Sök

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner om offentlig förvaltning från allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar bland annat om främjande av demokrati, statlig anställning, korruption och skydd av beslutsfattare.

Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och pågående arbete.

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

11

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

12, 58 minuter

Justering

2024-02-29

Bordläggning

2024-03-06

Debatt

2024-03-07

Beslut

2024-03-07

Riksdagen sa ja till ändringar i offentlighets- och sekretesslagen.

Lagändringarna innebär bland annat att uppgifter som en länsstyrelse behöver registrera om verksamheter för livsmedelskontroll i vissa fall ska omfattas av sekretess. Sekretessen ska gälla uppgifter om jägare som hos länsstyrelsen gör en anmälan om att överlåta små mängder vildsvin eller kött av vildsvin direkt till slutkonsumenter. Lagändringarna innebär också att sekretess ska gälla för uppgifter i Polismyndighetens register över uppdragstagare inom Nationella viltolycksrådet.

Syftet med lagändringarna är att minska risken för att registrerade uppgifter om bland annat skjutvapen hos jägare sprids.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 17 minuter

Justering

2024-02-29

Bordläggning

2024-03-06

Debatt

2024-03-07

Beslut

2024-03-07

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning av Samhall Aktiebolag.

Riksrevisionen bedömer att både regeringens och Samhalls styrning alltför mycket har prioriterat affärsmässig utveckling framför utveckling av de anställdas arbetsförmåga. Myndighetens övergripande slutsats är att Samhall inte uppfyller hela sitt samhällsuppdrag.

Riksdagen välkomnar såväl granskningen som att regeringen nyligen beslutat att tillsätta en utredning med uppdrag att göra en bred översyn av Samhalls uppdrag, verksamhet och förutsättningar. Med detta beslutade riksdagen att avsluta ärendet genom att lägga skrivelsen till handlingarna.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

2

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

15, 57 minuter

Justering

2024-02-15

Bordläggning

2024-02-28

Debatt

2024-02-29

Beslut

2024-03-06

Riksdagen sa nej till 45 förslag i motioner om arbetsrätt från den allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar bland annat om tidsbegränsade anställningar, sysselsättningsgrad och rätt till ledighet.

Riksdagen hänvisar bland annat till att det gällande regelverket inte är i behov av de förändringar som föreslås och till parternas ansvar på den svenska arbetsmarknaden.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

15

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

20, 70 minuter

Justering

2024-02-08

Bordläggning

2024-02-09

Debatt

2024-02-13

Beslut

2024-02-15

Regeringens proposition 2023/24:61 Sekretess för uppgifter om jägare hos Prop. länsstyrelsen och Polismyndigheten 2023/24:61 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 21 december 2023 Ulf Kristersson Peter Kullgren Landsbygds- och infrastrukturdepartementet Propositionens huvudsakliga

Inlämnad

2024-01-03

Förslag

1

Utskottsberedning

2023/24:KU6

Riksdagsbeslut

(1 förslag): 1 bifall,

Sista motionsdag

2024-01-31

Regeringens proposition 2023/24:52 Likvärdiga krav på mål och riktlinjer för Prop. utförare av kommunal verksamhet 2023/24:52 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 14 december 2023 Ebba Busch Erik Slottner Finansdepartementet Propositionens huvudsakliga innehåll I denna proposition

Inlämnad

2023-12-19

Förslag

1

Följdmotioner

3

Utskottsberedning

2023/24:KU7

Riksdagsbeslut

(1 förslag): 1 bifall,

Sista motionsdag

2024-01-19

Konstitutionsutskottet (KU) har följt upp riksdagens användning av subsidiaritetsprincipen under 2022. Riksdagen prövar alla lagförslag som kommer från EU-kommissionen utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprövningen innebär att riksdagen bedömer om målet med ett lagförslag bäst nås genom beslut på EU-nivå eller genom beslut på nationell nivå i Sverige. Enligt EU:s regler ska beslut om nya lagar tas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt.

Under 2022 lämnades totalt 119 förslag till riksdagen för subsidiaritetsprövning. Förslagen rörde bland annat näringspolitiska frågor, frågor om brottsbekämpning, finanspolitiska frågor och miljö- och jordbruksfrågor. I alla fall utom ett var kommissionen förslagsställare, Europaparlamentet lämnade ett utkast till lagstiftningsakt.

