Dokument & lagar (466 träffar)

Utlåtande 2012/13:MJU20

EU-kommissionens förslag om en ram för havsplanering och integrerad kustförvaltning strider mot subsidiaritetsprincipen. Det konstaterade riksdagen och beslutade att skicka ett motiverat yttrande till EU.

Kommissionens förslag innebär att EU-länderna ska upprätta havsplaner och strategier för kustförvaltning som uppfyller vissa minimikrav. Kommissionen motiverar detta med att marina ekosystem, fiskeområden, marina skyddade områden och infrastrukturer som kablar, rörledningar, farleder, olja, gas och vindkraftanläggningar löper över nationella gränser.

I Sverige regleras den fysiska samhällsplaneringen i plan- och bygglagen, och det är kommunerna som ansvarar för planeringen. Kommissionen tänker i sitt förslag reglera områden som omfattas av den kommunala planprocessen. Riksdagen bedömer att förslaget kan komma att styra den kommunala självständiga planeringen på ett sätt som inte är nödvändigt eller lämpligt. Att utforma krav på den kommunala planeringen är en nationell angelägenhet som enligt riksdagen inte bör regleras på EU-nivå.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2013-04-11 Justering: 2013-04-23 Debatt: 2013-05-02 Beslut: 2013-05-02

Utlåtande 2012/13:MJU20 (pdf, 44 kB)

Betänkande 2012/13:MJU17

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om jakt och viltvård. Skälet är gällande lagar och regler och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om jaktlagstiftningen, dubbelregistrering vid jakt, ersättning för bland annat viltskador, det allmänna uppdraget, jakttider, jakt på bland annat vildsvin och jakt med lös hund.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 6
Justering: 2013-04-16 Debatt: 2013-04-25 Beslut: 2013-05-02

Betänkande 2012/13:MJU17 (pdf, 135 kB) Webb-tv debatt om förslag: Jakt och viltvård

Betänkande 2012/13:MJU16

Riksdagen sa nej till motioner om skogspolitik från allmänna motionstiden 2012. Huvudorsaken är att det redan pågår arbete inom de områden som motionerna rör. Motionerna handlar bland annat om skogsvårdslagen, miljöhänsyn, skydd av naturvärden, skogens sociala värden och ett hyggesfritt skogsbruk.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 11
Justering: 2013-04-11 Debatt: 2013-04-25 Beslut: 2013-05-02

Betänkande 2012/13:MJU16 (pdf, 224 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skogspolitik

Betänkande 2012/13:MJU15

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om olika övergripande miljöfrågor. Den huvudsakliga orsaken är att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om miljömålen, miljöprövningar enligt miljöbalken och lokalt och regionalt miljöarbete. Andra motioner handlar om översyn av miljöbalken och av terrängkörningslagen.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 7
Justering: 2013-03-26 Debatt: 2013-04-17 Beslut: 2013-04-17

Betänkande 2012/13:MJU15 (pdf, 178 kB) Webb-tv debatt om förslag: Övergripande miljöfrågor

Betänkande 2012/13:MJU13

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om olika fiskeripolitiska frågor. Den huvudsakliga orsaken är att arbetet med att förnya den gemensamma fiskeripolitiken redan pågår. Motionerna handlar bland annat om dumpningsförbud för fiske på öppet hav, regler för att redovisa bifångster och yrkesfisket efter lax i södra Östersjön.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 3
Justering: 2013-03-26 Debatt: 2013-04-17 Beslut: 2013-04-17

Betänkande 2012/13:MJU13 (pdf, 102 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fiskeripolitik

Betänkande 2012/13:MJU12

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om naturvård och biologisk mångfald. Skälet är främst tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om rovdjursförvaltning, skydd av natur, skydd av arter, genetiskt modifierade organismer och satsningar på kunskap inom biologisk mångfald.

Förslagspunkter: 32 Reservationer: 36
Justering: 2013-03-21 Debatt: 2013-04-10 Beslut: 2013-04-11

Betänkande 2012/13:MJU12 (pdf, 395 kB) Webb-tv debatt om förslag: Naturvård och biologisk mångfald m.m.

Betänkande 2012/13:MJU11

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om klimatpolitik. En orsak är att det redan pågår arbete i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om internationella avtal, utsläppsmål för koldioxid, mekanismen för ren utveckling, livsmedelskedjans klimatpåverkan, förnybara drivmedel och luftkvalitet.

