Sök
45 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, EU-nämndens kallelser och föredragningslistor, EU-nämndens uppteckningar, EU-nämndens verksamhetsberättelser, protutdr, 2017/18, 2012/13, Miljö- och jordbruksutskottet, sorterat efter relevans
- Dokument & lagar
Naturvård och områdesskydd
Betänkande 2017/18:MJU9
Riksdagen sa nej till motionsförslag om naturvård och områdesskydd. Anledningen är bland annat att vissa satsningar redan är genomförda och att det pågår vissa arbeten på området. Motionerna handlar till exempel om frågor om naturreservat och nationalparker, strandskydd och landsbygdsutveckling i strandnära lägen, skötsel och finansiering av leder samt allemansrätt.
- Behandlade dokument
- 54
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 8
- Anföranden och repliker
- 36, 118 minuter
- Justering
- 2018-02-27
- Bordläggning
- 2018-03-06
- Debatt
- 2018-03-07
- Beslut
- 2018-03-07
- Dokument & lagar
Jakt och viltvård
Betänkande 2017/18:MJU8
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017 om jakt- och viltvård. Anledningen är främst att arbete pågår inom de områden motionerna tar upp samt gällande regler. Motionerna handlar bland annat om stödutfodring av klövvilt, jaktmedel, ansvaret för det allmänna uppdraget och vissa jaktfrågor.
- Behandlade dokument
- 22
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 32, 95 minuter
- Justering
- 2018-01-23
- Bordläggning
- 2018-01-30
- Debatt
- 2018-01-31
- Beslut
- 2018-01-31
- Dokument & lagar
Genomförande av ändringar i dricksvattendirektivet
Betänkande 2017/18:MJU7
Det ska införas en ny bestämmelse i livsmedelslagen. Bestämmelsen innebär att regeringen får rätt att utfärda föreskrifter om att den som producerar eller levererar dricksvatten måste få faroanalyser, det vill säga riskbedömningar, och förslag till egenkontrollprogram godkända av en kontrollmyndighet. Regeringen kan också välja att lämna över rätten att utfärda sådana föreskrifter till en myndighet.
Den nya bestämmelsen införs som en följd av vissa förändringar i EU:s dricksvattendirektiv.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar gälla den 1 februari 2018.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2017-11-21
- Bordläggning
- 2017-11-28
- Debatt
- 2017-11-29
- Beslut
- 2017-11-30
- Dokument & lagar
Genomförande av ändringar i förnybartdirektivet - ILUC
Betänkande 2017/18:MJU6
Regeringen vill göra ändringar i lagen om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. Ändringarna är en anpassning till EU-direktiv om kvaliteten på bensin och dieselbränslen och främjande av användningen av energi från förnybara energikällor. Bland annat innebär ändringen två saker för att biodrivmedel och flytande biobränslen ska anses vara hållbara. Dels föreslås ändrade definitioner av vad som är avfall och restprodukter som får användas till biodrivmedel, dels ändras kraven när det gäller minskningen av växthusgasutsläpp.
Regeringen föreslår även ett mål om hur stor andelen avancerade biodrivmedel ska vara år 2020: Minst 0,5 procent av de 10 procentenheter som utgör förnybartdirektivets mål för förnybar energi i transportsektorn.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag och lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.
Riksdagen riktade dock två tillkännagivanden, det vill säga uppmaningar, till regeringen att dels göra en analys av konsekvenserna av de nya reglerna för biodrivmedel, dels verka för långsiktiga villkor för biodrivmedel.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 28, 93 minuter
- Justering
- 2017-10-26
- Bordläggning
- 2017-11-07
- Debatt
- 2017-11-08
- Beslut
- 2017-11-08
- Dokument & lagar
Miljöbedömningar
Betänkande 2017/18:MJU5
Det ska göras ändringar i miljöbalken och i ett antal sektorslagar, det vill säga lagar utanför miljöbalken som reglerar verksamheter och åtgärder som påverkar miljön. Ändringarna görs bland annat för att reglerna för miljöbedömningar ska bli tydligare och enklare att tillämpa. Ändringarna görs också för att genomföra de senaste ändringarna i EU-direktivet om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt, MKB-direktivet.
Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.
Riksdagen riktade tre tillkännagivanden, det vill säga uppmaningar, till regeringen att vidta åtgärder för:
- Att det svenska regelverket för vilka verksamheter och åtgärder som kan eller inte kan antas ha betydande miljöpåverkan ska anpassas till bestämmelserna i MKB-direktivet.
- Att det svenska regelverket om kraven på innehållet i en miljökonsekvensbeskrivning inom ramen för den specifika miljöbedömningen bör överensstämma med MKB-direktivets krav.
- Att det ska göras en utvärdering av den nya lagstiftningen.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 20, 68 minuter
- Justering
- 2017-10-17
- Bordläggning
- 2017-10-24
- Debatt
- 2017-10-25
- Beslut
- 2017-10-25
- Dokument & lagar
Bränslekvalitetsdirektivets specificerade rapporteringskrav och utsläppsmål
Betänkande 2017/18:MJU4
Leverantörer av vissa drivmedel kommer att behöva minska de växthusgasutsläpp som drivmedlen orsakar. Utsläppen ska minskas med sex procent jämfört med 2010 och minskningen ska ske senast under 2020. Den leverantör som inte når målet ska betala en utsläppsavgift. Förändringen är en anpassning till EU:s lagstiftning.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag och att lagändringen börjar gälla den 1 november 2017.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2017-09-21
- Bordläggning
- 2017-09-26
- Debatt
- 2017-09-27
- Beslut
- 2017-09-27
- Dokument & lagar
Ändringar i fiskelagen
Betänkande 2017/18:MJU3
Det genomförs ändringar i fiskelagen. Det innebär bland annat att regeringen får rätt att besluta om regler för fiskeriprodukter, det vill säga färska eller frusna produkter av i huvudsak fisk, skaldjur och blötdjur. Reglerna gäller bland annat vägning och spårbarhet av fångsten.
Det blir dessutom brottsligt att bryta mot de nya reglerna för vägning och de som gör det riskerar straff i form av böter.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag och lagändringen börjar gälla den 1 januari 2018.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2017-09-21
- Bordläggning
- 2017-10-17
- Debatt
- 2017-10-18
- Beslut
- 2017-10-18
- Dokument & lagar
Ny djurskyddslag
Betänkande 2017/18:MJU24
Djur ska skötas i en god djurmiljö och den som har ansvar för djuret ska ha tillräcklig kompetens för att kunna se till djurets behov. Djur ska kunna utföra sådana beteenden som de är starkt motiverade för och som är viktiga för att de ska må bra och de ska även skötas på ett sådant sätt att beteendestörningar förebyggs.
Det klargörs också i lagen att tamdjur inte får överges och det införs ett förbud mot att djur tränas för eller används i prov på ett sätt som innebär lidande för djuren. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny djurskyddslag.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen. Ändringarna innebär att personal inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten, trots tystnadsplikten, i vissa fall får rätt att lämna uppgifter om djurskyddsproblem till de myndigheter som berörs.
Lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 april 2019.
Dessutom riktade riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen att regeringen i ett lämpligt sammanhang bör se över beslutsprocessen för djurförbud.
- Behandlade dokument
- 52
- Förslagspunkter
- 25
- Reservationer
- 26
- Anföranden och repliker
- 41, 145 minuter
- Justering
- 2018-06-07
- Bordläggning
- 2018-06-13
- Debatt
- 2018-06-14
- Beslut
- 2018-06-14
- Dokument & lagar
Invasiva främmande arter
Betänkande 2017/18:MJU23
Viss hantering av invasiva främmande arter ska bli straffbar och kunna leda till böter eller fängelse i högst två år. Med invasiva främmande arter menas arter av djur, växter, svampar eller mikroorganismer som förs in och sprids i miljön och orsakar problem för exempelvis ursprungliga växter och djur, människors hälsa och samhället.
