Sök

Den som har bristande äldre studieresultat ska trots det kunna få studiemedel om de tidigare studierna har bedrivits för mer än tio år sedan. Regeln är annars att en studerande bara kan få studiemedel om han eller hon har bedrivit sina tidigare studier i normal takt. På en högskoleutbildning motsvarar normal takt 62,5 procent av högskolepoängen under de första 40 veckorna med studiemedel. Efter de 40 första veckorna är kravet 75 procent. Den nya regeln börjar gälla den 1 juli 2013.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-05-30

Debatt

2013-06-12

Beslut

2013-06-12

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om skolan. En orsak är att det redan pågår arbete inom flera av de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om skolpolitik och skolreformer, kommunernas resurstilldelning, fristående skolor, skolplikt och rätt till utbildning. Andra motioner tar upp frågor som rör skolans värdegrund, betyg, lärarlegitimation, fortbildning för lärare i vissa ämnen och studie- och yrkesvägledning. Ytterligare motioner handlar om skolbibliotek, IT i skolan, elevhälsa, mobbning och diskriminering, jämställdhet och genus, inflytande i skolan och vissa undervisningsämnen.

Behandlade dokument

101

Förslagspunkter

29

Reservationer

37 

Justering

2013-05-30

Debatt

2013-06-12

Beslut

2013-06-12

Reglerna om karriärsteg för lärare ändras och ett nytt karriärsteg, förstelärare, införs. Skolhuvudmännen, det vill säga kommuner och andra som anordnar skolverksamhet, ska i fortsättningen besluta vilka lärare som uppfyller kvalifikationerna för att bli lektor eller förstelärare. I dag är det Skolverket som utser lektorer. För att uppmuntra skolhuvudmännen att inrätta systemet med lektorer och förstelärare ska det bli möjligt för dem som inför karriärstegen att söka statsbidrag. Statsbidraget ska användas till löneökningar och administreras av Skolverket.

Reglerna för lärarlegitimation ändras för lärare som dels har en examen på forskarnivå, dels har arbetat som lärare vid ett universitet, vid en högskola, inom skolväsendet eller motsvarande. Dessa lärare ska kunna få legitimation efter en introduktionsperiod på en termin, i stället för ett läsår som i dag.

Lagändringarna gäller från den 1 juli 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

11

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

20, 58 minuter

Justering

2013-05-23

Debatt

2013-06-05

Beslut

2013-06-05

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om djurskydd. En orsak är att det redan pågår arbete i flera av de frågor som motionerna tar upp. En annan orsak är att vissa motioner tar upp frågor som beslutas av regeringen eller av myndigheter. Motionerna handlar bland annat om djurhållning, översyn av djurskyddslagen, djurtransporter, djurförsök och internationella djurskyddsfrågor.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

19, 77 minuter

Justering

2013-05-21

Debatt

2013-05-30

Beslut

2013-05-30

EU-kommissionen har lämnat en grönbok om en europeisk strategi för plastavfall i miljön. Enligt kommissionen kommer plastavfall i haven inom kort att vara en av de viktigaste globala miljöfrågorna. Syftet med grönboken är att starta en bred diskussion om problemet.

Riksdagen anser att det förutom i avfallshanteringen även krävs åtgärder på flera andra områden för att komma till rätta med problemet. Kemikaliepolitiken är central eftersom plasterna innehåller farliga ämnen som också försvårar avfallshanteringen. Kemikalielagstiftningen bör skärpas och tillsynen bli effektivare. Kemikalie-, avfalls- och produktlagstiftningen bör också samordnas bättre. Informationen om plaster behöver bli bättre för att miljö- och hälsofarliga ämnen ska kunna undvikas eller hanteras på ett korrekt sätt. Det är också viktigt att generellt minska användningen av konventionell plast. Riksdagen lyfter bland annat frågan om ett gemensamt pantsystem för PET-flaskor inom EU. EU bör arbeta för att frågan om plastavfall lyfts i internationella sammanhang. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Beredning

2013-04-18

Justering

2013-05-16

Debatt

2013-05-30

Beslut

2013-05-30

Riksrevisionen har granskat Skolinspektionens behandling av ansökningarna från enskilda aktörer som vill starta friskolor. Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen med anledning av granskningen. Riksdagen anser att det är viktigt att Skolinspektionen prövar ansökningarna på ett effektivt och likvärdigt sätt. Både riksdagen och regeringen håller med Riksrevisionen om att Skolinspektionens prövning kan utvecklas ytterligare. Riksdagen ser positivt på att det redan pågår ett förbättringsarbete inom Skolinspektionen som följer de flesta av Riksrevisionens rekommendationer och att regeringen följer utvecklingen.

