Dokument & lagar (1 756 träffar)

Betänkande 2020/21:UbU6


Justering: 2020-11-12 Debatt: 2020-12-03 Beslut: 2020-12-03

Betänkande 2020/21:UbU2


Justering: 2020-12-10 Debatt: 2020-12-16 Beslut: 2020-12-16

Betänkande 2020/21:UbU1


Justering: 2020-12-08 Debatt: 2020-12-15 Beslut: 2020-12-15

Betänkande 2020/21:MJU2


Beredning: 2020-11-05 Justering: 2020-12-03 Debatt: 2020-12-10 Beslut: 2020-12-10

Betänkande 2020/21:MJU1


Beredning: 2020-11-05 Justering: 2020-12-03 Debatt: 2020-12-15 Beslut: 2020-12-15

Betänkande 2020/21:MJU3


Beredning: 2020-11-12 Justering: 2020-11-19 Debatt: 2020-11-26 Beslut: 2020-11-26

Betänkande 2020/21:MJU4


Beredning: 2020-11-03 Justering: 2020-11-19 Debatt: 2020-12-02 Beslut: 2020-12-02

Betänkande 2020/21:UbU4

Riksdagen har sagt ja till en reservation från S, C, V och MP och samtidigt nej till ett utskottsinitiativ med tillkännagivande till regeringen om att regeringen omgående tillsätter en oberoende utredning för att se över det underlag och de metoder som användes i Sveriges del av PISA 2018 och hur dessa påverkade resultatet. Reservanterna säger att OECD redan har blivit ombedd att granska Sveriges resultat en gång till eftersom den organisationen har bäst kunskap om undersökningen och vad som gör den jämförbar mellan länder och över tid.

PISA är en internationell elevstudie som organiseras av den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Den mäter 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Skolverket ansvarar för studien i Sverige.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2020-09-10 Debatt: 2020-09-30 Beslut: 2020-09-30

Betänkande 2020/21:UbU4 (pdf, 463 kB) Webb-tv debatt om förslag: En oberoende utredning av Sveriges del i PISA 2018

Betänkande 2020/21:UbU3

Riksrevisionen har granskat hur skolorna använder skollagens regler om undantag från skolplikten, och hur tillsynen av detta sköts. Riksrevisionens övergripande slutsats är att skollagens regler om undantag från skolplikten inte fungerar som det var tänkt.

För att syftet med reglerna ska bli tydligare rekommenderar revisionen bland annat att regeringen tar initiativ till att ändra skollagen och ser över hur långa ledighetsbeslut en rektor ska kunna ta, om en möjlighet till sanktionsavgift bör införas i skollagen samt om bestämmelsen om varaktig vistelse utomlands enbart ska gälla för barn till statligt anställda som är stationerade utomlands.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning. I skrivelsen menar regeringen bland annat att bestämmelserna om undantag från skolplikten kan behöva ses över. Riksdagen håller med om det men riktar utöver det två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen:

  • Regeringen bör följa den rekommendation som Riksrevisionen lämnat till regeringen i sin granskningsrapport.
  • Regeringen bör se över möjligheten att införa ett nationellt frånvaroregister.

Utöver tillkännagivandena lägger riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 2
Justering: 2020-09-10 Debatt: 2020-09-30 Beslut: 2020-09-30

Betänkande 2020/21:UbU3 (pdf, 222 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om undantag från skolplikten - regler, tillämpning och tillsyn

Betänkande 2020/21:UbU5


Justering: 2020-11-05 Debatt: 2020-11-12 Beslut: 2020-11-12

Betänkande 2019/20:MJU20

Bestämmelserna om avfallshantering ska förändras och förtydligas i olika lagar. Det innebär bland annat att

  • definitioner och bestämmelser införs om den ursprungliga avfallsproducentens ansvar för behandling av och kostnader för hantering av avfallet
  • kommunernas ansvar för bygg- och rivningsavfall förtydligas
  • bestämmelser om när avfall upphör att vara avfall införs
  • kontrollplaner ska innehålla uppgifter om bygg- och rivningsavfall samt byggmaterial som kan återanvändas
  • sekretess under vissa förutsättningar ska gälla för register med uppgifter om avfall.

Förändringarna är en anpassning till EU-direktiv på avfallsområdet. Syftet är bland annat att minska avfallsmängderna och öka återvinningen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla 1 augusti 2020.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 3
Justering: 2020-06-04 Debatt: 2020-06-15 Beslut: 2020-06-16

Betänkande 2019/20:MJU20 (pdf, 2551 kB) Webb-tv debatt om förslag: Genomförande av EU-direktiv på avfallsområdet

Betänkande 2019/20:MJU19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar för att anpassa miljöbalken till nya EU-förordningar. Det införs även vissa nya bestämmelser för att effektivisera och förtydliga tillinsynen. Länsstyrelserna ges också rätt att ställa krav på kommuner som inte fullgör sitt tillsynsuppdrag att åtgärda brister i sitt uppdrag.

