Sök
2 801 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, EU-nämndens kallelser och föredragningslistor, EU-nämndens uppteckningar, EU-nämndens verksamhetsberättelser, protutdr, Miljö- och jordbruksutskottet, Skatteutskottet, sorterat efter relevans
- Dokument & lagar
Flexiblare regler för utbetalning från pensionsförsäkring och pensionssparkonto
Betänkande 2024/25:SkU4
- Behandlade dokument
- 1
- Beredning
- 2024-09-24
- Justering
- 2024-10-17
- Bordläggning
- 2024-10-22
- Debatt
- 2024-10-23
- Beslut
- 2024-10-23
- Dokument & lagar
Nya regler om mervärdesskatt för små företag och ändrade regler för vissa tjänster och konstverk
Betänkande 2024/25:SkU3
- Behandlade dokument
- 1
- Justering
- 2024-09-26
- Bordläggning
- 2024-10-15
- Debatt
- 2024-10-16
- Beslut
- 2024-10-16
- Dokument & lagar
Ny tullbefogenhetslag
Betänkande 2024/25:SkU2
- Behandlade dokument
- 1
- Justering
- 2024-09-26
- Bordläggning
- 2024-10-01
- Debatt
- 2024-10-02
- Beslut
- 2024-10-02
- Dokument & lagar
Steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning
Betänkande 2024/25:MJU4
- Behandlade dokument
- 5
- Beredning
- 2024-10-03
- Justering
- 2024-10-17
- Bordläggning
- 2024-10-22
- Debatt
- 2024-10-23
- Beslut
- 2024-10-23
- Dokument & lagar
Ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Frankrike
Betänkande 2023/24:SkU4
Riksdagen sa ja till en ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Frankrike. Syftet med avtalet är bland annat att undvika dubbelbeskattning och att förhindra skatteflykt när det gäller skatter på inkomst och på förmögenhet.
Ändringen innebär att de minimistandarder på skatteavtalsområdet som tagits fram inom ramen för OECD/G20:s projekt för att motverka skattebaserosion och vinstflyttning, införs i skatteavtalet.
De nya bestämmelserna börjar att gälla den dag regeringen bestämmer.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2023-11-09
- Bordläggning
- 2023-11-14
- Debatt
- 2023-11-15
- Beslut
- 2023-11-15
- Dokument & lagar
Nya verksamheter i utsläppshandelssystemet
Betänkande 2023/24:MJU4
Inom EU finns ett utsläppshandelssystem som innebär att vissa verksamheter är skyldiga att kompensera för sina utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser. Syftet med systemet är att utsläppen av växthusgaser ska minska. EU:s regelverk om utsläppshandelssystemet har nyligen ändrats. Ändringarna innebär bland annat att utsläppshandelssystemet utvidgas så att också sjöfarten omfattas av systemet. För att genomföra förändringarna i utsläppshandelssystemet i Sverige krävs det vissa lagändringar. Riksdagen sade därför ja till regeringens förslag om ändringar i lagen om vissa utsläpp av växthusgaser. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2024.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2023-11-07
- Bordläggning
- 2023-11-14
- Debatt
- 2023-11-15
- Beslut
- 2023-11-15
- Dokument & lagar
Nya krav på betaltjänstleverantörer att lämna uppgifter
Betänkande 2023/24:SkU2
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att införa en uppgifts- och dokumentationsskyldighet för betaltjänstleverantörer. Syftet är att bekämpa bedrägerier med mervärdesskatt (även kallat moms). Förslagen innebär att betaltjänstleverantörer blir skyldiga att redovisa uppgifter om vissa betalningstransaktioner till Skatteverket.
Skatteverket ska sända uppgifterna vidare till Europeiska kommissionen som samlar uppgifterna i ett centralt elektroniskt system för betalningsinformation för bekämpning av mervärdesskattebedrägeri. Medlemsstaterna får under vissa förutsättningar åtkomst till uppgifterna i systemet.