Riksdagen lämnade 14 motiverade yttranden, vilket är det näst högsta antal motiverade yttranden som riksdagen lämnat under ett år sedan Lissabonfördraget trädde i kraft. Ett motiverat yttrande innebär att riksdagen skickar en invändning till EU-kommissionen och andra EU-institutioner om att den anser att ett förslag strider mot subsidiaritetsprincipen. De motiverade yttrandena 2022 lämnades på förslag av konstitutionsutskottet, finansutskottet, skatteutskottet, justitieutskottet, försvarsutskottet, miljö- och jordbruksutskottet, näringsutskottet och arbetsmarknadsutskottet.

Möjligheten för EU-länderna att kontrollera hur EU-kommissionen tillämpar subsidiaritetsprincipen infördes 2009. Sedan kontrollmekanismen infördes har totalt 1 173 förslag lämnats till riksdagen fram till utgången av 2022.

Riksdagen har lämnat motiverade yttranden mot 93 förslag, vilket innebär att riksdagen haft invändningar mot knappt 8 procent av alla utkast som översänts för subsidiaritetsprövning. De fyra utskott som lämnat flest förslag till motiverade yttranden är finansutskottet, skatteutskottet, trafikutskottet och miljö- och jordbruksutskottet.

Konstitutionsutskottet framhåller i uppföljningen att de nationella parlamentens subsidiaritetskontroll är ett viktigt demokratiskt instrument inom ramen för EU:s beslutsfattande.

Justering

2023-12-07

Bordläggning

2024-01-16

Debatt

2024-01-17

Regeringens skrivelse 2023/24:51 Riksrevisionens rapport om Samhalls Skr. samhällsuppdrag 2023/24:51 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 7 december 2023 Ulf Kristersson Johan Pehrson Arbetsmarknadsdepartementet Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen redovisar regeringen de

Inlämnad

2023-12-12

Följdmotioner

3

Utskottsberedning

2023/24:AU4

Sista motionsdag

2024-01-19

Riksdagen sa nej till 90 förslag i motioner om bland annat Arbetsförmedlingen, arbetsmarknadspolitiska program och insatser samt arbetslöshetsförsäkringen. Utskottet hänvisar till att det redan pågår arbete inom respektive område.

Samtliga motioner inkom under den allmänna motionstiden 2023.

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

9

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

63, 198 minuter

Justering

2023-12-07

Bordläggning

2023-12-13

Debatt

2023-12-14

Beslut

2023-12-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2024 inom utgiftsområdet Arbetsmarknad och arbetsliv ska fördelas. Totalt handlar det om cirka 92 miljarder kronor ur statens budget.

Mest pengar, drygt 42 miljarder kronor, går till bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd. Cirka 20,8 miljarder kronor går till statsbidrag till Samhall AB och särskilda arbetsmarknadspolitiska insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Inom utgiftsområdet ingår även anslag för bland annat kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser samt förvaltningskostnader för Arbetsförmedlingen och Arbetsmiljöverket.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden och nej till alternativa budgetförslag i motioner, samt godkände en överenskommelse mellan Finland, Norge och Sverige om Stiftelsen Utbildning Nordkalotten för perioden 2024–2027.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

63, 198 minuter

Justering

2023-12-07

Bordläggning

2023-12-13

Debatt

2023-12-14

Beslut

2023-12-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2024 inom utgiftsområdet Integration och jämställdhet ska fördelas. Totalt handlar det om cirka 4 miljarder kronor.

Mest pengar går till kommunersättningar vid flyktingmottagande på drygt 2,7 miljarder kronor samt särskilda jämställdhetsåtgärder på drygt 675 miljoner kronor. Inom utgiftsområdet ingår även anslag för integrationsåtgärder, Diskrimineringsombudsmannen, åtgärder mot diskriminering och rasism med mera, Jämställdhetsmyndigheten, bidrag för kvinnors organisering och åtgärder mot utanförskap.

Riksdagen godkände också regeringens förslag om nytt mål för området utanförskap, sa ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden och nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

89, 266 minuter

Justering

2023-12-07

Bordläggning

2023-12-14

Debatt

2023-12-15

Beslut

2023-12-19

Riksdagen sade ja till regeringens, riksdagsstyrelsens, JO:s och Riksrevisionens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2024 inom utgiftsområdet Rikets styrelse ska fördelas.

I utgiftsområdet Rikets styrelse ingår bland annat hovet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, Regeringskansliet, länsstyrelserna och mediestödet.

Mest pengar går till Regeringskansliet, totalt cirka 9,5 miljarder kronor. Drygt 3,8 miljarder kronor går till landets länsstyrelser och drygt 1 miljard till mediestödet.

Totalt ingår 19,1 miljarder kronor i utgiftsområdet rikets styrelse.

