110 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Svensk författningssamling, EU-nämndens kallelser och föredragningslistor, EU-nämndens uppteckningar, Ministerrådsmöten (arkiv), 2004/05, 1917, Försvarsutskottet, Lagutskottet, sorterat efter datum
Aktiebolagslagen från 1975 ersätts den 1 januari 2006 av en ny aktiebolagslag. Ett antal andra lagar ändras också. Den nya aktiebolagslagen syftar till en språklig och systematisk modernisering av den svenska aktiebolagsrätten. Lagändringarna syftar även till att åstadkomma större flexibilitet för företagen. Den nya aktiebolagslagen innehåller bestämmelser om bland annat bolagsbildning, aktier, bolagets organisation, ökning av aktiekapitalet, värdeöverföring, fusion, delning av bolag, byte av bolagskategori och inlösen av minoritetsaktier.
Den 1 juli 2005 blir det möjligt för lesbiska par att få barn genom assisterad, eller konstgjord, befruktning på sjukhus i Sverige. Hittills har endast kvinnor som är gifta eller sambo med en man haft den möjligheten. Assisterad befruktning kan ske antingen genom insemination eller befruktning utanför kroppen, till exempel provrörsbefruktning. Enligt lagen får behandlingarna bara utföras vid allmänna sjukhus respektive universitetssjukhus. Ett barn som på detta sätt har kommit till genom assisterad befruktning har möjlighet att få veta vem den biologiska föräldern är. Ett lesbiskt par som genomgår en assisterad befruktning på sjukhus kommer att vara föräldrar till det barn som föds. Partnern eller sambon till den kvinna som föder barnet måste ha samtyckt till behandlingen. Föräldraskapet ska bestämmas genom bekräftelse eller dom.
Riksdagen sade nej till en motion om krishanteringsberedskap på nationell nivå. Skälet är att det pågår en omfattande utrednings- och beredningsprocess i de frågor som motionen tar upp.
Ensamkommande barn som söker uppehållstillstånd i Sverige ska få en god man. Den gode mannen ska utses snabbt efter det att barnet anlänt till Sverige. Personen i fråga ska vara både barnets förmyndare och vårdnadshavare. Om barnet får uppehållstillstånd ska en särskild vårdnadshavare ersätta den gode mannen. Även barn som blivit ensamma efter ankomsten till Sverige kan få en god man. Beslutet innebär också att en vårdnadshavare kan utses för barn vars föräldrar exempelvis försvunnit i en naturkatastrof eller liknande och där föräldrarna ännu inte kunnat dödförklaras. De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 juli 2005.
Lönegarantilagen ändras så att ett EU-direktiv genomförs i svensk rätt. Även lagen om europabolag ändras. Lagändringarna börjar gälla den 7 oktober 2005.
Riksdagen sa i huvudsak ja till regeringens förslag till ny upphovsrättslagstiftning. Beslutet innebär att ett tydligt förbud införs mot nedladdning av musik, bilder och annat material på Internet för privat bruk utan upphovsmannens tillstånd. Personer som gjort sig skyldiga till olaglig kopiering ska betala skadestånd om de haft uppsåt, det vill säga att de känt till att materialet inte får kopieras, eller om de varit grovt oaktsamma. När det gäller kravet på oaktsamhet gick riksdagen ett steg längre än regeringen. Regeringen ansåg i sitt förslag att det räckte med att vara oaktsam, inte grovt oaktsam. Det kommer inte längre, annat än i undantagsfall, vara tillåtet att kopiera böcker utan att författaren får betalt. Att bränna ett exemplar av en CD-skiva man köpt eller att kopiera tidningsartiklar kommer fortfarande att vara tillåtet. Teknik som används till att knäcka koder eller kringgå kopieringsskydd för upphovsrättsligt material på Internet förbjuds. Den får inte heller säljas. Avgiften på oinspelade CD-skivor, DVD-skivor, kassetter och videoband höjs för att kompensera författare, musiker och andra upphovsmän ekonomiskt för den privata kopiering som är tillåten. Bibliotek, arkiv och skolor kommer att få utökade möjligheter att kopiera upphovsrättsligt material digitalt. Lagändringarna grundar sig på ett EU-direktiv och börjar gälla den 1 juli 2005.
Ministerrådet i EU har beslutat att inrätta en europeisk försvarsbyrå. Byrån ska bland annat utveckla försvarskapaciteten på området krishantering och främja det europeiska försvarsmaterielsamarbetet. Ministerrådet har beslutat om privilegier och immunitet för Europeiska försvarsbyrån och de som jobbar där. Riksdagen godkände ministerrådets beslut.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag om att införa statlig lönegaranti vid företagsrekonstruktion. Lagändringarna innebär att arbetstagare kommer att få samma rätt till lönegaranti vid företagsrekonstruktioner som de har i samband med konkurser. Utsikterna för företagsrekonstruktion utan konkurs förbättras med det nya förslaget, anser riksdagen. Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2005.