De nya bestämmelserna börja gälla den 1 januari 2024.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 2, 11 minuter
- Justering
- 2023-10-19
- Bordläggning
- 2023-10-24
- Debatt
- 2023-10-25
- Beslut
- 2023-10-25
- Dokument & lagar
Ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Tyskland
Betänkande 2023/24:SkU3
Regeringen har föreslagit förändringar i skatteavtalet mellan Sverige och Tyskland. Bland annat stryks de bestämmelser som gäller arvs- och gåvoskatten, eftersom den skatten sedan länge är avskaffad i Sverige. Ytterligare förändringar är uppdateringar av bestämmelserna om utbyte av upplysningar mellan Sverige och Tyskland och om att hjälpa varandra vid indrivning av skatt. Det ska även förtydligas att avtalet inte syftar till att underlätta icke-beskattning eller minskad skatt genom skatteundandragande eller skatteflykt.
Riksdagen sa ja till förslaget. Lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 7, 24 minuter
- Justering
- 2023-09-28
- Bordläggning
- 2023-10-24
- Debatt
- 2023-10-25
- Beslut
- 2023-10-25
- Dokument & lagar
Effektivare luftkvalitetsarbete
Betänkande 2023/24:MJU3
Regeringen får utfärda bestämmelser om att kommuner ska vara skyldiga att upprätta en förebyggande luftkvalitetsstrategi.
Förut påbörjades arbetet med luftkvaliteten först när en överträdelse av en miljökvalitetsnorm konstaterats. De nya reglerna innebär att arbetet med luftkvaliteten kan påbörjas tidigare.
Regeringen får även bestämma regler om hur åtgärdsprogrammen ska tillgängliggöras och följas upp.
Målet med de nya reglerna är att utveckla arbetet med luftkvaliteten i Sverige.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2024.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2023-10-03
- Bordläggning
- 2023-10-24
- Debatt
- 2023-10-25
- Beslut
- 2023-10-25
- Dokument & lagar
Skogspolitik
Betänkande 2023/24:MJU7
Riksdagen sa nej till 80 förslag i motioner om skogspolitik från den allmänna motionstiden 2023.
Motionerna handlar bland annat om hållbart brukande av skogen, skogsbrukets roll i bioekonomin och åtgärder för skydd av skog.
Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är bland annat att arbete redan pågår på området.
- Behandlade dokument
- 18
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 14
- Anföranden och repliker
- 40, 115 minuter
- Justering
- 2024-02-08
- Bordläggning
- 2024-02-14
- Debatt
- 2024-02-15
- Beslut
- 2024-02-28
- Dokument & lagar
Genomförande av EU:s nya dricksvattendirektiv
Betänkande 2023/24:MJU6
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i miljöbalken, livsmedelslagen och plan- och bygglagen. Lagändringarna innebär att kommuner ska lämna de uppgifter som behövs för att bedöma risker i tillrinningsområden för dricksvatten och att kommuner, fastighetsägare och nyttjanderättshavare ska lämna de uppgifter som behövs för att bedöma risker som uppkommer i ledningar, installationer och anordningar på fastigheter eller i byggnader som används för att distribuera dricksvatten. Lagförslaget innebär även att de som producerar eller tillhandahåller dricksvatten ska lämna uppgifter om dricksvattenkvaliteten.
Därutöver införs en bestämmelse om marknadskontroll och en bestämmelse om villkor för att släppa ut och tillhandahålla byggprodukter avsedda att komma i kontakt med dricksvatten på marknaden. Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2024.
- Behandlade dokument
- 11
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 11
- Anföranden och repliker
- 15, 55 minuter
- Justering
- 2024-01-23
- Bordläggning
- 2024-01-30
- Debatt
- 2024-01-31
- Beslut
- 2024-01-31
- Dokument & lagar
Sänkning av reduktionsplikten för bensin och diesel
Betänkande 2023/24:MJU5
Riksdagen röstade ja till regeringens förslag om ändring i lagen om reduktion av växthusgasutsläpp från vissa fossila drivmedel.
Ändringen innebär att reduktionspliktens krav på minskade utsläpp för bensin och diesel sänks till sex procent för 2024–2026 och att reduktionsnivåerna för 2027–2030 slopas. I dagsläget ligger reduktionsnivåerna på 7,8 procent för bensin och 30,5 procent för diesel.
Syftet med ändringen är bland annat att minska drivmedelspriserna.
Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2024.
