Dokument & lagar (527 träffar)

Betänkande 2010/11:FöU7

Den så kallade Studsviklagen reglerar den avgift som kärnkraftsföretagen betalar för avvecklingen av viss historisk verksamhet med koppling till det svenska kärnkraftsprogrammet. Riksdagen har tidigare beslutat att lagen skulle sluta gälla i slutet av 2011, men nu förlängs tiden till slutet av 2017. Det betyder att avgiften kommer att tas ut till och med 2017. Det blir också tydligare vilka verksamheter och åtgärder som omfattas av Studsvikslagen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2011-05-31 Debatt: 2011-06-21 Beslut: 2011-06-22

Betänkande 2010/11:FöU7 (pdf, 363 kB)

Utlåtande 2010/11:TU22

Trafikutskottet har granskat EU-kommissionens vitbok om en färdplan för ett gemensamt europeiskt transportområde. Färdplanen innehåller visioner och målsättningar för att åstadkomma ett konkurrenskraftigt och hållbart transportsystem. Utskottet instämmer i huvudsak i de mål och initiativ som kommissionen redovisar. Utskottet betonar vikten av miljö- och klimatrelaterade frågor liksom behovet av att skapa ett mer enhetligt transportsystem i Europa med bland annat väl fungerande transportflöden över nationsgränserna. Utskottet understryker också att särskild hänsyn måste tas till de förhållanden som råder i länder som Sverige med stora avstånd och låg befolkningstäthet i stora områden. Kommissionen föreslår ett procentuellt mål för överflyttning av transporter från väg till andra transportslag. Utskottet ifrågasätter detta. En överflyttning från ett transportslag till ett annat inte kan vara ett mål i sig, menar utskottet. Det är bättre, tycker utskottet, att fokusera på att förbättra förutsättningarna för konkurrenskraftiga transporter inom de övriga transportslagen. Kommissionens tycker att det bör bli obligatoriskt att införa vägavgifter och skatter genom kilometerskatt för tunga lastbilar. Utskottet håller inte med. Utskottet stöder inte heller något generellt initiativ till att öronmärka inkomster från transportsektorn. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 3
Beredning: 2011-05-12 Justering: 2011-05-31 Debatt: 2011-06-13 Beslut: 2011-06-15

Utlåtande 2010/11:TU22 (pdf, 122 kB) Webb-tv debatt om förslag: Färdplan för ett gemensamt europeiskt transportområde

Betänkande 2010/11:JuU19

Riksrevisionen har granskat polisens brottsförebyggande arbete. Granskningen visar att polisen planerar för mycket mer resurser till det brottsförebyggande arbete än vad som används för ändamålet. Riksrevisionen konstaterar vidare att effekten av det arbete som utförts varit oklar. Riksrevisionens styrelse betonar i sin redogörelse att det är viktigt att det brottsförebyggande arbetet fungerar tillfredställande. Enligt riksdagens intentioner ska arbetet vara planlagt, proaktivt, problemorienterat och kunskapsbaserat samt göras i samverkan med andra samhällsaktörer. Riksrevisionens styrelse anser att kunskapen om det brottsförebyggande arbetet måste öka hos polisen så att regeringen får förbättrade möjligheter att övergripande styra det brottsförebyggande arbetet. Ökad kunskap kan dessutom leda till att återrapporteringen till riksdagen om effekterna av det brottsförebyggande arbetet kan förbättras. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2011-05-31 Debatt: 2011-06-09 Beslut: 2011-06-15

Betänkande 2010/11:JuU19 (pdf, 93 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens styrelses redogörelse om polisens brottsförebyggande arbete

Betänkande 2010/11:JuU7

Riksdagen sa nej till motioner om polisfrågor från den allmänna motionstiden 2010. Skälet är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om polisens arbetsmetoder, Tullverkets befogenheter i brottsutredningar, arbetet mot barnsexturism och samarbetet inom EU.

