Dokument & lagar (466 träffar)

Betänkande 2015/16:MJU16

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015 om djurskyddsfrågor. Skälet är främst att arbete pågår inom de områden motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om djurskyddsarbete inom EU, minskad användning av antibiotika i djurhållningen inom EU, regler och ansvar för katter, djurskyddskontroll, djurförbud, omhändertagande av djur och krav på frigående höns och utevistelse för grisar.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 4
Justering: 2016-04-07 Debatt: 2016-04-21 Beslut: 2016-04-21

Betänkande 2015/16:MJU16 (pdf, 436 kB) Webb-tv debatt om förslag: Djurskydd

Betänkande 2015/16:MJU15

Riksdagen sa nej till ett antal motionsförslag om bland annat livsmedelskontroll och matsvinn. Motionsförslagen avslås med hänvisning till att arbete redan pågår i dessa frågor.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 11
Justering: 2016-03-22 Debatt: 2016-04-21 Beslut: 2016-04-27

Betänkande 2015/16:MJU15 (pdf, 391 kB) Webb-tv debatt om förslag: Livsmedelspolitik

Utlåtande 2015/16:MJU13

EU-kommissionen har meddelat en handlingsplan för att få EU att gå över till en så kallad cirkulär ekonomi. Cirkulär ekonomi innebär att man tar vara på värdet i en produkt eller ett material, genom att den istället för att slängas återanvänds till att bli en ny produkt eller att resursen återgår till naturen. Det leder till en mer hållbar användning av jordens resurser.

Riksdagens miljö- och jordbruksutskott har granskat kommissionens handlingsplan och ser positivt på den. Utskottet anser att handlingsplanen innehåller goda idéer, som exempelvis att främja delningsekonomi (delningsekonomi är till exempel att flera personer delar på en produkt) och stärka marknaden för förnyelsebart material.

Utskottet anser att en cirkulär ekonomi ska baseras på giftfria, biobaserade och resurseffektiva kretslopp. För att uppnå det menar dock utskottet att EU-lagar om avfall, kemikalier och produkter behöver ses över och samordnas.

Enligt utskottet är det också viktigt att se över riskerna med farliga ämnen i återvinningsbart avfall, och i nytt material som framställs av det. Avfall med skadliga ämnen ska inte ses som återvinningsbart. Utskottet hoppas att den EU-strategi för en giftfri miljö som kommissionen ska ta fram till 2018 kommer att innehålla mer konkreta förslag för att möjliggöra ett giftfritt kretslopp. Hur ett EU-land använder sina egna naturresurser ska dock landet själv bestämma.

Utöver detta anser utskottet bland annat att:

  • EU:s kemikalieregler bör utvecklas så att farliga ämnen förbjuds eller begränsas i större utsträckning.
  • Det bör bli lättare att få information om hälso- och miljöfarliga ämnen i varor.
  • Målet att minska plast i haven är bra, men att det också behövs åtgärder mot den plast som kommer från andra ställen än fartyg.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-03-10 Debatt: 2016-03-16 Beslut: 2016-03-17

Utlåtande 2015/16:MJU13 (pdf, 222 kB)

Betänkande 2015/16:MJU10

Den förra regeringen påbörjade ett arbete med att ta fram ett nationellt skogsprogram. Nuvarande regering har fortsatt det arbetet. Riksdagen vill nu säkerställa att utvecklingen av programmet drivs med samma grundsyn. Därför gav riksdagen en uppmaning till regeringen om att inriktningen ska baseras på skogspolitikens nu gällande jämställda mål: produktionsmålet och miljömålet. Även ekonomiska, sociala och miljömässiga värden, som leder till att skogen och dess värdekedja bidrar till ett hållbart samhälle och en växande biobaserad samhällsekonomi är något som ska ingå i arbetet med att ta fram programmet.

Riksdagen gjorde också ett tillkännagivande till regeringen om att fortsätta värna Sveriges rätt att besluta över skogsfrågor, i samband med arbetet med EU:s skogsstrategi.

Riksdagen sa nej till övriga motioner, som bland annat handlar om skogspolitikens övergripande inriktning, definitionen av skyddad skog, nyckelbiotoper och om att förenkla regler.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 10
Justering: 2016-03-10 Debatt: 2016-03-16 Beslut: 2016-03-17

Betänkande 2015/16:MJU10 (pdf, 409 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skogspolitik

Betänkande 2015/16:MJU7

Regeringen har tillsatt en utredning som ska se över möjligheterna att flytta ansvaret för insamling av förpackningar och returpapper till kommunerna. Men ansvaret borde även i fortsättningen ligga på producenterna. Det menar riksdagen som riktar ett tillkännagivande med den här ståndpunkten till regeringen. Producenter är de företag som använder sig av olika plast- eller pappersförpackningar för sina produkter, till exempel mjölk eller tandkräm.

