Sök

Inlämnad

2013-09-18

Förslag

3

Följdmotioner

2

Utskottsberedning

2013/14:JuU8

Riksdagsbeslut

(3 förslag): , 3 bifall,

Inlämnad

2013-09-16

Förslag

1

Följdmotioner

1

Utskottsberedning

2013/14:KU6

Riksdagsbeslut

(1 förslag): 1 bifall,

Inlämnad

2013-07-03

Förslag

1

Följdmotioner

2

Utskottsberedning

2013/14:JuU6

Riksdagsbeslut

(1 förslag): 1 bifall,

Inlämnad

2013-07-03

Förslag

3

Utskottsberedning

2013/14:JuU5

Riksdagsbeslut

(3 förslag): , 3 bifall,

Inlämnad

2013-06-19

Förslag

4

Följdmotioner

1

Utskottsberedning

2013/14:JuU7

Riksdagsbeslut

(4 förslag): , 4 bifall,

Inlämnad

2013-06-19

Förslag

6

Följdmotioner

4

Utskottsberedning

2013/14:KrU3

Riksdagsbeslut

(6 förslag): , 6 bifall,

Inlämnad

2013-06-18

Utskottsberedning

2013/14:KU4

Inlämnad

2013-06-11

Förslag

2

Utskottsberedning

2013/14:JuU2

Riksdagsbeslut

(2 förslag): , 2 bifall,

Inlämnad

2013-06-11

Förslag

8

Utskottsberedning

2013/14:JuU4

Riksdagsbeslut

(8 förslag): , 8 bifall,

Konstitutionsutskottet, KU, har granskat ett dokument från EU-kommissionen om förberedelse för en helt konvergerad audiovisuell värld. Gränserna suddas snabbt ut mellan välkända konsumtionsmönster för tv-sändningar och efterfrågestyrda tjänster som levereras till datorer. Kommissionen vill inleda en bred allmän diskussion om konsekvenserna av den pågående omvandlingen.

KU konstaterar att den svenska grundlagens bestämmelser om etableringsfrihet innebär begränsade möjligheter att reglera beställ-tv, som vanligen tillhandahålls genom tråd. Enligt KU måste det allmänna eftersträva att radiofrekvenserna används på ett sätt som leder till största möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet. Tvingande regler som innebär att svenska myndigheter ska blockera eller kräva att Internetleverantörer blockerar webbsidor med visst innehåll är svåra att förena med informationsfriheten och den svenska tryck- och yttrandefrihetslagstiftningen. KU framhåller i stället lösningar som bygger på frivillighet.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 10 minuter

Beredning

2013-05-28

Justering

2013-06-11

Debatt

2013-06-18

Beslut

2013-06-19

Konstitutionsutskottet, KU, är klart med sin årliga granskning av regeringen. I år har KU behandlat 21 anmälningar från riksdagsledamöterna. En anmälning handlar om militärt samarbete med Saudiarabien. Enligt KU finns det ingenting som styrker att någon i regeringen eller Regeringskansliet skulle ha varit delaktig i eller godkänt beslutet om att bilda bolaget STTI, om dess finansiering eller roll i projektet med att bygga en vapenfabrik i Saudiarabien. Dock har det sedan åtminstone våren 2009 funnits information i Regeringskansliet om förekomsten av bolaget SSTI och dess roll i projektet. KU menar att Försvarsdepartementet borde ha följt händelseutvecklingen noga, men att departementet i stället sköt frågan ifrån sig och gav de inblandade myndigheterna i uppgift att lösa situationen. Granskningen visar enligt KU på allvarliga brister som i förlängningen har skadat Sveriges internationella relationer.

KU kritiserar också Näringsdepartementets hantering av en begäran om att ta del av allmänna handlingar. Att en myndighet under pågående beredning på eget initiativ lämnar ut en begärd handling till andra än den som begärt ut handlingen kan enligt KU starkt ifrågasättas. Näringsminister Annie Lööf (C) är ytterst ansvarig för hur ärendet hanterades. Utskottet påpekar också att statsminister Fredrik Reinfeldt (M) har ett övergripande ansvar. Utskottet är även kritiskt till att näringsministern lämnat felaktiga uppgifter till KU under en utfrågning.

I övriga granskningsärenden har KU bland annat kommit fram till följande:

• Regeringens beredning av besparingar inom försvarets materielförsörjning uppvisar brister. Bland annat har vissa handlingar inte diarieförts i Regeringskansliet och uppgifter från Försvarsmakten har lagts till i ärendet utan att det har dokumenterats.
• Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (M) hade inte haft för avsikt att försöka påverka länsstyrelsen i Skåne genom det brev hon skickade till landshövdingen. Men den opinionsyttring som skickades vidare av kulturministern hanterades i en annan ordning än den ordinarie. Utskottet anser att alla inkommande brev och skrivelse med samma typ av innehåll bör behandlas på ett likartat sätt oavsett vem som är avsändare.
• Det råder olika meningar om landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C) i ett telefonsamtal har avrått Skogsstyrelsens generaldirektör från att delta i en konferens. Informella kontakter mellan regeringen och de statliga myndigheterna är viktiga men de bör vara inriktade på information, inte styrning.
• Regeringen har inte brutit mot Sveriges folkrättsliga åtaganden genom att Sveriges bidrag till det internationella klimatarbetet tas från biståndsbudgeten. Regeringen bör dock överväga att förtydliga detta för riksdagen, till exempel i budgetpropositionen.
• I hanteringen av två svenska medborgare som lämnats ut från Djibouti till USA har regeringen och Utrikesdepartementet uppfyllt de krav som kan ställas.
• När det gäller utrikesminister Carl Bildts (M) agerande med anledning av ett ärende hos Kronofogden om att genomföra ett beslut om försäljning av utländsk egendom påminner KU om att en minister bör vara försiktig med uttalanden som rör myndighetsutövning. Samtidigt kan utrikesministern och Utrikesdepartementet i viss utsträckning, som ett led i informationen, lämna sin bedömning av en aktuell sakfråga.
• Under förhandlingarna om ett EU-direktiv om administrativt samarbete på skatteområdet har Finansdepartementet inte fullt ut förutsett vilka konsekvenser bestämmelserna skulle få för den svenska meddelarfriheten. Det är viktigt att de som företräder Sverige i EU-förhandlingar har tillräcklig kompetens i de konstitutionella frågorna.