- Behandlade dokument
- 7
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 8
- Anföranden och repliker
- 69, 173 minuter
- Justering
- 2023-11-23
- Bordläggning
- 2023-11-28
- Debatt
- 2023-11-29
- Beslut
- 2023-11-30
- Dokument & lagar
Cirkulär och giftfri ekonomi och Riksrevisionens rapport om hantering av uttjänta solcellspaneler och vindturbinblad
Betänkande 2023/24:MJU17
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om hantering av uttjänta solcellspaneler och vindturbinblad. Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringen, Naturvårdsverket och Energimyndigheten inte har sett till att uttjänta solcellspaneler och vindturbinblad kan hanteras omhändertas på ett giftfritt och cirkulärt sätt. Riksrevisionens rekommendationer till regeringen är bland annat att se över behovet av styrmedel för att främja en sådan hantering.
I sin skrivelse instämmer regeringen i Riksrevisionens iakttagelser och pekar samtidigt på åtgärder som har vidtagits, bland annat att regeringen har gett Energimyndigheten i uppdrag att utreda hur solcellspaneler och turbinblad till vindkraftverk i högre utsträckning ska kunna omhändertas i enlighet med den så kallade avfallshierarkin.
Riksdagen anser att de åtgärder som regeringen presenterar delvis motsvarar det som Riksrevisionen efterfrågar. Samtidigt betonar riksdagen att arbetet behöver intensifieras för att uppnå en hållbar hantering av dessa produkter. Med detta föreslår utskottet att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.
Riksdagen sa också nej till cirka 180 förslag om cirkulär och giftfri ekonomi i motioner från den allmänna motionstiden 2023, bland annat med hänvisning till pågående arbete. Motionerna handlar bland annat om hållbar design, konsumtion och produktion, återanvändning och återvinning, avfall, cirkulära livsmedelsfrågor, plastfrågor och kemikaliefrågor.
- Behandlade dokument
- 54
- Förslagspunkter
- 32
- Reservationer
- 46
- Anföranden och repliker
- 32, 108 minuter
- Justering
- 2024-05-23
- Bordläggning
- 2024-05-29
- Debatt
- 2024-05-30
- Beslut
- 2024-06-12
- Dokument & lagar
Jordbrukspolitik
Betänkande 2023/24:MJU16
Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner om jordbrukspolitik från den allmänna motionstiden 2023 och hänvisar främst till pågående arbete.
Förslagen handlar bland annat om utformningen av den gemensamma jordbrukspolitiken, konkurrensfrågor, produktion av växtbaserade livsmedel och jordbrukets klimatfrågor.
- Behandlade dokument
- 45
- Förslagspunkter
- 18
- Reservationer
- 21
- Anföranden och repliker
- 40, 118 minuter
- Justering
- 2024-05-23
- Bordläggning
- 2024-05-29
- Debatt
- 2024-05-30
- Beslut
- 2024-06-12
- Dokument & lagar
Regeringens klimathandlingsplan – hela vägen till nettonoll
Betänkande 2023/24:MJU15
Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse Regeringens klimathandlingsplan – hela vägen till nettonoll. Riksdagen anser att innehållet i handlingsplanen är väl avvägt och föreslår därmed att riksdagen ska lägga planen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.
I skrivelsen beskriver regeringen hur det klimatpolitiska arbetet bör bedrivas under mandatperioden. Enligt regeringen behövs en rad åtgärder för att skapa de förutsättningar som krävs för att nå nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2045.
I det ingår även det arbete som regeringen planerar på klimatområdet internationellt och inom EU. Regeringen presenterar även åtgärder för att underlätta för hushåll och företag att fatta de beslut som krävs för att nå de nationella och globala klimatmålen samt Sveriges klimatåtaganden gentemot EU.
Riksdagen sa också nej till förslag i motioner varav cirka 100 förslag inkommit under den allmänna motionstiden 2023.
- Behandlade dokument
- 36
- Förslagspunkter
- 36
- Reservationer
- 98
- Anföranden och repliker
- 108, 274 minuter
- Justering
- 2024-05-02
- Bordläggning
- 2024-05-17
- Debatt
- 2024-05-20
- Beslut
- 2024-05-22
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur
Betänkande 2023/24:MJU1
Totalt cirka 19,3 miljarder kronor ur statens budget för 2024 går till utgiftsområdet Klimat, miljö och natur. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas, och nej till de alternativa budgetförslag som lagts fram i motioner.
Mest pengar, cirka 5 miljarder kronor, går till klimatinvesteringar. Pengarna får användas för sådana investeringar på lokal och regional nivå i hela Sverige, samt för stöd till installation av laddinfrastruktur för elfordon. Pengarna får även användas för utgifter till berörda myndigheters arbete för detta ändamål. Andra anslag inom utgiftsområdet är bland annat skydd av värdefull natur och åtgärder för havs- och vattenmiljö.