Förslagspunkter: 29 Reservationer: 32
Justering: 2013-03-07 Debatt: 2013-03-20 Beslut: 2013-03-20

Betänkande 2012/13:MJU11 (pdf, 435 kB) Webb-tv debatt om förslag: Klimatpolitik m.m.

Betänkande 2012/13:MJU9

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om livsmedelspolitik. Motionerna handlar bland annat om märkningen av livsmedel och slaktat kött, hanteringen av slaktat vilt, dricksvatten, avgifter för tillsyn och förslag om olika utredningsinsatser.

Förslagspunkter: 13 Reservationer: 11
Justering: 2013-02-21 Debatt: 2013-03-13 Beslut: 2013-03-13

Betänkande 2012/13:MJU9 (pdf, 205 kB) Webb-tv debatt om förslag: Livsmedelspolitik

Betänkande 2012/13:MJU8

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om avfall och kretslopp. Motionerna handlar bland annat om materialåtervinning, källsortering, sanering av förorenad mark och miljöfarliga vrak.

Förslagspunkter: 13 Reservationer: 11
Justering: 2013-02-21 Debatt: 2013-03-13 Beslut: 2013-03-13

Betänkande 2012/13:MJU8 (pdf, 231 kB) Webb-tv debatt om förslag: Avfall och kretslopp

Betänkande 2012/13:MJU10

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om landsbygdspolitik. Motionerna tar bland annat upp frågor som rör Sveriges landsbygdsprogram, svensk livsmedelsproduktion, förändring av EU:s jordbrukspolitik och de areella näringarna.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 9
Justering: 2013-02-21 Debatt: 2013-03-13 Beslut: 2013-03-13

Betänkande 2012/13:MJU10 (pdf, 259 kB) Webb-tv debatt om förslag: Landsbygdspolitik m.m.

Utlåtande 2012/13:MJU6

EU-kommissionen har lämnat ett förslag om tillträde till genetiska resurser samt rimlig och rättvis fördelning av den nytta som uppstår vid resursernas användning i EU. Utgångspunkten för förslaget är en FN-konvention om biologisk mångfald. Konventionen anger att alla parter är skyldiga att underlätta tillträdet till genetiska resurser. Parterna är dessutom skyldiga att dela resultaten av forskning och utveckling och nyttan av kommersiell eller annan användning med den part som tillhandahåller genetiska resurser. Parterna i konventionen antog 2010 det så kallade Nagoyaprotokollet som utvidgar konventionens generella ram. EU och de flesta EU-länder har undertecknat protokollet. Huvudsyftet med EU-kommissionens förslag är de åtaganden som genomförandet av protokollet innebär.

Miljö- och jordbruksutskottet har granskat kommissionens förslag. Utskottet anser att det är motiverat att i en EU-förordning reglera att användarna följer Nagoyaprotokollet. En harmonisering skapar enkelhet för användare.

Tillträde till genetiska resurser och traditionell kunskap som rör genetiska resurser är en suverän rättighet för stater. Utskottet anser att detta förhållande ska kvarstå. Lagstiftning om tillträde till genetiska resurser bör därför kvarstå hos EU-länderna. Utskottet anser att lagförslaget i dess nuvarande utformning inte utesluter en överföring av lagstiftningskompetens till EU inom detta område.

Kommissionen föreslår också en EU-plattform för att effektivisera villkoren för tillträde i EU-länderna. Förslaget om en plattform är ett frivilligt åtagande för länderna. Plattformen ska kunna ge icke-bindande rådgivning, vägledning eller yttrande i olika frågor. Endast två EU-länder har infört lagstiftning om tillträde till sina genetiska resurser. Utskottet anser att det är en onödig och oproportionerlig åtgärd att inrätta en EU-plattform som syftar till att strama upp och diskutera EU-ländernas lagstiftning. Förslaget kan ses som ett inledande steg till en EU-harmoniserad lagstiftning. Lagstiftningskompetensen bör även inom detta område vara kvar hos EU-länderna.

Utskottet anser därmed att EU-kommissionens förslag i sin nuvarande utformning strider mot subsidiaritetsprincipen. Enligt den ska EU vidta en åtgärd endast om och i den mån som målen för den planerade åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, vare sig på central nivå eller på regional och lokal nivå, och därför, på grund av den planerade åtgärdens omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå. Riksdagen skickade på utskottets förslag ett så kallat motiverat yttrande till EU.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2012-11-29 Justering: 2012-12-12 Debatt: 2012-12-18 Beslut: 2012-12-19

Utlåtande 2012/13:MJU6 (pdf, 58 kB)

Betänkande 2012/13:MJU2

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 16,6 miljarder kronor till areella näringar, landsbygd och livsmedel för 2013. Till areella näringar räknas exempelvis skogsbruk, jordbruk och fiske. De största anslagen går till gårdsstöd, åtgärder för landsbygdens miljö och struktur och Sveriges lantbruksuniversitet.