Dessutom ska regeringen, eller den myndighet som regeringen utser, få ta beslut om regler och åtgärder för att förebygga att främmande invasiva arter sprids och hotar den biologiska mångfalden.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna har att göra med bindande EU-regler och börjar gälla den 1 augusti 2018.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2018-06-07
- Bordläggning
- 2018-06-13
- Debatt
- 2018-06-14
- Beslut
- 2018-06-14
- Dokument & lagar
Klimatpolitik
Betänkande 2017/18:MJU22
Alla som levererar drivmedel blir skyldiga att informera konsumenterna om drivmedlets utsläpp av växthusgaser och andra förhållanden som har betydelse för att bedöma drivmedlets miljöpåverkan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019.
Kommunernas översiktsplaner ska framöver ha med en redovisning av risken för skador på den byggda miljön till följd av klimatrelaterade olyckor som till exempel översvämning, ras och erosion. Kommunerna ska också i detaljplaner få bestämma att det krävs marklov för markarbeten som kan försämra markens genomsläpplighet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2018.
Riksdagen riktade också två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen:
- Klimatpolitiken ska sträva efter att nå minskade utsläpp med bibehållen god ekonomisk tillväxt samt bygga på långsiktiga spelregler som inte driver jobb eller utsläpp ur Sverige och EU.
- Dubbla styrmedel inom klimatpolitiken är problematiskt och bör undvikas.
Riksdagen sa vidare nej till ett 90-tal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2017, bland annat eftersom arbete redan pågår i en del av de frågor som tas upp.
- Behandlade dokument
- 33
- Förslagspunkter
- 29
- Reservationer
- 36
- Anföranden och repliker
- 29, 135 minuter
- Justering
- 2018-06-12
- Bordläggning
- 2018-06-19
- Debatt
- 2018-06-20
- Beslut
- 2018-06-20
- Dokument & lagar
Bemyndigande i terrängkörningslagen
Betänkande 2017/18:MJU21
Regeringen ges möjlighet att även ge kommunerna rätt att ta beslut om regler om förbud mot eller begränsningar för terrängkörning. Det gäller för motordrivna fordon som till exempel skoterfordon som kör i områden inom en kommun som inte har ett allmänt förbud mot det. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Det här är en lösning som i praktiken redan tillämpas. Ett syfte med förslaget är att öka det lokala ansvarstagandet för skotertrafiken.
Lagförslaget börjar gälla den 1 juli 2018.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2018-04-19
- Bordläggning
- 2018-04-24
- Debatt
- 2018-04-25
- Beslut
- 2018-04-25
- Dokument & lagar
Effektivare sanktioner i livsmedelskedjan
Betänkande 2017/18:MJU20
Straffskalan för allvarliga brott mot livsmedelslagen och lagen om foder och animaliska biprodukter skärps. Det kan till exempel vara brott som innebär eller kan innebära en fara för människors eller djurs liv eller hälsa. Straffskalan föreslås innehålla böter eller fängelse i högst två år. I dag kan straffet endast bli böter. När det gäller mindre allvarliga överträdelser ska istället en särskild avgift som kallas sanktionsavgift ersätta straff.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2018-05-15
- Bordläggning
- 2018-05-22
- Debatt
- 2018-05-23
- Beslut
- 2018-05-23
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Betänkande 2017/18:MJU2
19,2 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Mest pengar går till gårdsstöd, 6,7 miljarder kronor. Knappt 4,4 miljarder kronor går till åtgärder för landsbygdens miljö och struktur och Sveriges lantbruksuniversitet får 1,9 miljarder kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att det särskilda kontot under Samefonden får användas för att finansiera underhåll av stängsel som är nödvändiga för arrendeavtalen. I dag används kontot för betalning av del av arrendekostnaden för renbete i Härjedalen.