Riksdagen lade även redogörelsen om Riksdagsförvaltningens årsredovisning för 2022 till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

8, 68 minuter

Justering

2023-11-30

Bordläggning

2023-12-05

Debatt

2023-12-06

Beslut

2023-12-06

Regeringens proposition 2023/24:38 Riksdagens godkännande av överenskommelsen Prop. om Stiftelsen Utbildning Nordkalotten 2023/24:38 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 9 november 2023 Ulf Kristersson Johan Pehrson Arbetsmarknadsdepartementet Propositionens huvudsakliga innehåll

Inlämnad

2023-11-14

Förslag

1

Utskottsberedning

2023/24:AU2

Riksdagsbeslut

(1 förslag): 1 bifall,

Sista motionsdag

2023-11-29

Konstitutionsutskottet (KU) har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av granskningen.

Vid granskningen av vissa förvaltningsärenden har utskottet tittat på de ärenden om utlämning för brott från Sverige som handlagts av Justitiedepartementet. Det bör enligt utskottet säkerställas att ärendena hanteras på ett enhetligt sätt och att det inte finns några omotiverade skillnader när det gäller avslut och avskrivningar av ärendena. Det är därför bra att Justitiedepartementet avser att se över sina rutiner kring detta.

Utskottet har också granskat svarstiden på interpellationer och skriftliga frågor. Trots att det relativt nyligen införts en ordning med schemalagda interpellationssvar är andelen försenade interpellationssvar anmärkningsvärt stor. Det är enligt utskottet viktigt att ministrarna i regeringen följer regler och praxis för att dessa frågeformer ska fylla sin funktion i riksdagens grundlagsstadgade kontroll av regeringen. Utskottet förutsätter att Regeringskansliet fortsätter att arbeta mot målet att alla interpellationer besvaras i tid. Samtidigt ser utskottet positivt på att andelen försenade svar på skriftliga frågor minskat på senare år.

En annan del i granskningen gäller förordningar om statligt stöd som beslutats under perioden 2009–2022. Granskningen visar att det finns flera förordningar om statligt stöd som gäller trots att det inte anvisats några pengar för det stöd som går att söka. Utskottet menar att detta kan vara missvisande och förutsätter att Regeringskansliet vidtar de åtgärder som bedöms nödvändiga.

Regeringens planering av lagstiftningsprocessen har också granskats. Detta genom en kartläggning av olika tidsmoment relaterade till propositioner med lagförslag som regeringen beslutat under våren 2007, våren 2015 och våren 2023. De moment som kartlagts är

• remisstiden
• tidsåtgången för Lagrådet
• tiden mellan Lagrådets yttrande och regeringens beslut om proposition
• tiden mellan regeringens beslut om proposition till dess att lagen börjar gälla.

Frågor i granskningen har varit hur Regeringskansliet planerar olika moment i lagstiftningsprocessen och vilka förutsättningar som ges för att behandla lagförslagen under processens gång. Utifrån gjorda iakttagelser för utskottet ett resonemang kring de olika tidsmomenten. Utskottet framhåller bland annat vikten av att det avsätts tillräckligt med tid för de olika delarna i lagstiftningsprocessen.

I granskningen av underlag för samråd med EU-nämnden konstaterar utskottet att EU-nämnden behöver ett så fullständigt skriftligt underlag som möjligt och att regeringen bör överlämna underlaget som fort som det är praktiskt möjligt. Regeringskansliet uppmanas även bland annat att överväga vilken typ av underlag som vore bäst att bifoga i de fall där dokument från ministerrådet inte finns tillgängliga.

Utskottet har även granskat styrningen av statligt ägda bolag med samhällsuppdrag. Här konstateras bland annat att flera av bolagens kallelser till bolagsstämma saknar ägarens förslag till beslut. Enligt utskottet bör styrelsenomineringsprocessen genomföras på ett sådant sätt att ägarens förslag i normala fall kan finnas med i kallelsen. Mellan bolagsstämmorna följer staten upp bolagens uppdrag vid så kallade ägardialoger. Antalet ägardialoger per år skiljer sig åt mellan bolagen. Även om antalet ägardialoger utgår från en bedömning av vilket behov som finns menar utskottet att en inriktning kan vara att i normalfallet genomföra minst en ägardialog per år med varje bolag. Utskottet understryker också betydelsen av att det förs minnesanteckningar vid ägardialogerna och att dessa arkiveras. Utskottet har även gått igenom hanteringen av bolagens styrdokument. En sammanställning av styrdokumenten för de olika bolagen skulle enligt utskottet kunna öka transparensen och tillgängligheten av dessa för allmänheten.