Miljö- och jordbruksutskottet har tillsammans med näringsutskottet följs upp det svenska landsbygdsprogrammet. Programmet innehåller satsningar i form av stöd och ersättningar för att utveckla landsbygden och finansieras gemensamt av Sverige och EU. En av slutsatserna är att programmet kan förenklas och myndigheternas handläggning vidareutvecklas. Programmet upplevs dock som positivt för landsbygdens utveckling. Detta även om programmet antagligen inte kommer att nå ända fram till målen. Riksdagen godkände uppföljningen.

Förslagspunkter: 3
Justering: 2012-11-29 Debatt: 2012-12-17 Beslut: 2012-12-18

Betänkande 2012/13:MJU2 (pdf, 666 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Betänkande 2012/13:MJU1

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 4,9 miljarder kronor till miljö- och naturvård för 2013. Den största delen av pengarna går till åtgärder för och skydd av värdefull natur. Andra stora områden är åtgärder för havs- och vattenmiljö, sanering och återställning av förorenade områden samt forskning.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2012-11-29 Debatt: 2012-12-13 Beslut: 2012-12-18

Betänkande 2012/13:MJU1 (pdf, 508 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Betänkande 2012/13:MJU5

Riksdagen sa ja till lagändringar som genomför EU:s direktiv om industriutsläpp i svensk lag. Den som bedriver eller ska bedriva industriverksamhet ska ta fram en statusrapport om föroreningar i mark och grundvatten inom det aktuella området. Regeringen eller en utsedd myndighet får besluta om de närmare bestämmelserna för detta. Företaget ska återställa området till dess tidigare skick om verksamheten läggs ner och föroreningarna är betydligt större än vad de var när statusrapporten upprättades. Bestämmelserna om tillstånd för miljöfarlig verksamhet ändras också.

Lagändringarna börjar gälla den 7 januari 2013.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 11
Justering: 2012-11-29 Debatt: 2012-12-07 Beslut: 2012-12-11

Betänkande 2012/13:MJU5 (pdf, 1068 kB)

Utlåtande 2012/13:MJU7

Miljö- och jordbruksutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok om kunskap i havsfrågor 2020. Syftet med grönboken är att starta en debatt om den bästa strategin för att ta fram en tillgänglig och hållbar digital kartläggning av Europas havsbottnar och havsvatten.

Utskottet anser att havet och kustområdena måste ses som en långsiktigt hållbar resurs. Det måste finnas ett helhetsperspektiv i förvaltningen av hav och kustområden. För att skydda och ta tillvara på havet och dess resurser är det viktigt att öka kunskapen om det. Verktygen som möjliggör det bör användas. Utskottet menar att det har stor betydelse för kunskapsförsörjningen att alla intressenter är delaktiga och att det finns tillgång till relevanta, lättillgängliga och kostnadsfria data.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2012-10-23 Justering: 2012-11-20 Debatt: 2012-11-28 Beslut: 2012-12-21

Utlåtande 2012/13:MJU7 (pdf, 30 kB)

Betänkande 2012/13:MJU4

Industrier är skyldiga att delta i systemet för handel med utsläppsrätter. Det innebär att dessa anläggningar inte får ha större koldioxidutsläpp än vad de har utsläppsrätter för. Nu ska företag inte behöva ha utsläppsrätter för den koldioxid som de lagrar i en anläggning som har godkänts för det. Lagringen ska bekräftas av en godkänd kontrollant.

Samtidigt ändras miljöbalken på två ställen. Den ena ändringen innebär att uppgifter som ska finnas i en miljökonsekvensbeskrivning ska anpassas efter var i beslutsprocessen som ärendet befinner sig. Den andra ändringen gäller vilka som ska få information när en plan eller ett program har antagits. Syftet med lagändringarna är att förtydliga Sveriges genomförande av EU:s direktiv om miljöbedömningar av planer och program.