- Behandlade dokument
- 23
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 45, 172 minuter
- Justering
- 2017-11-30
- Bordläggning
- 2017-12-06
- Debatt
- 2017-12-07
- Beslut
- 2017-12-12
- Dokument & lagar
Övergripande miljöfrågor
Betänkande 2017/18:MJU19
Riksdagen riktar två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen. Det ena handlar om att regeringen bör utreda olika modeller för kompensation till markägare som begränsas i brukandet av sin egen mark. Detta för att begränsa markägarens ekonomiska förluster. Det andra handlar om att arbetet med att förbättra tillståndsprocesserna för miljöpåverkande verksamheter måste fortsätta. Bland annat vill man se konkreta åtgärder för effektivisering och förkortade handläggningstider.
När det gäller övriga inkomna motionsförslag inom området övergripande miljöfrågor sa riksdagen nej till dem. Dessa handlar bland annat om stärkt lokal och regional miljö- och klimatmakt, viss översyn av miljöbalken, vindkraft, hållbar utveckling och miljömål, subventioner samt finansiering av insatser för bevarande av bland annat natur och hav. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom vissa områden eller att vissa satsningar redan har gjorts.
- Behandlade dokument
- 30
- Förslagspunkter
- 15
- Reservationer
- 12
- Anföranden och repliker
- 8, 63 minuter
- Justering
- 2018-03-27
- Bordläggning
- 2018-04-10
- Debatt
- 2018-04-11
- Beslut
- 2018-04-12
- Dokument & lagar
Landsbygdspolitik
Betänkande 2017/18:MJU18
En nationell samordning av det regionala arbetet med att genomföra livsmedelsstrategin behövs för att bland annat kunna ta tillvara synergieffekter och vara ett stöd för länen och regionerna i deras arbete. Det är viktigt med ett aktivt föreningsliv på landsbygden, det bidrar bland annat till tillväxt och utveckling. Det tycker riksdagen som riktade två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden till regeringen. Regeringen borde:
- arbeta med att ta fram en bättre nationell samordning av det regionala arbetet med att genomföra livsmedelsstrategi
- förenkla administrationen av stöd till föreningslivet på landsbygden.
Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2017 om landsbygdspolitik. Riksdagen sa nej till övriga motioner.
- Behandlade dokument
- 43
- Förslagspunkter
- 15
- Reservationer
- 11
- Anföranden och repliker
- 24, 86 minuter
- Justering
- 2018-04-12
- Bordläggning
- 2018-04-17
- Debatt
- 2018-04-18
- Beslut
- 2018-04-18
- Dokument & lagar
Skogspolitik
Betänkande 2017/18:MJU17
Regeringen borde göra insatser för hållbart skogsbruk. Det anser riksdagen som riktar fyra uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen. Regeringen borde
- säkerställa att inventeringen av nyckelbiotoper, alltså områden i skogen med en speciell naturtyp, är rättssäker och effektiv samt tar hänsyn till lokala och regionala förutsättningar
- se över artskyddsförordningen, alltså reglerna för hur vilda växter och djur ska skyddas, för att säkerställa att den är tillämpbar, effektiv och rättssäker
- säkerställa incitament för att skogsbrukare ska vilja ägna sig åt hållbart skogsbruk och se över lagstiftningen på området
- se över olika typer av ersättningsmodeller för markägare som gör insatser för att skydda sin skog, i syfte att skapa effektivare skyddsformer.
Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med att riksdagen behandlade ett 60-tal förslag i motioner om skogspolitik. Riksdagen sa nej till övriga förslag som bland annat handlar om ekologisk kompensation, byte av skogsmark och skogens sociala värden. Anledningen är bland annat att arbete pågår inom flera av frågorna som förslagen handlar om.
- Behandlade dokument
- 28
- Förslagspunkter
- 19
- Reservationer
- 15
- Anföranden och repliker
- 45, 150 minuter
- Justering
- 2018-03-27
- Bordläggning
- 2018-04-10
- Debatt
- 2018-04-11
- Beslut
- 2018-04-12
- Dokument & lagar
Livsmedelspolitik
Betänkande 2017/18:MJU16
Riksdagen sa nej till motioner om livsmedelspolitik från allmänna motionstiden. Anledningarna är bland annat att gällande regler är tillräckliga eller att arbete redan pågår på området.