Lagen om allvarliga kemikalieolyckor ändras med anledning av en ändring i ett EU-direktiv om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga olyckshändelser där farliga ämnen ingår (Seveso II-direktivet). Genom ändringen uppställs krav på att även den personal som inte är anställd hos en verksamhetsutövare vars verksamhet omfattas av Seveso-lagstiftningen, men som under längre tid arbetar vid verksamheten och som bedöms kunna påverka säkerheten där, ska medverka vid utarbetandet av verksamhetens interna plan för räddningsinsatser. Lagändringen börjar gälla den 30 juni 2005.
Riksdagen gav regeringen i uppdrag att återkomma med ett lagförslag som gör att den som ägnar sig åt fakturaskojeri kan få betala skadestånd. Ställningstagandet gjordes med anledning av motionsförslag. Vid fakturaskojeri får näringsidkare och konsumenter fakturor, inbetalningsavier eller liknande meddelanden för produkter som de inte uttryckligen har beställt. På så sätt luras mottagaren att tro att han är skyldig att betala. I många fall har mottagaren inte ens fått någon vara levererad eller tjänst utförd.
Stiftelselagen och lagen om handelsbolag och enkla bolag ändras för att minska möjligheterna att använda stiftelser som redskap i ekonomisk brottslighet. Stiftelser, som inte har någon behörig företrädare i Sverige, ska bemyndiga en person som bor i Sverige att på stiftelsens vägnar ta emot delgivning. Stiftelseregistret ska innehålla uppgift om revisorer i registrerade stiftelser, och pensions- och personalstiftelser ska inte få vara bolagsmän i handelsbolag. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2005.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2003 och 2004 om skydd mot olyckor, brandforskning, deltidsbrandmän, skogsbrandflyg och hyggesbränning, brandskydd i skolorna samt räddningstjänsten i sjön Hjälmaren och på Södertörn.
Möjligheterna till ersättning vid oljeskador till sjöss förbättras. Riksdagen godkände ett protokoll till en internationella konvention om upprättandet av en internationell fond för ersättning av skada orsakad av förorening genom olja. Några lagar justerades med anledning av att protokollet.
Årsredovisningslagens regler om förvaltningsberättelsens innehåll ändras. Ändringarna syftar till att i svensk rätt genomföra några ändringar i EU:s fjärde och sjunde bolagsrättsliga direktiv samt i bank- och försäkringsredovisningsdirektiven. Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2005 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 30 april 2005.
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 om olika skadestånds- och försäkringsrättsliga frågor. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. De skadeståndsrättsliga frågorna gäller ersättning för sorg och saknad, skadeståndsansvar för atomskador, oljeskador till sjöss, skadeståndsansvar för multinationella företag och hästägares skadeståndsansvar. De försäkringsrättsliga frågorna gäller företagares försäkringsskydd, det så kallade överfallsskyddet i hemförsäkringar, ersättningsnivån i rättsskyddsförsäkringar, könsneutrala pensionsförsäkringar, utvidgat ansvar för bland annat trafikförsäkringen, jämkning av trafikskadeersättning, handläggning av trafikskadeärenden och patientskadelagen.
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 om fastigheter. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår eller planeras arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om jordabalkens felregler, friköp av historiska arrenden, fastighetsmäklarlagen och arrendelagstiftningen.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag om nya regler om dödförklaring. Det nya regelverket innebär bland annat att människor snabbare ska kunna dödförklaras vid katastrofer. Den nya lagen ska underlätta för efterlevande och anhöriga till saknade personer. Förslaget har tagits fram med anledning av flodvågskatastrofen i Asien. Det handlar om de fall av dödsförklaring där en kropp inte har hittats. Beslutet innebär att en ansökan om dödförklaring ska kunna göras omedelbart efter ett försvinnande som skett vid en naturkatastrof eller en stor olycka - och där det finns synnerliga skäl att anta att den försvunne personen är död. I övriga fall ska väntetiden vara ett år eller som längst fem år, allt beroende på hur mycket som är känt om omständigheterna kring försvinnandet. Den nya lagen träder i kraft den 1 april 2005. Beslut om dödförklaring kommer med den nya lagen att fattas av Skatteverket och inte som nu av tingsrätterna.
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 om insolvensrättsliga frågor. Riksdagen sade också säga nej till en motion om 2003 års reform av förmånsrättslagstiftningen. Motionen hade lämnats in med anledning av den storm som passerade södra Sverige den 9 januari 2005. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 om äktenskap, partnerskap och samboende. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.
Riksdagen uppmanar regeringen att utreda möjligheterna till ekonomisk kompensation för de stora ekonomiska förluster som orsakades av stormen i södra Sverige den 8-9 januari 2005. Av riksdagsbeslutet framgår det att lagen bör vara tydligare när det gäller statens ekonomiska ansvar vid stora katastrofer och att det på sikt bör övervägas om ett nationellt katastrofkonto ska inrättas för att hjälpa drabbade kommuner. Riksdagen vill klargöra att katastrofdrabbade kommuner bör ha en möjlighet till ekonomiskt stöd från staten. Regeringen har aviserat en utredning om hur Sverige kan klara stora påfrestningar som beror på miljö- och klimatförändringar.