Riksrevisionen anser bland annat att Skolinspektionen inte lägger tillräcklig tyngd vid att prövningen av ansökningarna ska bidra till att skapa ett varierat urval av friskolor och kommunala skolor. Riksdagen och regeringen håller inte med om detta, utan anser att Skolinspektionen i sin prövning endast kan beakta de kriterier som anges i skollagen. Riksrevisionen anser också att reglerna för prövning av ansökningar från enskilda aktörer som vill starta friskolor delvis är otydliga. Riksdagen vill avvakta med frågan tills den så kallade Friskolekommitténs utredning är klar. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

5

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

20, 68 minuter

Justering

2013-05-02

Debatt

2013-05-16

Beslut

2013-05-16

Med anledning av ett tidigare tillkännagivande från riksdagen har regeringen lämnat en redogörelse för hur arbetet med de nya legitimationerna för lärare och förskollärare fortskrider. Skrivelsen innehåller bland annat uppgifter om antalet beviljade legitimationer, en ekonomisk analys och en finansieringsplan för det fortsatta arbetet. Enligt Skolverkets bedömning kommer totalt cirka 150 000 lärarlegitimationer att vara utfärdade före den 1 december 2013. Skolverket har fått 145 miljoner kronor i anslag för arbetet under 2013. Regeringen kommer även fortsättningsvis att noggrant följa Skolverkets arbete med hanteringen av legitimationsärenden och i samband med Skolverkets kontinuerliga redovisningar överväga om fler åtgärder behövs. Regeringen gör bedömningen att de åtgärder som redan vidtagits och som planeras ger förutsättningar för att systemet med legitimation för lärare och förskollärare ska kunna införas på ett så bra sätt som möjligt. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

14, 50 minuter

Justering

2013-05-02

Debatt

2013-05-16

Beslut

2013-05-16

En ny lag om kontroll av ekologisk produktion ska ersätta den gamla. Syftet är att anpassa lagstiftningen till nya EU-regler och till lagar inom liknande områden, som livsmedelslagen. Den nya lagen har också kompletterats med ett antal bestämmelser, främst för att underlätta kontrollmyndigheternas arbete:

• Kommunerna ska kunna samverka kring vilken kommun som ska genomföra kontrollen.
• Kontrollmyndigheterna ska kunna omhänderta varor som inte uppfyller reglerna.
• Kontrollmyndigheterna ska i vissa fall kunna begära hjälp av polisen.
• Den som låter bli att anmäla sin verksamhet för kontroll ska kunna dömas att betala en straffavgift.

Kontrollorganens beslut ska kunna överklagas. Bestämmelserna om rätt att begära ut allmänna handlingar och bestämmelserna om sekretess ska gälla vid kontroll av ekologisk produktion. De nya reglerna ska gälla från den 1 januari 2014.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

11

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

28, 89 minuter

Beredning

2013-03-19

Justering

2013-04-11

Debatt

2013-05-15

Beslut

2013-05-15

Barn som vistas i Sverige utan tillstånd ska ha i huvudsak samma rätt till utbildning som de barn som är bosatta i landet. Det gäller utbildning i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola. Det finns i Sverige en generell rätt till utbildning för alla barn, men denna rätt har hittills inte omfattat barn som vistas i landet utan tillstånd.

Rätten till utbildning ska inte medföra någon skolplikt för dessa barn. Kommunerna ska inte vara skyldiga att informera barnens föräldrar om rätten till utbildning i förskoleklass. Barnen ska ha rätt till utbildning i gymnasieskola och gymnasiesärskola om de påbörjar studierna före 18 års ålder.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag med en mindre teknisk justering.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

12, 57 minuter

Justering

2013-04-23

Debatt

2013-05-02

Beslut

2013-05-15

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond har lämnat sin verksamhetsberättelse för 2012 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat stiftelsens årsredovisning för samma år och lämnat sin redogörelse till riksdagen. Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Justering

2013-04-23

Debatt

2013-05-15

Beslut

2013-05-15

EU-kommissionens förslag om en ram för havsplanering och integrerad kustförvaltning strider mot subsidiaritetsprincipen. Det konstaterade riksdagen och beslutade att skicka ett motiverat yttrande till EU.

Kommissionens förslag innebär att EU-länderna ska upprätta havsplaner och strategier för kustförvaltning som uppfyller vissa minimikrav. Kommissionen motiverar detta med att marina ekosystem, fiskeområden, marina skyddade områden och infrastrukturer som kablar, rörledningar, farleder, olja, gas och vindkraftanläggningar löper över nationella gränser.