Förslagspunkter: 35 Reservationer: 16
Justering: 2011-05-31 Debatt: 2011-06-09 Beslut: 2011-06-15

Betänkande 2010/11:JuU7 (pdf, 356 kB) Webb-tv debatt om förslag: Polisfrågor

Betänkande 2010/11:CU28

Det finns en FN-konvention om internationella köp av varor (CISG). Syftet är att samma regler ska gälla för ett köp oavsett vilka länder som ett köpeavtal har anknytning till. Den del i konventionen som gäller avtal ska nu föras in i lagen om internationella köp. CISG baseras på kontraktsprincipen, som i sin renaste form innebär att en anbudsgivare blir bunden av sitt anbud då det accepteras av mottagaren. Den svenska avtalslagen ska dock även i fortsättningen gälla för avtal mellan företag som har sina affärsställen i Danmark, Finland, Island, Norge eller Sverige. Beslutet innebär att Sverige återkallar sin reservation mot avtalsdelen i konventionen och att det förbehåll som gäller den internordiska handeln justeras till att omfatta även avtalsdelen. Regeringen ska bestämma när lagändringarna börjar gälla.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2011-05-31 Debatt: 2011-06-09 Beslut: 2011-06-15

Betänkande 2010/11:CU28 (pdf, 113 kB)

Kallelse och föredragningslista 2010/11:34 EU-nämndens sammanträde 2011-05-27

EU-nämnden Kallelse och föredragningslista 2010/11:34 Möte: Sammanträde med EU-nämnden Datum: 2011-05-27 kl. 08:00 Plats: Skandiasalen N3 Föredragningslista Konkurrenskraft industri Närings- och energiminister Maud Olofsson Återrapport från möte i rådet den 9-10 mars Återrapport från informellt ministermöte den 12-13

2011-05-27

EU-nämndens uppteckningar 2010/11:35

2010/11:35, Fredagen den 27 maj 1 Konkurrenskraft industri Närings- och energiminister Maud Olofsson Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för konkurrenskraft industri den 910 mars 2011 Återrapport från informellt ministermöte den 1213 april 2011 Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd

2011-05-27

Betänkande 2010/11:KU28

Regeringen ska se över vallagen. Mot bakgrund av erfarenheterna av höstens riksdagsval uppmanar riksdagen regeringen att lyfta in ett antal frågor i utredningen. Det handlar bland annat om röstlokaler för förtidsröstning, budröstning. partisymboler på valsedlar, möjligheter för personer med funktionsnedsättning att rösta och utbildning av röstmottagare. Riksdagen menar också att det vore bra om regeringen i lämpligt sammanhang utreder möjligheten att införa ett elektroniskt röstningssystem i val- och röstningslokaler Riksdagen sa vidare nej till en rad motionsförslag, bland annat till förslaget om röstning via internet.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2011-04-14 Justering: 2011-05-17 Debatt: 2011-06-13 Beslut: 2011-06-15

Betänkande 2010/11:KU28 (pdf, 740 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vallagsfrågor

Betänkande 2010/11:AU11

Riksdagen uppmanar regeringen att stoppa nya anvisningar av långtidsarbetslösa personer till jobb- och utvecklingsgarantins fas 3. Riksdagen ber också regeringen att skyndsamt redovisa för riksdagen vilka åtgärder som man vidtagit med anledning av uppmaningen. Enligt beslutet har långtidsarbetslösa placerats i fas 3 utan att regeringen låtit kontrollera seriositet och kvalitet. Vissa deltagare erbjuds inte någon meningsfull sysselsättning. Andra deltagare får utföra reguljära arbetsuppgifter. Jobb- och utvecklingsgaranti för personer som varit långvarigt arbetslösa infördes 2007. Aktiviteterna är indelade i tre faser. Den första och andra fasen fokuserar på intensifierat jobbsökande respektive olika arbetsmarknadspolitiska program. Efter 450 arbetslösa dagar förs alla över 25 år över till garantins sista del, fas 3. Syftet med fas 3 är att långtidsarbetslösa ska erbjudas sysselsättning hos en anordnare med arbetsuppgifter som annars inte skulle utföras och som kan ses som kvalitetshöjande.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2011-05-19 Debatt: 2011-06-09 Beslut: 1899-01-01