Riksdagen lade KU:s granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Anföranden och repliker

124, 113 minuter

Beredning

2012-09-20

Justering

2013-06-04

Debatt

2013-06-18

Beslut

2013-06-19

Varje år redovisar regeringen för riksdagen hur den har genomfört riksdagens beslut och tillkännagivanden. Årets redovisning visar att andelen beslut och tillkännagivanden som slutbehandlats är större än tidigare. Den genomsnittliga tiden för slutbehandling av tillkännagivanden har minskat och är nu strax under två och ett halvt år.

Konstitutionsutskottet, KU, konstaterar att regeringens åtgärder i ett antal tillkännagivanden har fördröjts, och KU förutsätter att regeringen vidtar de åtgärder som krävs. KU och näringsutskottet avvisar regeringens slutbehandling av två tillkännagivanden. Det ena tillkännagivandet gäller sammanslagningar av myndigheter. Det andra gäller en gemensam myndighetsportal för bland annat rådgivning till personer som vill starta företag.

KU konstatera att två tillkännagivanden saknas i regeringens redogörelse. Ett av dessa två har gått helt förlorat i regeringens korrespondens med riksdagen, vilket KU tycker är anmärkningsvärt. Utskottet förutsätter att brister i Regeringskansliets rutiner åtgärdas.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 12 minuter

Beredning

2013-05-02

Justering

2013-06-04

Debatt

2013-06-18

Beslut

2013-06-19

Om en person som är misstänkt för ett brott inte behärskar svenska ska han eller hon ha rätt till tolk vid sammanträden i rätten och under förhör i samband med förundersökningen. Samma regler ska gälla om den misstänkte behöver tolk på grund av hörselnedsättning eller talsvårigheter. Den som behöver en tolk får i praktiken det redan i dag, men lagen ska ändras så att det blir tydligare att detta är obligatoriskt.

En rad andra ändringar i reglerna införs också:

• Domstolen eller den myndighet som utreder brottet ska vara skyldig att översätta sådana handlingar, eller delar av handlingar, som är viktiga för att den som är misstänkt för ett brott ska kunna ta till vara sin rätt. Översättningen kan vara muntlig om det är lämpligt.
• Den som döms för ett brott och har använt tolk i överläggningar med sin försvarare ska inte behöva betala för tolkningen, oavsett om det är en offentlig eller privat försvarare.
• Kompetenskravet skärps för tolkar och översättare som anlitas av domstolar och brottsutredande myndigheter.
• Om det är möjligt ska en auktoriserad tolk eller översättare anlitas.
• Även tolkar som inte är auktoriserade ska ha tystnadsplikt då de anlitas i samband med brottmål.

De nya reglerna gäller från den 1 oktober 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

10, 31 minuter

Justering

2013-05-30

Debatt

2013-06-17

Beslut

2013-06-17

Inlämnad

2013-05-29

Förslag

3

Utskottsberedning

2013/14:JuU3

Riksdagsbeslut

(3 förslag): , 3 bifall,

Fördelningen av ändamål och verksamheter på statsbudgetens utgiftsområden ändras. Ändringarna handlar om EU-utbildningar inom statsförvaltningen, värdegrundsarbetet i statsförvaltningen, sjukvård i internationella förhållanden och Europeiska integrationsfonden.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Beredning

2013-05-14

Justering

2013-05-28

Debatt

2013-06-05

Beslut

2013-06-05

Inlämnad

2013-05-20

Förslag

1

Följdmotioner

2

Utskottsberedning

2013/14:KU2

Riksdagsbeslut

(1 förslag): 1 bifall,

Att skada eller förstöra en närstående persons egendom eller att bryta mot ett kontaktförbud ska från den 1 juli 2013 kunna bedömas som grov fridskränkning eller grov kvinnofridskränkning. De brottstyper som sedan tidigare kan utgöra fridskränkningsbrott är brott mot liv och hälsa, brott mot frihet och frid samt sexualbrott. Skadegörelsebrott riktar sig visserligen inte mot en persons liv, hälsa, frihet eller frid, men kan enligt riksdagen ändå innebära att brottsoffrets integritet kränks. Även överträdelse av kontaktförbud kan innebära en kränkning av integriteten.

Minimistraffet för grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning höjs från sex till nio månaders fängelse. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

8, 40 minuter

Justering

2013-05-16

Debatt

2013-05-29

Beslut

2013-05-29

En ny kameraövervakningslag införs från den 1 juli 2013. Huvudprinciperna i den nya lagen är desamma som enligt nuvarande regler. För att sätta upp kameror på allmänna platser som gator och torg krävs även i fortsättningen tillstånd. Den nya lagen ger dock större möjligheter till kameraövervakning utan krav på tillstånd på vissa platser, bland annat i butiker, tunnelbanan och parkeringshus.

För att förstärka integritetsskyddet ska personer som blivit filmade kunna få rätt till ersättning när lagen inte följs. Sekretesskyddet och kraven på säkerhet för inspelat material förstärks också.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

18

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

8, 54 minuter

Beredning

2013-04-16

Justering

2013-05-16

Debatt

2013-05-29

Beslut

2013-05-29