1 157 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, EU-nämndens kallelser och föredragningslistor, EU-nämndens uppteckningar, Kommittéberättelser, 2009/10, 1895, 1889, sorterat efter datum
För att anpassa presstödet till EU:s statsstödsregler har riksdagen beslutat att presstödsförordningen ska ändras. Detta medför en minskning av det ekonomiska stödet till så kallade högfrekventa storstadstidningar som Svenska Dagbladet och Skånska Dagbladet. Minskningen av driftsstödet ska ske etappvis under fem år. De högfrekventa storstadstidningarna ska i fortsättningen ha rätt till samma allmänna driftsstöd som övriga hög- och medelfrekventa dagstidningar. Men eftersom det i presstödsförordningen ställs särskilda krav på storstadstidningar kan de även få ett extrastöd. Stödet ska täcka 40 % av de nettokostnader som de särskilda kraven resulterar i. Det sammanlagda driftsstödet till storstadstidningar ska samtidigt begränsas till 45 miljoner kronor per år. De övergångsbestämmelser i presstödsförordningen som gäller i dag tas bort. Gränser för hur stor del av tidningsföretagens kostnader som får täckas av driftsstödet ska också införas. Presstödsförordningens giltighet ska begränsas så att den gäller den 31 december 2016. Ändringarna kan börja gälla den 1 januari 2011. Detta förutsätter att ändringarna godkänns av Europeiska kommissionen som genomför en prövning av presstödet.
Regeringen redovisar för riksdagen varje år hur den har genomfört riksdagens beslut. Årets redovisning visar enligt konstitutionsutskottet, KU, på vissa enstaka brister i regeringens återrapportering av om riksdagens beslut anses genomförda eller ej. KU har låtit övriga utskott komma in med synpunkter. Ett antal utskott bedömer att några av de riksdagsbeslut som regeringen anser vara färdigbehandlade i själva verket inte är det. Ett av besluten gäller en översyn av ärenden om bortförda barn. Regeringen fick i uppdrag att redovisa resultatet av översynen till riksdagen men har inte gjort det. Ett annat ärende handlar om att regeringen aviserat att den överväger att betrakta rapporteringen i frågan om beskattning av ersättning till ledamöter i Europaparlamentet som slutbehandlat. Skatteutskottet förutsätter att regeringen tar initiativ till en mer ingående behandling av frågan. KU förutsätter att regeringen tar hänsyn till vad utskotten framfört och att den genomför de åtgärder som behövs. Utskottet tänker förstärka sin granskning av regeringens årliga rapport i fortsättningen. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
Regeringen föreslår i en proposition omfattande ändringar i regeringsformen och även ett stort antal andra lagändringar, bland annat i vallagen och kommunallagen. Enligt förslaget kommer statsministern stöd i riksdagen efter varje val att prövas genom en obligatorisk omröstning. Lagrådets roll förstärks och domstolarnas självständiga ställning markeras. Enskildas skydd mot integritetsintrång som innebär övervakning eller kartläggning förstärks. Sveriges medlemskap i EU tydliggörs liksom vårt deltagande i internationellt samarbete inom ramen för FN och Europarådet. Vid sidan av de många sakliga ändringarna föreslås språkliga och redaktionella ändringar i syfte att göra regleringen mer överskådlig och tydlig samt göra lagtexten könsneutral. Grundlagsförändringar kräver två riksdagsbeslut med ett val emellan. Förändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2011. Riksdagen antog grundlagsförslagen som vilande och skjuter upp lagar om ändringar i bland annat vallagen och kommunallagen till nästa riksmöte.
Digital bio och annan offentlig uppspelning ur databaser ska omfattas av grundlagsskyddet i yttrandefrihetsgrundlagen. Digital bio innebär att filmvisningen distribueras och lagras med hjälp av digital teknik istället för analog, till exempel via satellit eller bredband. Digital bio omfattas av undantaget från censurförbudet och granskas på samma sätt som traditionell biograffilm. Det blir också möjligt att i lag ställa krav på den som sänder tv i tråd att utforma sändningarna på ett sådant sätt att programmen genom textning, teckenspråkstolkning, syntolkning, uppläst text eller liknande teknik blir tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Yttrandefrihetsgrundlagens tillämplighet på viss databasverksamhet blir också tydligare. Grundlagsförändringar såsom dessa kräver två riksdagsbeslut med ett val emellan och föreslås börja gälla den 1 januari 2011.
Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen som granskar den statliga verksamheten i syfte att medverka till en god resursanvändning och en effektiv förvaltning. I dag lämnar Riksrevisionen dessa granskningar till regeringen. I framtiden ska de i stället lämnas direkt till riksdagen som i sin tur lämnar dem vidare till regeringen som ska yttra sig. Styrelsen vid Riksrevisionen avskaffas i sin nuvarande form och ersätts med Riksrevisionens parlamentariska råd. Rådets uppgift blir att ge riksdagen insyn i Riksrevisionens verksamhet. Rådet ska också fungera som ett organ för samråd mellan riksdagen och revisorerna. Riksrevisionen leds av tre riksrevisorer. Den av revisorerna som ansvarar för den administrativa ledningen får ett utökat ansvar. Han eller hon blir ensam beslutsfattare i administrativa och organisatoriska frågor. Ändringarna i riksdagsordningen har i enlighet med konstitutionsutskottets förslag antagits som vilande. Lagar om ändring i vissa andra lagar skjuts upp till nästa riksmöte. Ändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2011.
Föräldrar som har vårdnaden om barn blir skyldiga att betala skadestånd för vissa typer av skador som barnen orsakar genom brott. Syftet är att tydliggöra att det är föräldrarna som har huvudansvaret för sina barn och ungdomar. Föräldrarnas ansvar ska vara begränsat till högst en femtedel av prisbasbeloppet för varje skadehändelse. Det motsvarar just nu ungeför 8 500 kronor. Dessutom ska skadeståndet i undantagsfall kunna ändras om det i ett enskilt fall skulle vara uppenbart oskäligt. .
En ny luftfartslag ska ersätta 1957 års luftfartslag. Den nya lagen är en anpassning till gällande EU-regler och innebär bland annat följande: Brotten flygfylleri och grovt flygfylleri införs. Gränsen för flygfylleri ska gå vid 0,2 promille och för grovt flygfylleri vid 1,0 promille. Polisen ska kunna utföra kontroller och prov utan att det finns skälig misstanke om brott. En nollgräns införs för narkotika. Oregerliga passagerare som äventyrar säkerheten och som inte lyder befälhavaren ombord ska kunna dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Bestämmelser som i dag hindrar konkurrens för lokal flygtrafikledning tas bort. Detta innebär bland annat att en kommunal flygplats ska kunna upphandla flygtrafiktjänsten från andra än Luftfartsverket. Indelningen av flygplatser i allmänna flygplatser och enskilda flygplatser slopas. Regler som rör tillståndsprövning av flygplatser preciseras och klargörs. Lagändringarna börjar att gälla den 1 september 2010. Riksdagen sa ja till regeringens förslag men med vissa lagtekniska justeringar.
Riksdagen sa ja till ett nytt delmål inom det IT-politiska målet. Enligt det nya delmålet ska Sverige ha bredband i världsklass. Alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband. Dessutom ändras reglerna för tillstånd att använda radiosändare så att de blir modernare och effektivare. Det blir till exempel enklare att söka och hantera tillstånd vilket ska underlätta för både myndigheten och de som använder radiosändare som kräver tillstånd.
Riksdagen sa ja till att reglerna för personlig assistans ändras den 1 januari 2011. Det ska krävas tillstånd för att få bedriva verksamhet med personlig assistans. Den som har rätt till assistans och är arbetsgivare åt sina assistenter ska vara skyldig att anmäla sin verksamhet till Socialstyrelsen. Det införs en ny regel: När åtgärder rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas. Barnet ska få relevant information och få möjlighet att framföra sina åsikter. En annan ny regel gäller personer som har behov av mer än en personlig assistent samtidigt. Möjligheterna att tillgodose personens behov genom anpassning av bostaden eller andra hjälpmedel måste först utredas innan sådan assistans kan beviljas. Andra ändringar gäller kommunernas ansvar. Det här är ett exempel: När en kommun beviljar personlig assistans ska den enskilde personen erbjudas en individuell plan med planerade och beslutade insatser. Beslutet innebär också en ny lag om registerkontroll av personal som utför vissa insatser åt barn med funktionshinder. Socialstyrelsen och Försäkringskassan arbetar just nu bland annat med att ta fram ett instrument för att bedöma behovet av personlig assistans. Försäkringskassan har också fått i uppgift att följa upp de lokala försäkringscentrens beslut om personlig assistans. Riksdagen ger regeringen i uppdrag att lämna en redovisning så fort det finns underlag och vid behov förslag till åtgärder.