Betänkande 2010/11:AU11 (pdf, 34 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fas 3 i jobb- och utvecklingsgarantin

Betänkande 2010/11:UU17

Riksdagen har godkänt ett nytt samarbetsavtal, ett så kallat ramavtalet, mellan EU och Indonesien. Både EU och de enskilda medlemsländerna är avtalsparter tillsammans med Indonesien. Avtalet berör många olika områden. Några exempel är miljö och klimatförändring, energi, vetenskap och teknik, luft- och sjöfart samt kultur och utbildning. Migration, människosmuggling och penningtvätt samt ekonomiska frågor som handel och investeringar är exempel på andra frågor som tas upp. Avtalet innehåller också åtaganden från Indonesiens sida om respekt för mänskliga rättigheter samt skyldigheter i fråga om terroristbekämpning och massförstörelsevapen. Genom avtalet åtar sig Indonesien även att ansluta sig till Romstadgan för den internationella brottmålsdomstolen (ICC). Avtalet utgör ramen för förhandlingar mellan EU och Aseanländerna om ett frihandelsavtal. Asean är ett politiskt och ekonomiskt samarbete mellan Indonesien och nio andra länder i Sydostasien. För att ett frihandelsavtal ska kunna ingås krävs avtal om partnerskap och samarbete mellan EU och varje land som ingår i Asean. De övriga länderna är Malaysia, Filippinerna, Singapore, Thailand, Brunei, Kambodja, Laos, Myanmar och Vietnam.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2011-05-19 Debatt: 2011-06-09 Beslut: 2011-06-15

Betänkande 2010/11:UU17 (pdf, 47 kB)

Betänkande 2010/11:UU16

Riksdagen har godkänt ett nytt samarbetsavtal, ett så kallat ramavtalet, mellan EU och Sydkorea. Både EU och de enskilda medlemsländerna är avtalsparter tillsammans med Sydkorea. När EU och Sydkorea började förhandla om ett frihandelsavtal behövde det äldre ramavtalet uppgraderas. Avtalet berör många olika områden. Några exempel är miljö och klimat, energi, vetenskap och teknologi, luft- och sjöfart samt kultur och utbildning. Migration, terrorismbekämpning och samarbete på det brottsbekämpande området är exempel på andra frågor som tas upp. Det finns en juridisk länk mellan ramavtalet och frihandelsavtalet, som redan godkänts. Förmånerna i frihandelsavtalet kan sägas upp om något land bryter mot centrala frågor i ramavtalet, till exempel frågor om mänskliga rättigheter och icke-spridning av massförstörelsevapen.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2011-05-19 Debatt: 2011-06-09 Beslut: 2011-06-15

Betänkande 2010/11:UU16 (pdf, 30 kB)

Betänkande 2010/11:UU15

Riksdagen har sagt nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik. Motionerna handlar om barnets rättigheter, agerande för att avskaffa dödsstraff och tortyr, folkrätt samt om mål och inriktning för den svenska politiken för de mänskliga rättigheterna. Andra motioner tar upp diskriminering och förföljelse på grund av sexuell läggning och könsidentitet, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter samt kvinnors rättigheter. Utrikesutskottet framhåller i sitt beslutsunderlag till riksdagen att omsorgen om och försvaret av de mänskliga rättigheterna är en integrerad och central del av den svenska utrikespolitiken.

Förslagspunkter: 13 Reservationer: 8
Beredning: 2011-04-12 Justering: 2011-05-19 Debatt: 2011-06-09 Beslut: 2011-06-15

Betänkande 2010/11:UU15 (pdf, 325 kB) Webb-tv debatt om förslag: Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Utlåtande 2010/11:SoU17

