moderna språk.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2011 om högskolan.

Behandlade dokument

85

Förslagspunkter

25

Reservationer

33 

Anföranden och repliker

20, 77 minuter

Justering

2012-03-29

Debatt

2012-04-19

Beslut

2012-04-25