Riksdagen har också granskat regeringens skrivelse om en rapport från Riksrevisionen. Enligt Riksrevisionen fungerar inte tillsynen för gränsöverskridande och nationella avfallstransporter tillräckligt bra. Kritiken handlar bland annat om att det saknas överblick över avfallet och den olagliga verksamheten. Riksrevisionen tycker därför att regeringen ska se till att illegala avfallstransporter kartläggs.

Regeringen håller med om att det finns brister men menar att arbetet om att förbättra förutsättningarna för säkra transporter redan påbörjats. Bland annat har tillsynsansvaret koncentrerats till de länsstyrelser i de fem län som har flest gränsöverskridande avfallstransporter. De fem länsstyrelserna ska också kartlägga omfattningen av de illegala avfallstransporterna.

Riksdagen noterade att regeringen jobbar med de brister som Riksrevisionen pekat på. Riksdagen la därför regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 15 Reservationer: 8
Justering: 2016-02-25 Debatt: 2016-03-02 Beslut: 2016-03-03

Betänkande 2015/16:MJU7 (pdf, 485 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om tillsyn över transporter av farligt avfall m.m.

Betänkande 2015/16:MJU11

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2015/16 om biologisk mångfald. Motionerna handlade om strategin för biologisk mångfald och ekosystemtjänster, genmanipulerade organismer och frågor som har koppling till rovdjurspolitiken. Vissa motioner tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under valperioden och behandlades därför förenklat.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 6
Justering: 2016-02-23 Debatt: 2016-03-09 Beslut: 2016-03-16

Betänkande 2015/16:MJU11 (pdf, 400 kB)

Betänkande 2015/16:MJU6

Riksdagen sa nej till ett antal motioner om naturvård och områdesskydd. Motionerna handlar bland annat om nationalparker, naturreservat, Natura 2000-områden, strandskydd och vandringsleder.

Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är bland annat att det redan pågår arbete inom området och att riksdagen behandlat vissa av frågorna tidigare under mandatperioden.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 4
Justering: 2016-02-25 Debatt: 2016-03-09 Beslut: 2016-03-16

Betänkande 2015/16:MJU6 (pdf, 360 kB) Webb-tv debatt om förslag: Naturvård och områdesskydd

Betänkande 2015/16:MJU2

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar till areella näringar, landsbygd och livsmedel för 2016. Till areella näringar räknas exempelvis skogsbruk, jordbruk och fiske. Den sammanlagda summan i statens budget för området är drygt 18,9 miljarder kronor. De största anslagen går till gårdsstöd (drygt 7,6 miljarder), åtgärder för landsbygdens miljö och struktur (4 miljarder) och Sveriges lantbruksuniversitet (1,8 miljarder).

Riksdagen ger även regeringen i uppdrag att ge en tydligare resultatredovisning nästa år. Detta för att ge bättre förutsättningar för uppföljningen. Det handlar bland annat om en bättre anknytning till förra årets beslut om det nya övergripande målet för utgiftsområdet, att det finns särskilda resultatskrivelser gällande vissa områden, samt att indikatorer och delmål tas fram för vissa resultatområden.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 2
Justering: 2015-12-08 Debatt: 2015-12-16 Beslut: 2015-12-16

Betänkande 2015/16:MJU2 (pdf, 1017 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Betänkande 2015/16:MJU12

I december 2013 beslutade riksdagen om en ny rovdjurspolitik och i april 2015 uppmanade riksdagen regeringen att fullfölja detta beslut.

Riksdagen har återigen uppmanat regeringen att fullfölja inriktningen på den beslutade rovdjurspolitiken. Miljö- och jordbruksutskottet, som har förberett riksdagens beslut, anser att det är viktigt att den beslutade rovdjurspolitiken ska fortsätta att gälla och att beslutsordningen för skydds- och licensjakt upprätthålls.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Justering: 2015-12-08 Debatt: 2015-12-15 Beslut: 2015-12-16

Betänkande 2015/16:MJU12 (pdf, 226 kB) Webb-tv debatt om förslag: Rovdjurspolitikens inriktning

Betänkande 2015/16:MJU1

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om fördelningen av närmare 7,7 miljarder kronor till miljö- och naturvård för 2016. Den största delen av pengarna går till åtgärder för och skydd av värdefull natur. Andra stora poster är klimatinvesteringar och andra åtgärder som syftar till att minska klimatpåverkan, åtgärder för havs- och vattenmiljö samt forskning.

Regeringen föreslår en kraftig ökning av anslagen för utgiftsområdet allmän miljö- och naturvård som helhet. Några anslag får betydande tillskott. Riksdagen uppmanade regeringen att i kommande budgetpropositioner rapportera hur pengarna används och vilka resultat som uppnås.