I ett meddelande presenterar EU-kommissionen en EU-agenda för barns rättigheter. Agendan innehåller allmänna principer som ska hjälpa EU att vara ett föredöme när det gäller att se till att bestämmelserna om barns rättigheter i EU-stadgan och i FN:s barnkonvention följs. Agendan innehåller också ett antal konkreta insatser för barn inom prioriterade områden. Socialutskottet konstaterar att EU-agendan har samma målsättning som den svenska barnrättspolitiken. Riksdagen sa i höstas ja till en strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige. Utskottet gör samma bedömning som regeringen. Utskottet anser att bland annat följande punkter bör beaktas i det fortsatta arbetet: Grundläggande data och information som ska fungera som beslutsunderlag bör delas upp utifrån kön. Ett aktivt arbete bör bedrivas för att stärka både flickors och pojkars rättigheter. Arbetet med flyktingbarn måste också omfatta arbete med så kallade papperslösa barn. I arbetet med att bekämpa våld mot barn måste också ingå att avskaffa barnaga. Alla EU-länder har ratificerat FN:s barnkonvention. I arbetet med att öka ansträngningarna för att skydda och främjas barns rättigheter bör det ingå att intensifiera arbetet med att genomföra barnkonventionen i respektive EU-land. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2011-05-19 Debatt: 2011-06-08 Beslut: 2011-06-08

Utlåtande 2010/11:SoU17 (pdf, 168 kB) Webb-tv debatt om förslag: En EU-agenda för barns rättigheter

Betänkande 2010/11:SoU14

Riksrevisionen har granskat arbetet med förberedelserna inför apoteksreformen. Riksrevsionens styrelse redogör för resultaten i en rapport. Delar av arbetet har enligt styrelsen skötts väl, men man anser att regeringen bör överväga förutsättningarna för konkurrensneutralitet, formerna för utgivning av tillstånd och tillsyn samt förutsättningarna för en uppföljning av reformen. Styrelsen föreslår att man skapar en gemensam organisation som ger ut tillstånd och sköter tillsynen på apoteksmarknaden. Statskontoret har fått i uppdrag av regeringen att följa upp och utvärdera reformen. Riksrevisionen ser positivt på detta och lyfter fram att man alltid bör försäkra sig om att grundläggande data finns tillgängliga för att reformer ska kunna utvärderas. Socialutskottet har granskat styrelsens redogörelse. Utskottet välkomnar Riksrevisionens granskning eftersom den ger möjlighet att tidigt vidta åtgärder som kan göra det lättare att uppnå och följa upp målen med apoteksreformen. Man konstaterar att regeringen redan vidtagit en del av de åtgärder som Riksrevisionen rekommenderar. Utskottet har också hållit en öppen utfrågning i ämnet för att informera sig. Trots att mycket pekar på att omregleringen i det stora hela har varit en framgång, anser utskottet att det fortfarande finns saker kvar att förbättra. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2011-05-19 Debatt: 2011-06-08 Beslut: 2011-06-08

Betänkande 2010/11:SoU14 (pdf, 3534 kB) Webb-tv debatt om förslag: Apoteksomregleringen

Betänkande 2010/11:MJU23

EU:s förordning om frivillig miljöledning och miljörevision har ersatts av en ny EU-förordning. Därför ändrades också ett antal hänvisningar i svensk lag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa nej till en motion från allmänna motionstiden 2010 om att avskaffa kommunernas vetorätt vid beslut on nya vindkraftsanläggningar.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2011-05-17 Debatt: 2011-06-08 Beslut: 2011-06-08

Betänkande 2010/11:MJU23 (pdf, 282 kB) Webb-tv debatt om förslag: Miljöledning, miljörevision och prövning av vindkraft

Betänkande 2010/11:TU19

Behörighetskraven för lokförare anpassas till ett EU-direktiv. Syftet med direktivet är att skapa enhetliga regler för hela EU. Ändringarna innebär följande: Ett nytt förarbevis för lokförare införs. Förarbeviset utfärdas av Transportstyrelsen och styrker att föraren uppfyller vissa minimikrav när det gäller bland annat lämplighet och utbildning. Alla lokförare ska dessutom ha kompletterande intyg som anger vilken typ av tåg de har rätt att köra och på vilken järnvägsinfrastruktur. Intygen utfärdas av arbetsgivaren. Alla förarbevis och intyg samlas i ett register. Utbildningssamordnarna och de lärare som beslutar om betygen, så kallade examinatorer, ska godkännas av Transportstyrelsen. Detsamma gäller för de läkare och psykologer som bedömer lokförarnas fysiska och psykiska lämplighet. Den nya lagen gäller från den 1 juli 2011. De nya behörighetskraven gäller inte fristående lokala och regionala järnvägsnät, tunnelbana eller spårvägar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag med ett förtydligande. Riksdagen vill inte att reglerna för registrering av järnvägsinfrastruktur och järnvägsfordon ska gälla för museijärnvägar. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att återkomma med förslag på hur ett sådant undantag kan regleras. Därmed sa riksdagen delvis ja till en motion från Socialdemokraterna.