Riksdagen lämnar de ekonomiska bemyndiganden som regeringen har begärt samt godkänner en investeringsplan för Naturvårdsverket.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Behandlade dokument
- 13
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 72, 201 minuter
- Justering
- 2023-12-07
- Bordläggning
- 2023-12-18
- Debatt
- 2023-12-19
- Beslut
- 2023-12-19
- Dokument & lagar
Nationell strategi och regeringens handlingsplan för klimatanpassning
Betänkande 2023/24:MJU18
Riksdagen har behandlat en skrivelse där regeringen presenterar dels den reviderade nationella strategin för klimatanpassning, dels sin handlingsplan för klimatanpassning för de kommande fem åren. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Syftet med att uppdatera strategin är att beskriva hur det nationella klimatanpassningsarbetet bör utvecklas och hur åtgärder bör prioriteras utifrån uppdaterad kunskap om ett förändrat klimat. I handlingsplanen identifierar regeringen en rad åtgärder som de under mandatperioden avser verka för att vidta.
Riksdagen sa också nej till cirka 70 förslag i motioner, varav cirka 20 är från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar om klimatanpassning på olika sätt och riksdagen hänvisar till bland annat pågående utrednings- och lagstiftningsarbete.
- Behandlade dokument
- 13
- Förslagspunkter
- 25
- Reservationer
- 36
- Anföranden och repliker
- 41, 120 minuter
- Justering
- 2024-06-11
- Bordläggning
- 2024-06-18
- Debatt
- 2024-06-19
- Beslut
- 2024-06-19
- Dokument & lagar
Pausad uppräkning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt för beskattningsåret 2024
Betänkande 2023/24:SkU8
Det blir ingen uppräkning av gränsen för uttag av statlig inkomstskatt på beskattningsbara förvärvsinkomster för beskattningsåret 2024. Skiktgränsen föreslås uppgå till 598 500 kronor.
Riksdagen säger ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 16, 41 minuter
- Justering
- 2023-11-23
- Bordläggning
- 2023-11-28
- Debatt
- 2023-11-29
- Beslut
- 2023-11-29
- Dokument & lagar
Sänkt skatt på bensin och diesel och sänkt skatt på jordbruksdiesel
Betänkande 2023/24:SkU7
Riksdagen sa ja till sänkt skatt på bensin och diesel. Det innebär att skatten på bensin och diesel (utom akrylatbensin) sänks 2024 jämfört med den nivå som skulle gällt med nuvarande omräkningsregler. För 2025 räknas skattebeloppen för bränslen om från 2024 års nivåer. För bensin (utom alkylatbensin) sänks de omräknade energiskattebeloppen med 60 öre per liter.
Vidare kommer en utökad skattenedsättning på diesel som används i arbetsmaskiner, skepp och vissa båtar att gälla även för sådan förbrukning som sker under 2024. Ansökan om återbetalning av skatt för jordbruksdiesel ska göras per kalenderkvartal.
Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2024 respektive den 1 januari 2025.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 32, 91 minuter
- Justering
- 2023-11-23
- Bordläggning
- 2023-11-28
- Debatt
- 2023-11-29
- Beslut
- 2023-11-30
- Dokument & lagar
Tilläggsskatt för företag i stora koncerner
Betänkande 2023/24:SkU6
Regeringen har föreslagit en ny tilläggsskatt för företag i stora koncerner. Riksdagen sa ja till förslaget, men med en ändring som gäller redovisningsstandard. Regeringens förslag innebär att koncerner som har en årlig intäkt motsvarande minst 750 miljoner euro ska betala en effektiv skatt om minst 15 procent på en särskilt definierad skattebas. Undantag är myndigheter, ideella organisationer och pensionsfonder.
Syftet med lagändringen är att företag i multinationella och nationella koncerner ska betala en skälig andel skatt oavsett var de är verksamma. Förslaget grundar sig på ett EU-direktiv som ska införas i svensk lagstiftning.
Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2024.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 6, 26 minuter
- Justering
- 2023-12-07
- Bordläggning
- 2023-12-12
- Debatt
- 2023-12-13
- Beslut
- 2023-12-13