Riksdagen gav också regeringen tillåtelse att ta bort de utsläppsrätter som Sverige kommer att tilldelas i enlighet med EU:s ansvarsfördelningsbeslut och som inte behövs för att Sverige ska uppfylla sitt åtagande inom EU 2013. EU:s ansvarsfördelningsbeslut reglerar EU-ländernas årliga utsläppsutrymme mellan 2013 och 2020.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 2
Justering: 2015-12-03 Debatt: 2015-12-14 Beslut: 2015-12-15

Betänkande 2015/16:MJU1 (pdf, 942 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Betänkande 2015/16:MJU5

Den som vill göra avdrag för energi- och koldioxidskatt för biodrivmedel ska kunna visa upp ett så kallat anläggningsbesked. Anläggningsbeskedet ska bland annat visa att det finns ett kontrollsystem som säkerställer att biodrivmedlen inte är livsmedelsbaserade. Om de är livsmedelsbaserade ska de ha tillverkats i anläggningar som har tagits i drift före den 31 december 2013. Ändringarna är en anpassning till EU-regler om statsstöd och börjar gälla den 1 januari 2016.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2015-11-26 Debatt: 2015-12-02 Beslut: 2015-12-02

Betänkande 2015/16:MJU5 (pdf, 1213 kB) Webb-tv debatt om förslag: Anläggningsbesked för biodrivmedel

Betänkande 2015/16:MJU4

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i reglerna om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel. Ändringarna innebär i huvudsak att hänvisningar till upphävda EU-förordningar ersätts med hänvisningar till nya EU-förordningar.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2016.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-11-12 Debatt: 2015-11-19 Beslut: 2015-11-19

Betänkande 2015/16:MJU4 (pdf, 731 kB)

Betänkande 2015/16:MJU9

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015 om landsbygdspolitik. Förslagen handlade bland annat om landsbygdsprogrammet, kompetensförsörjning, regelförenklingar, jordbrukets miljöpåverkan samt jordbrukets och livsmedelsproduktionens konkurrenskraft. Riksdagen sa nej med hänvisning till att arbete eller utredningar redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 13
Justering: 2016-02-23 Debatt: 2016-03-02 Beslut: 2016-03-03

Betänkande 2015/16:MJU9 (pdf, 673 kB) Webb-tv debatt om förslag: Landsbygdspolitik

Betänkande 2015/16:MJU3

Innehållet av mangan i ämnet MMT i diesel begränsas till att få vara högst 2 milligram per liter. Enligt ett direktiv från EU ska alla medlemsländer införa en sådan begränsning. Idag finns begränsningar när det gäller bensin, men inte för diesel. Även om MMT i praktiken inte förekommer i diesel i Sverige behöver Sverige införa begränsningar för att följa EU:s regler.

De nya reglerna börjar gälla den 16 januari 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-09-17 Debatt: 2015-10-14 Beslut: 2015-10-14

Betänkande 2015/16:MJU3 (pdf, 461 kB)

Betänkande 2014/15:MJU14

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ändra reglerna för handel med utsläppsrätter. Ändringarna är bland annat en anpassning till nya EU-regler.

Systemet med handel av utsläppsrätter innebär att företag och andra verksamheter som omfattas av systemet inte får släppa ut växthusgaser utan särskilt tillstånd. De måste ha så kallade utsläppsrätter. Företag kan också sälja sina utsläppsrätter och köpa andras. För att de ska kunna göra det behöver de ett konto som de anmäler till ett särskilt register för utsläppsrätter. De nya reglerna innebär bland annat att nya typer av konton införs för handeln med utsläppsrätter. Dessutom införs avgifter för öppnande av nya konton.

Ändringarna börjar gälla den 1 juli 2015.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-05-19 Debatt: 2015-05-27 Beslut: 2015-05-27

Betänkande 2014/15:MJU14 (pdf, 1925 kB)

Betänkande 2014/15:MJU13

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att godkänna att Kyotoprotokollet förlängts med en andra period, den så kallade Dohaändringen. Den andra perioden inleddes den 1 januari 2013 och avslutas den 31 december 2020. Under den åtar sig Sverige, som medlem i EU, att tillsammans med övriga medlemsstater och Island minska utsläppen av växthusgaser med 20 procent till 2020 jämfört med 1990.

Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om att godkänna ett separat avtal mellan EU och Island som reglerar det gemensamma åtagandet om minskning av utsläppen. Syftet med riksdagens godkännande är att Sverige ska kunna ratificera Dohaändringen och Islandsavtalet.

Förslagspunkter: 31 Reservationer: 30
Justering: 2015-05-19 Debatt: 2015-05-27 Beslut: 2015-05-27

Betänkande 2014/15:MJU13 (pdf, 648 kB) Webb-tv debatt om förslag: Klimatpolitik m.m.