Motionerna handlar bland annat om livsmedelslagstiftningen, märkning av livsmedel och dricksvatten.
- Behandlade dokument
- 44
- Förslagspunkter
- 12
- Reservationer
- 12
- Anföranden och repliker
- 19, 62 minuter
- Justering
- 2018-04-12
- Bordläggning
- 2018-04-17
- Debatt
- 2018-04-18
- Beslut
- 2018-04-18
- Dokument & lagar
Avfall och kretslopp
Betänkande 2017/18:MJU15
Det borde utredas om producentansvaret ska utvidgas till fler produktgrupper, exempelvis möbler och byggnadsmaterial. Det anser riksdagen, som i ett så kallat tillkännagivande uppmanade regeringen att utreda frågan.
Producentansvaret innebär att de som tillverkar vissa produkter ansvarar för att samla in och ta hand om dem när de slitits ut eller ska kasseras. I Sverige är producentansvaret lagstiftat för åtta grupper av produkter, exempelvis batterier, bilar och läkemedel. Syftet med systemet är bland annat att motivera produktion av resurssnåla produkter som är lättare att återvinna och inte innehåller miljöfarliga ämnen.
Förslaget om tillkännagivande kom när riksdagen behandlade 90 förslag i motioner om avfall och kretslopp. Riksdagen sa nej till övriga motioner.
- Behandlade dokument
- 52
- Förslagspunkter
- 15
- Reservationer
- 19
- Anföranden och repliker
- 28, 106 minuter
- Justering
- 2018-04-17
- Bordläggning
- 2018-04-24
- Debatt
- 2018-04-25
- Beslut
- 2018-04-25
- Dokument & lagar
Åsnens nationalpark
Betänkande 2017/18:MJU14
Riksdagen godkände regeringens förslag om att mark- och vattenområden som staten äger inom Alvesta och Tingsryds kommuner i Småland förklaras som Åsnens nationalpark. Åsnens nationalpark blir Sveriges 30:e nationalpark.
Syftet med att Åsnenområdet i Småland blir nationalpark är att bevara ett representativt, variationsrikt och biologiskt värdefullt sydsvenskt skogs- och sjölandskap där växt- och djurlivet i stor utsträckning är orört.
Riksdagen godkände också att Sånfjällets nationalpark ska heta Sonfjällets nationalpark och att Trestickla nationalpark ska heta Tresticklans nationalpark.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 1
- Justering
- 2018-03-08
- Bordläggning
- 2018-03-13
- Debatt
- 2018-03-14
- Beslut
- 2018-03-14
- Dokument & lagar
Fiskeripolitik
Betänkande 2017/18:MJU13
Regeringen borde se över regelverket som reglerar vattenbruk och arbeta för ett effektivare uppföljningssystem inom fiskeområdet. Det tycker riksdagen som riktar två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om att se över båda områdena.
Anledningen till det är bland annat att riksdagen anser att det svenska vattenbruket har en stor utvecklingspotential som bör tas tillvara i större utsträckning. Ett vattenbruk är odling av bland annat fisk, kräftdjur och alger. När det gäller uppföljning inom fiskeområdet tycker riksdagen att det finns brister i det nuvarande systemet och att det krävs mer effektiva åtgärder för att kunna förvalta fiskbestånden på bästa sätt.
Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med behandlingen av motioner från allmänna motionstiden 2017 om fiskeripolitik. Riksdagen sa nej till övriga motioner.
- Behandlade dokument
- 32
- Förslagspunkter
- 16
- Reservationer
- 21
- Justering
- 2018-03-01
- Bordläggning
- 2018-03-13
- Debatt
- 2018-03-14
- Beslut
- 2018-03-14