Även regeringens handläggning av särskilda regeringsärenden har granskats. Dessa skiljer sig från andra regeringsärenden genom att de kan avgöras av den minister som är chef för det departement som ärendet tillhör, under överinseende av statsministern. Huvudregeln är annars att ett beslut i ett regeringsärende tas gemensamt i regeringen. Utskottet framhåller vikten av att särskilda regeringsärenden endast tillämpas om ärendet brådskar och under förutsättning att det inte finns något som gör beslutsformen olämplig i sammanhanget. Utskottet konstaterar också att hantering för påskrifter i protokoll brustit, och ser positivt på att rutinerna kring detta ska ses över.

Slutligen har utskottet fortsatt att följa utvecklingen av antalet tjänstgörande i Regeringskansliet samt gått igenom regeringsprotokoll från 2022. Dessa delar av granskningen har inte gett anledning till något uttalande.

Anföranden och repliker

10, 70 minuter

Justering

2023-12-19

Bordläggning

2024-01-16

Debatt

2024-01-17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om mediestöd. Den nya lagen innehåller bestämmelser om syftet med mediestöd, om grundläggande förutsättningar för mediestöd och om mediestödsnämnden.

Lagen börjar gälla den 1 januari 2024.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

9

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

14, 89 minuter

Justering

2023-11-09

Bordläggning

2023-11-14

Debatt

2023-11-15

Beslut

2023-11-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i kommunallagen, lagen om kommunal bokföring och redovisning samt lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser.

Lagändringarna innebär att de resultatutjämningsreserver som regleras i kommunallagen ska ersättas med resultatreserver. Införandet av resultatreserver innebär att kommuner och regioner ges större möjligheter att planera sitt sparande i syfte att nå en god ekonomisk hushållning. Vidare ska även budgeten innehålla en redogörelse för ekonomin i de kommunala koncernföretagen och revisionsberättelserna ska hållas tillgängliga för allmänheten på kommunens eller regionens webbplats. Kravet på att besluta om särskilda riktlinjer för pensionsmedelsförvaltningen tas bort.

Syftet med lagändringarna är att främja en effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2024.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

12, 52 minuter

Justering

2023-10-19

Bordläggning

2023-10-24

Debatt

2023-10-25

Beslut

2023-10-25

Riksdagen har prövat ett lagförslag från EU-kommissionen om gränsöverskridande behandling av personuppgifter. Det kan exempelvis handla om ärenden då personuppgifter behandlas i flera EU-länder eller där behandlingen kan påverka medborgare i fler än ett EU-land. Förslaget innehåller kompletterande bestämmelser till dataskyddsförordningen och ska effektivisera arbetet hos EU-ländernas tillsynsmyndigheter och förenkla samarbetet mellan dem.

Riksdagen anser att förslaget har ett bra syfte men att det i vissa delar går in för mycket i detalj och att bestämmelserna på EU-nivån bör vara mer generella. Riksdagen pekar här exempelvis på den del som föreslår att handlingar i pågående gränsöverskridande ärenden inte ska vara allmänna handlingar.

Mot den bakgrunden menar riksdagen att förslaget inte helt och hållet överensstämmer med subsidiaritetsprincipen, som säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås bättre eller lika bra av medlemsländerna själva. Riksdagen beslutade att lämna sina synpunkter i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Justering

2023-09-28

Bordläggning

2023-10-03

Debatt

2023-10-04

Beslut

2023-10-04

Budgetpropositionen för 2024 Regeringens proposition 2023/24:1 Budgetpropositionen för 2024 Regeringen överlämnar härmed enligt 9 kap. 2 regeringsformen budgetpropositionen för 2024. Stockholm den 15 september 2023 Ulf Kristersson Elisabeth Svantesson Finansdepartementet Propositionens huvudsakliga innehåll Budgetpropositionen

Inlämnad

2023-09-20

Förslag

175

Utskottsberedning

2023/24:AU1 2023/24:AU2 2023/24:CU1 2023/24:FiU1 2023/24:FiU2 2023/24:FiU3 2023/24:FiU4 2023/24:FiU5 2023/24:FöU1 2023/24:JuU1 2023/24:KrU1 2023/24:KU1 2023/24:MJU1 2023/24:MJU2 2023/24:NU1 2023/24:NU2 2023/24:NU3 2023/24:SfU1 2023/24:SfU2 2023/24:SfU3 2023/24:SfU4 2023/24:SkU1 2023/24:SoU1 2023/24:TU1 2023/24:UbU1 2023/24:UbU2 2023/24:UU1 2023/24:UU2

Riksdagsbeslut

(175 förslag): , 175 bifall,

Sista motionsdag

2023-10-05