Tillsynsmyndigheter får även rätt att köpa in produkter och varor utan att ange att inköpet görs för myndighetens räkning för att kontrollera att de uppfyller gällande krav.

Riksdagen avslog även 2 yrkanden i en följdmotion och cirka 90 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2019 om livsmedelspolitik som behandlas i betänkandet.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2020.

Förslagspunkter: 15 Reservationer: 12
Justering: 2020-06-04 Debatt: 2020-06-15 Beslut: 2020-06-16

Betänkande 2019/20:MJU19 (pdf, 2202 kB) Webb-tv debatt om förslag: En förbättrad tillsyn på miljöområdet och livsmedelspolitik

Betänkande 2019/20:UbU23

Fjärrundervisning får användas bland annat om det för viss undervisning inte finns någon behörig lärare eller om det är för få elever i skolan.

Distansundervisning får användas för en elev som inte kan vara i skolan på grund av en dokumenterad medicinsk, psykisk eller social problematik. En elev i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan kan även ha andra skäl för att inte delta i undervisning i skolans lokaler.

De nya reglerna gäller grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.

Båda dessa former av undervisning ska kunna lämnas över på entreprenad. Den kommun eller enskilda huvudman som beställer entreprenaden har ansvar för att utbildningen genomförs enligt bestämmelserna i skollagen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De nya reglerna i skollagen börjar gälla den 1 augusti 2020 och tillämpas på utbildning som börjar efter den 30 juni 2021. En ändring i offentlighets- och sekretesslagen börjar gälla den 1 januari 2021.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 10
Justering: 2020-06-04 Debatt: 2020-06-16 Beslut: 2020-06-17

Betänkande 2019/20:UbU23 (pdf, 3898 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fjärrundervisning, distansundervisning och vissa frågor om entreprenad

Betänkande 2019/20:UbU21

Riksrevisionen har granskat hur de svenska universiteten och högskolornas resurseffektivitet och produktivitet för åren 2011-2016 står sig jämfört med de andra nordiska ländernas lärosäten. Det innebär om andra nordiska lärosäten kan prestera bättre på de områden som har studerats men med samma resurser.

Den övergripande slutsatsen i undersökningen är att de svenska lärosätena hävdar sig väl men att det finns förbättringspotential hos vissa av dem. I sin rapport ger Riksrevisionen rekommendationer till lärosätena att

  • identifiera de faktorer som påverkar effektivitet och produktivitet och genomföra förbättringsåtgärder
  • bland annat följa upp genomströmningen av elever och doktorander.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. Regeringen instämmer i Riksrevisionens rekommendationer och skriver att de även fortsättningsvis noga kommer följa att de resurser som tilldelas universitet och högskolor används effektivt.

Riksdagen instämmer i regeringens bedömningar. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen. Regeringen bör ge högskolemyndigheterna i uppdrag att samla och tillgängliggöra information på ett ställe som gör det lättare för studenter att jämföra utbildningars kvalitet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2020-06-04 Debatt: 2020-06-16 Beslut: 2020-06-17

Betänkande 2019/20:UbU21 (pdf, 157 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om resurseffektivitet och produktivitet vid Sveriges lärosäten i nordisk jämförelse

Betänkande 2019/20:MJU16

Regeringen har överlämnat en klimatpolitisk handlingsplan till riksdagen. Handlingsplanen går igenom hur Sveriges klimatpolitiska arbete bör drivas, vilka åtgärder som har beslutats tidigare och vilka åtgärder som är planerade i nuläget för att nå uppsatta klimatmål.

I handlingsplanen föreslår regeringen bland annat att:

  • Klimatpolitiken ska integreras i fler politiska områden
  • all relevant lagstiftning ses över så att det klimatpolitiska ramverket får genomslag
  • regeringen vid behov ser till att andra samhällsmål omformuleras så att de är förenliga med klimatmålen,
  • konsekvensanalyser ska göras av effekter för klimatet inom de politikområden där det är relevant

Riksdagen välkomnade regeringens inriktning för klimatpolitiken och sa ja till förslaget.

Förslagspunkter: 36 Reservationer: 60
Justering: 2020-05-28 Debatt: 2020-06-09 Beslut: 2020-06-10

Betänkande 2019/20:MJU16 (pdf, 18243 kB) Webb-tv debatt om förslag: En samlad politik för klimatet - klimatpolitisk handlingsplan

Utlåtande 2019/20:MJU17

Riksdagen har behandlat EU-kommissionens meddelande om EU:s nya tillväxtstrategi som kallas den europeiska gröna given. Syftet med strategin är att ställa om EU till ett rättvist och välmående samhälle med en effektiv och konkurrenskraftig ekonomi och utan några nettoutsläpp av växthusgaser år 2050. Den gröna given är även en viktig del av kommissionens strategi för att genomföra FN:s Agenda 2030 och målen för hållbar utveckling.