Betänkande 2014/15:MJU10

Riksdagen uppmanade regeringen i ett par tillkännagivanden att intensifiera arbetet för bättre djurskydd och minskad användning av antibiotika inom EU.

Sverige har i jämförelse med andra länder ett gott djurskydd. De svenska djurbönderna har dock inte kunnat kompenseras för kostnaderna för ett bra djurskydd i form av högre priser. Konkurrenskraftsutredningen, som tillsattes av den förra regeringen, har dessutom konstaterat att konsumenterna i ökad grad väljer importerade livsmedel trots att importländerna kan ha mindre stränga krav på djurskydd.

Riksdagen tycker att det är viktigt att Sveriges höga ambitioner med djurskyddslagstiftningen blir en konkurrensfördel för svenska djurbönder. Riksdagen gav därför regeringen i uppdrag att driva på arbetet för bättre djurskydd inom EU. När EU skärper kraven måste Europas bönder anpassa sin djurhållning till de nya kraven medan de svenska bönderna redan håller en hög nivå.

Svenska djur får minst antibiotika i hela EU. Trots det har antibiotikaresistensen ökat över tid i Sverige. Med ökad rörlighet hos människor, djur och livsmedel sprids antibiotikaresistens allt snabbare. Resistensen är ett växande problem inom EU. Riksdagen uppmanade därför regeringen att intensifiera arbetet inom EU för att minska antibiotikaanvändningen inom djurhållningen.

Riksdagens beslut grundade sig på motioner.

Förslagspunkter: 19 Reservationer: 15
Justering: 2015-04-21 Debatt: 2015-04-29 Beslut: 2015-04-29

Betänkande 2014/15:MJU10 (pdf, 528 kB) Webb-tv debatt om förslag: Djurskydd

Betänkande 2014/15:MJU12

Riksdagen gav fem uppdrag till regeringen inom naturvård och biologisk mångfald. Riksdagen uppmanar regeringen att

  • fortsätta låta det vara tillåtet med riktad och selektiv jakt på varg
  • stärka viltförvaltningsdelegationernas roll i rovdjursförvaltningen
  • verka inom EU för att förändra art- och habitatdirektivet, så att klassificeringen av hotade djur och växter i högre grad kan avgöras i Sverige
  • göra strandskyddet mer ändamålsenligt i hela landet, i syfte att förbättra förutsättningarna för byggande, boende och näringsverksamhet i strandlägen
  • stärka arbetet med biologisk mångfald.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2014 om naturvård och biologisk mångfald.

Förslagspunkter: 27 Reservationer: 25
Justering: 2015-04-21 Debatt: 2015-04-29 Beslut: 2015-04-29

Betänkande 2014/15:MJU12 (pdf, 682 kB) Webb-tv debatt om förslag: Naturvård och biologisk mångfald

Betänkande 2014/15:MJU11

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 om skogspolitik. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom området som motionerna tar upp.

Motionerna handlar om bland annat ett nationellt skogsprogram, frivilliga avsättningar, skydd av naturvärden samt en nationell målsättning för ett hyggesfritt skogsbruk. Motionerna tar också upp användning av främmande trädslag, äganderätt, skogs- och miljöcertifiering, regelförenkling samt insatser för att öka andelen röjd skog och sanktioner.

Förslagspunkter: 16 Reservationer: 13
Justering: 2015-03-19 Debatt: 2015-03-26 Beslut: 2015-04-08

Betänkande 2014/15:MJU11 (pdf, 412 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skogspolitik

Betänkande 2014/15:MJU9

I dag har Naturvårdsverket huvudansvaret för viltförvaltningen. Det finns dock ett missnöje med verkets hantering av jakt- och viltförvaltningsfrågorna. Därför har riksdagen i ett så kallat tillkännagivande gett regeringen i uppdrag att inrätta en ny myndighet för jakt och viltvård.

I februari i år beslutade regeringen att den så kallade Jaktlagsutredningen skulle avsluta sitt arbete i förtid. Riksdagen anser att detta innebär att vissa viktiga frågor lämnas utan att ha utretts färdigt. Därför uppmanade riksdagen också regeringen att fortsätta utreda vissa frågor som rör jakt och viltvård, som till exempel samernas rätt att jaga, den så kallade fjälljakten, jakt på allmänt vatten, jakt i Sveriges ekonomiska zon, förvaltning av säl och jakt på kronhjort.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 10
Justering: 2015-03-19 Debatt: 2015-03-26 Beslut: 2015-03-26

Betänkande 2014/15:MJU9 (pdf, 402 kB) Webb-tv debatt om förslag: Jakt och viltvård