Riksdagen sa ja till att trängselskatt införs i de centrala delarna av Göteborg från den 1 januari 2013. Syftet är att förbättra framkomligheten och miljön i Göteborg. Skatten ska också bidra till att finansiera investeringar i kollektivtrafik, järnväg och vägar, bland annat Västlänken, och en ny älvförbindelse.
Rikspolisstyrelsen får göra avtal med andra länders myndigheter om omlokalisering av personer som har en stark hotbild emot sig. Dessa personer kallas för skyddspersoner. Meningen är att skyddspersonen ska få hjälp att bosätta sig och skapa en ny framtid i det land som han eller hon omplaceras till. Men för närvarande saknas bestämmelser som gör att uppehållstillstånd i Sverige kan beviljas enbart för att någon är en skyddsperson. Riksdagen har därför sagt ja till en ny grund för uppehållstillstånd. Utländska skyddspersoner och deras närstående som omlokaliseras till Sverige ska kunna få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd om minst ett år. Därefter ska skyddspersoner och deras närstående kunna ansöka om permanent uppehållstillstånd. Lagändringarna börja gälla den 1 juli 2010.
Det är viktigt att all information som produceras av myndigheter kan återskapas. Därför tar myndigheter regelbundet säkerhetskopior på datoriserad information. Annars kan viktiga handlingar försvinna vid tekniska fel, sabotage, brand eller andra olyckor. I dag är det oklart vilka lagar som gäller för säkerhetskopior. Om säkerhetskopior skulle vara allmänna handlingar omfattas de av offentlighetsprincipen. Vem som helst skulle kunna begära ut all information från säkerhetskopiorna. Privata brev, arbetsdokument och annan obearbetad information, som aldrig var tänkt att bli allmän handling, skulle bli offentliga. Riksdagen har därför beslutat om ändringar i tryckfrihetsförordningen så att säkerhetskopior inte ska vara allmänna handlingar. Eftersom beslutet medför grundlagsändringar måste riksdagen fatta ytterligare ett beslut efter valet höst 2010. Samtidigt behandlades ett förslag om ändring av sekretessen för tsunamibanden, regeringens säkerhetskopior efter naturkatastrofen 2005. Sekretessen bör enligt förslaget gälla i högst 70 år. Förslaget innebär ändringar i offentlighets- och sekretesslagen. Men riksdagen beslutade att ändringarna i offentlighets- och sekretesslagen ska skjutas upp till dess att riksdagen slutligen antagit ändringarna i tryckfrihetsförordningen. Lagändringarna börjar, om det slutligt antas av riksdagen, gälla den 1 januari 2011.
EU-nämndens kallelse och föredragningslista 2009/10:33 EU-nämndens sammanträde 2010-05-12
EU-nämnden
Kallelse och föredragningslista 2009/10:33
Möte: Sammanträde med EU-nämnden
Datum: 2010-05-12 kl. 13:00
Plats: Skandiasalen N3 Föredragningslista
Ekonomiska och finansiella frågor
Finansminster Anders Borg
Återrapport från möte i rådet den 16 mars
Återrapport från informellt möte i rådet den 16-17 april
2009/10:38, Onsdagen den 12 maj
1 Ekonomiska och finansiella frågor
Finansminister Anders Borg
Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 16 mars 2010
Återrapport från informellt möte i Europeiska unionens råd för ekonomiska och finansiella frågor den 1617 april 2010
Återrapport
I en skrivelse ger regeringen sin syn på hur Sverige ska bidra till en rättvis och hållbar global utveckling. Utgångspunkten är att de nationella politiska besluten inom alla områden även har betydelse för utvecklingen utanför Sveriges gränser. Extra fokus ligger på sex utmaningar, bland annat migrationsströmmar, klimatförändringar och miljöpåverkan. I skrivelsen berättar regeringen också om de resultat som uppnåtts sedan den förra skrivelsen presenterades 2008. Riksdagen ställde sig bakom regeringens beskrivning och avslutade ärendet med detta.