Riksdagen välkomnar särskilt att miljö- och klimatfrågorna får stor prioritet. Det är viktigt att den höga ambitionen kan förverkligas genom konkret politik och lagstiftning liksom att konsekvenserna av förslagen analyseras. Omställningen till ett klimatneutralt och hållbart Europa måste gå fortare och omfatta alla sektorer, menar utskottet.

Kommissionens meddelande är en första färdplan för de åtgärder som krävs för att den gröna given ska bli verklighet. En rad lagstiftningsförslag och andra initiativ kommer att presenteras under de närmaste åren.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Justering: 2020-05-28 Debatt: 2020-06-11 Beslut: 2020-06-16

Utlåtande 2019/20:MJU17 (pdf, 4563 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kommissionens meddelande Den europeiska gröna given

Betänkande 2019/20:UbU22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i skollagen som gäller den kommunala vuxenutbildningen, komvux:

  • Det övergripande målet för komvux ska kompletteras så att det framgår att utbildningen också ska vara en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet och ge en bra grund för elevernas fortsatta utbildning.
  • Regeln för prioriteringar inom komvux på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå ska ändras så att de personer som har störst behov av utbildning prioriteras. Det betyder att inte bara de som har minst utbildning ska prioriteras vid urval till utbildningen utan också till exempel arbetslösa och vuxna som behöver byta yrke.
  • Särskild utbildning för vuxna med utvecklingsstörning eller förvärvad hjärnskada (särvux) ska inte längre vara en egen skolform utan ska ingå i skolformen komvux och dessutom byta namn.
  • En förenklad betygsskala införs inom delar av komvux.
  • Ett komvuxarbete ska ersätta gymnasiearbetet för att göra reglerna för gymnasieexamen i komvux mer flexibla.

De lagändringar som innebär att målet för komvux kompletteras och att särvux blir en del av komvux börjar gälla den 1 juli 2020. De lagändringar som innebär en ny betygsskala i delar av komvux börjar gälla den 1 januari 2022. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 juli 2021.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 7
Justering: 2020-05-28 Debatt: 2020-06-03 Beslut: 2020-06-03

Betänkande 2019/20:UbU22 (pdf, 5616 kB) Webb-tv debatt om förslag: Komvux för stärkt kompetensförsörjning

Utlåtande 2019/20:UbU20

Riksdagen har granskat EU-kommissionens vitbok om artificiell intelligens (AI). Vitboken är ett policydokument som presenterar en strategi för att främja utveckling och användning av AI inom EU, samt hantera de risker som är kopplade till AI-användning. Vitboken innehåller förslag till åtgärder för att främja spetskompetens på AI-området och för att öka förtroendet för AI genom att bland annat se till att AI är säkert och respekterar människors grundläggande rättigheter.

Riksdagen välkomnar EU-kommissionens vitbok och dess bidrag till den pågående diskussionen om hur EU bäst kan dra nytta av AI. Riksdagen håller med EU-kommissionen om att AI har många fördelar för samhället så länge det hanteras på rätt sätt och man tar hänsyn till riskerna med AI. Riksdagen kan därför se ett behov av åtgärder på AI-området.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-05-28 Debatt: 2020-06-03 Beslut: 2020-06-03

Utlåtande 2019/20:UbU20 (pdf, 4238 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vitbok om artificiell intelligens

Betänkande 2019/20:UbU18

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond, RJ, har lämnat sin verksamhetsberättelse för 2019 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat stiftelsens årsredovisning för samma år och lämnat sin redogörelse till riksdagen.

Enligt Riksrevisionen ger RJ:s årsredovisning tillsammans med bland annat förvaltningsberättelsen en rättvisande bild av stiftelsens verksamhet. Riksrevisionen har också granskat styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. Enligt revisionen har varken styrelsen eller den verkställande direktören handlat i strid med stiftelselagen, stiftelseförordnandet eller årsredovisningslagen.

Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-05-28 Debatt: 2020-06-03 Beslut: 2020-06-03

Betänkande 2019/20:UbU18 (pdf, 115 kB)

Betänkande 2019/20:UbU19

Reglerna som styr när Centrala studiestödsnämnden, CSN, får behandla personuppgifter ändras. Syftet med regeringens förslag är att mer ändamålsenliga dataskyddsregler ska ge CSN bättre förutsättningar att utveckla sin verksamhet.

Lagändringarna innebär bland annat att personuppgifter får vidarebehandlas för ändamål som inte är oförenliga med det ursprungliga syftet med uppgiftsinsamlingen. Känsliga personuppgifter och personuppgifter om brottsliga handlingar får dock bara vidarebehandlas om det är absolut nödvändigt för syftet med behandlingen. Dessutom ska reglerna om hur länge personuppgifter får bevaras göras teknikneutral. Personuppgifter i ett ärende om studiestöd ska inte längre behöva bevaras i pappersform eller på annat medium som inte är elektroniskt.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-05-14 Debatt: 2020-05-27 Beslut: 2020-05-27

Betänkande 2019/20:UbU19 (pdf, 517 kB)