Lagändringarna börjar gälla den 7 januari 2013.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2012-11-20 Debatt: 2012-11-28 Beslut: 2012-11-28

Betänkande 2012/13:MJU4 (pdf, 194 kB)

Betänkande 2012/13:MJU3

Känsliga uppgifter som samlas in om hotade växter och djur som är viktiga att bevara ska kunna skyddas genom sekretess. Med det menas att uppgifterna inte behöver lämnas ut. Sekretesskyddet ska inte längre bara gälla utrotningshotade arter.

Miljöbalken ändras också så att den hänvisar till bland annat den omarbetade versionen av EU:s direktiv om bevarande av vilda fåglar.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2013.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2012-10-18 Debatt: 2012-11-14 Beslut: 2012-11-14

Betänkande 2012/13:MJU3 (pdf, 175 kB)

Betänkande 2011/12:MJU24

Regeringen har lämnat en redogörelse för hur den har arbetat med miljö-, klimat- och energifrågor inom jordbruket under perioden 2007-2011. Regeringen redovisar de viktigaste statliga insatserna och bedömer vilka effekter de har haft. Skrivelsen är ett komplement till den redovisning regeringen gav i budgetpropositionen för 2012.

Regeringens övergripande mål med arbetet är att skapa bättre förutsättningar för företagande inom de så kallade gröna näringarna - jordbruk, skogsbruk, trädgårdsnäring, fiske samt rennäring. Detta ska i sin tur ge möjligheter till en positiv utveckling på landsbygden med en produktion som är ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbar. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Förslagspunkter: 13 Reservationer: 12
Justering: 2012-06-07 Debatt: 2012-06-19 Beslut: 2012-06-20

Betänkande 2011/12:MJU24 (pdf, 254 kB) Webb-tv debatt om förslag: Miljö-, klimat- och energiinsatser inom jordbruket

Betänkande 2011/12:MJU20

Ett pricksystem för fiskare som överträder gemensamma EU- regler ska införas i Sverige. Reglerna är en anpassning till EU:s direktiv och ska säkerställa att de gemensamma bestämmelserna för fiskeripolitiken följs.

Pricksystemet ska varna innehavare av fartygstillstånd och befälhavare på fiskefartyg som överträder regler inom området. Vid upprepade allvarliga överträdelser, och då en befälhavare eller innehavaren av ett fartygstillstånd fått ett visst antal prickar, kan yrkesfiskarlicensen och fartygstillståndet återkallas. Befälhavare kan också förbjudas att verka på fiskefartyg.

De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2012.

 

Förslagspunkter: 1
Justering: 2012-06-07 Debatt: 2012-06-18 Beslut: 2012-06-19

Betänkande 2011/12:MJU20 (pdf, 586 kB)

Betänkande 2011/12:MJU21

Djurskyddslagen ändras som en anpassning till ett EU-direktiv om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål. Ändringarna innebär bland annat följande.

  • Definitionen av djurförsök utvidgas till att omfatta bevarande av en stam av djur med förändrad arvsmassa.
  • Djurförsök ska klassificeras efter svårhetsgrad.
  • Av ett tillstånd att använda, föda upp, förvara eller tillhandahålla försöksdjur ska det framgå vem som innehar tillståndet. Det ska också framgå vem eller vilka som är föreståndare och vilken veterinär eller expert som är knuten till verksamheten.
  • Den som innehar tillståndet ska ha ansvaret för att reglerna följs.
  • Det ska vara möjligt att återkalla ett godkännande att använda djur i djurförsök.
  • Den som överträder bestämmelser om kompetens och metoder vid infångande av vilt levande djur avsedda att användas som försöksdjur ska kunna straffas.
  • Den djurförsöksetiska prövningen bör finansieras med avgifter.

En central djurförsöksetisk nämnd inrättas. De nuvarande djurförsöksetiska nämnderna ska i fortsättningen kallas regionala djurförsöksetiska nämnder. Den centrala nämnden ska pröva beslut av de regionala nämnderna som har överklagats. Den centrala nämnden ska även i efterhand utvärdera genomförda djurförsök. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2013.

Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen med anledning av en motion från allmänna motionstiden 2011. Det saknas inom EU stöd för krav på märkning av kött från djur som slaktats utan bedövning. Det är mycket otillfredsställande. Regeringen bör driva frågan om konsumenternas rätt att genom märkning få denna information.

Förslagspunkter: 24 Reservationer: 23
Justering: 2012-05-31 Debatt: 2012-06-13 Beslut: 2012-06-13

Betänkande 2011/12:MJU21 (pdf, 923 kB) Webb-tv debatt om förslag: Djurskydd och djur som används för vetenskapliga ändamål