Förslagspunkter: 2
Beredning: 2011-04-28 Justering: 2011-05-19 Debatt: 2011-06-01 Beslut: 2011-06-01

Betänkande 2010/11:TU19 (pdf, 980 kB) Webb-tv debatt om förslag: Behörighet för lokförare

Betänkande 2010/11:NU21

EU arbetar med att skapa en inre marknad för el och naturgas. Därför har EU tagit fram ett tredje inremarknadspaket för el och naturgas. Där finns nya och mer detaljerade åtgärder som ska underlätta för gemensamma lagar och standarder. För att anpassa den svenska lagstiftningen till paketet har riksdagen beslutat om ändringar i ellagen och naturgaslagen. Av samma skäl har riksdagen sagt ja till två nya lagar som gäller certifiering av stamnätsföretag för el respektive vissa naturgasföretag. Lagändringarna börjar i huvudsak gälla den 1 augusti 2011. Riksdagen har samtidigt sagt nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om elmarknadspolitik. Motionerna handlar bland annat om smarta elnät, elmätning och elmarknadens funktion.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 3
Justering: 2011-05-17 Debatt: 2011-06-01 Beslut: 2011-06-01

Betänkande 2010/11:NU21 (pdf, 2829 kB) Webb-tv debatt om förslag: Tredje inre marknadspaketet för el och naturgas m.m.

Betänkande 2010/11:KrU8

Kulturutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om insatser för läsfrämjande och övergripande digitaliseringsfrågor på biblioteks- och kulturarvsområdet. Skälet är bland annat pågående arbete på området och tidigare beslut. Motionerna handlar bland annat om tillgång till bibliotek, punktskriftens ställning, digitala bibliotek och satsning på digital folkbildning.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 9
Justering: 2011-05-19 Debatt: 2011-06-08 Beslut: 2011-06-08

Betänkande 2010/11:KrU8 (pdf, 181 kB) Webb-tv debatt om förslag: Insatser för läsfrämjande och digitalisering

Betänkande 2010/11:FiU39

Reglerna för elektroniska pengar anpassas till ett nytt EU-direktiv. Elektroniska pengar kan lagras elektroniskt eller magnetiskt, till exempel på ett kort eller konto. De kan användas i stället för kontanter vid betalning. Syftet med EU-direktivet är att göra det enklare att starta och driva företag som ger ut elektroniska pengar. Reglerna om elektroniska pengar anpassas också till EU:s nya regler för betaltjänster. Den nya lagen innehåller bland annat regler om tillstånd samt utgivning och inlösning av elektroniska pengar. Banker, kreditmarknadsföretag och myndigheter från EES-länderna får ge ut elektroniska pengar i Sverige utan tillstånd. Den som har elektroniska pengar ska när som helst kunna lösa in dem hos utgivaren. Utgivaren får inte ge någon ränta på pengarna. Finansinspektionen ansvarar för tillsynen av de institut som bedriver verksamhet med elektroniska pengar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2011-05-19 Debatt: 2011-06-08 Beslut: 2011-06-08

Betänkande 2010/11:FiU39 (pdf, 4382 kB)

Betänkande 2010/11:CU20

Riksdagen har sagt nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om fastighetsrättsliga frågor. Motionerna handlar om jordabalkens felregler, tomträtt, bostadsarrende och expropriation.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 2
Justering: 2011-05-19 Debatt: 2011-06-01 Beslut: 2011-06-01

Betänkande 2010/11:CU20 (pdf, 187 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fastighetsrätt