En viktig del i svensk energipolitik är att stödja forskning och innovation. Vetenskap och ny teknik ska ge ett långsiktigt hållbart energisystem i Sverige. Staten finansierar därför forskning – 2009 avsattes 1 147 miljoner kronor. Energimyndigheten ansvarar för de statliga satsningarna. Nu har myndighetens arbete under perioden 2007-2010 utvärderats. I en skrivelse till riksdagen berättar regeringen om resultatet. Regeringen anser att Energimyndigheten gör ett bra jobb. Att verksamheten bidrar till en omställning av energisystemet. Att myndigheten arbetar med tydliga mål som går att följa upp. Att samverkan med andra aktörer sker på ett bra sätt, både nationellt och internationellt. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
Riksdagen sa ja till ett statligt stöd till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer. Enligt förslaget ska en kvinnoorganisation för varje politiskt parti som är representerat i riksdagen kunna få stöd. Med kvinnoorganisation avses: en ideell förening som är ansluten till ett politiskt parti och som har som ändamål att stärka kvinnors ställning i samhället och som har en demokratisk uppbyggnad eller, en sammanslutning som finns inom ett politiskt parti och som arbetar för att stärka kvinnors ställning i samhället och som har en demokratisk uppbyggnad. Stöd lämnas som grundstöd och mandatstöd. Grundstödet är lika stort för alla kvinnoorganisationer som beviljas stöd. Mandatstödets storlek står i proportion till det antal mandat som det politiska parti som kvinnoorganisationen tillhör har i riksdagen. Lagen gäller från den 1 juli 2010 och tillämpas för första gången för året 2011.
Företagares sociala skyddsnät ska förbättras genom en utveckling av trygghetssystemen. Trygghetssystemen omfattar arbetslöshets-, sjuk- och föräldraförsäkringen. Förändringarna ska göra övergången mellan att vara anställd och starta eget företag enklare. Arbetsmarknadsutskottet har behandlat de delar av förslaget som handlar om arbetslöshetsförsäkringen. Förändringarna innebär bland annat att nya företagare som lägger ner verksamheten inom två år ska kunna få sin ersättning baserad på inkomster av tidigare anställning. Förändringarna berör även de som bedriver näringsverksamhet vid sidan om en heltidsanställning eller heltidsföretagande. Deras sidoverksamhet ska kunna bedömas som bisyssla, oavsett vilken inkomst den genererat. Förslaget innebär även utökade möjligheter till tillfälligt uppehåll i näringsverksamhet. Förändringarna börja gälla den 5 juli 2010. För dem som arbetar i gränslandet mellan att vara arbetstagare och företagare måste det vara tydligt vilka regler som gäller. Regeringen kommer därför att återkomma till riksdagen med ett klargörande om uppdragstagares möjligheter till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen.
Riksdagen har beslutat om en rad ändringar som rör studiestödet. Ändringarna innebär följande: För att öka möjligheterna för CSN att kunna driva in skulder ska CSN kunna säga upp ett studielån till omedelbar betalning om låntagaren trots påminnelser och krav inte betalar årsbelopp eller avgifter. Om det finns sannolika skäl att tro att en persons rätt till studiestöd har upphört eller ska minska ska CSN kunna hålla inne eller minska utbetalningar av studiestöd till dess att beslut i ärendet har fattats. Studerande som vårdar barn eller närstående bör ha möjlighet att få studielånet avskrivet från och med den 31:a vårddagen. En tydligare prövning av studieresultat ska göras vid bedömningen av fortsatt rätt till studiestöd. Reglerna om rätt till studiestöd för utländska medborgare anpassas till utvecklingen av EU-rätten. Det medför att familjemedlemmar till EES-medborgare och schweiziska medborgare och deras familjemedlemmar får utökad rätt till studiestöd. /ul>Riksdagen sa ja till regeringens förslag men med en mindre ändring. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2010.
Riksdagen har beslutat om en ny lag om ursprungsgarantier för el. Syftet med lagen är att slutkunden tydligt ska kunna se varifrån elen kommer. Hur stor andel som till exempel kommer från förnybara energikällor, som vatten- eller vindkraft. Riksdagen beslutade dessutom om vissa ändringar i ellagen och naturgaslagen. Ändringarna handlar om åtkomsten till och driften av el- och gasnät. Bakgrunden till besluten finns i ett EU-direktiv om främjandet av användningen av energi från förnybara energikällor. Där sätts ramarna för medlemsländernas arbete med att öka andelen förnyelsebar energi. I Sverige är mycket redan gjort för att genomföra direktivet. Men det krävs ytterligare insatser. Lagändringarna ska börja gälla den 1 december 2010.