I Sverige regleras den fysiska samhällsplaneringen i plan- och bygglagen, och det är kommunerna som ansvarar för planeringen. Kommissionen tänker i sitt förslag reglera områden som omfattas av den kommunala planprocessen. Riksdagen bedömer att förslaget kan komma att styra den kommunala självständiga planeringen på ett sätt som inte är nödvändigt eller lämpligt. Att utforma krav på den kommunala planeringen är en nationell angelägenhet som enligt riksdagen inte bör regleras på EU-nivå.

Förslagspunkter

1

Beredning

2013-04-11

Justering

2013-04-23

Debatt

2013-05-02

Beslut

2013-05-02

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om jakt och viltvård. Skälet är gällande lagar och regler och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om jaktlagstiftningen, dubbelregistrering vid jakt, ersättning för bland annat viltskador, det allmänna uppdraget, jakttider, jakt på bland annat vildsvin och jakt med lös hund.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

9

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

7, 43 minuter

Justering

2013-04-16

Debatt

2013-04-25

Beslut

2013-05-02

Riksdagen sa nej till motioner om skogspolitik från allmänna motionstiden 2012. Huvudorsaken är att det redan pågår arbete inom de områden som motionerna rör. Motionerna handlar bland annat om skogsvårdslagen, miljöhänsyn, skydd av naturvärden, skogens sociala värden och ett hyggesfritt skogsbruk.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

11

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

22, 83 minuter

Justering

2013-04-11

Debatt

2013-04-25

Beslut

2013-05-02

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om olika övergripande miljöfrågor. Den huvudsakliga orsaken är att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om miljömålen, miljöprövningar enligt miljöbalken och lokalt och regionalt miljöarbete. Andra motioner handlar om översyn av miljöbalken och av terrängkörningslagen.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

8

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

31, 104 minuter

Justering

2013-03-26

Debatt

2013-04-17

Beslut

2013-04-17

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om olika fiskeripolitiska frågor. Den huvudsakliga orsaken är att arbetet med att förnya den gemensamma fiskeripolitiken redan pågår. Motionerna handlar bland annat om dumpningsförbud för fiske på öppet hav, regler för att redovisa bifångster och yrkesfisket efter lax i södra Östersjön.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

8

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

31, 103 minuter

Justering

2013-03-26

Debatt

2013-04-17

Beslut

2013-04-17

Riksdagen vill se över en skärpning av lagen om skolors skyldighet att agera mot mobbning. Detta så att skolor blir skyldiga att få stopp på mobbningen inom en viss tidsperiod. Skolan ska annars kunna krävas på skadestånd. Riksdagen ser också fram emot ett konkret förslag på lagstiftning gällande en så kallad lex Sarah för skolan, det vill säga en rapporterings- och anmälningsskyldighet inom skolväsendet. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande om att regeringen bör vidta lämpliga åtgärder. Ställningstagandet gjordes med anledning av en motion från Socialdemokraterna.

Riksdagen gjorde också ett tillkännagivande om höjd kvalitet i det arbetsplatsförlagda lärandet. Elever på gymnasiets yrkesprogram får i dag inte så mycket arbetsplatsförlagt lärande som de har rätt till, konstaterar riksdagen. Innehåll och handledning är dessutom av varierande kvalitet. Det pågår redan arbete i olika former. Riksdagen menar dock att elevernas rätt till arbetsplatsförlagt lärande av hög kvalitet ska stärkas. Perioderna är viktiga för att eleverna ska bli anställningsbara. I det fall platsen inte uppnår fullgod kvalitet utgår riksdagen från att huvudmannen vidtar omedelbara och erforderliga åtgärder. Riksdagen gjorde sitt ställningstagande med anledning av en motion från Vänsterpartiet.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2012 om gymnasieskolan.

Behandlade dokument

42

Förslagspunkter

23

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

28, 115 minuter

Justering

2013-03-21

Debatt

2013-04-10

Beslut

2013-04-10

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om studiestöd. Skälet är gällande lagar och regler och att det redan genomförts arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om studiestödssystemet, den nedre åldersgränsen för studiemedel och tilläggsbidraget till studerande med barn.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Justering

2013-03-21

Debatt

2013-04-10

Beslut

2013-04-10

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om naturvård och biologisk mångfald. Skälet är främst tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om rovdjursförvaltning, skydd av natur, skydd av arter, genetiskt modifierade organismer och satsningar på kunskap inom biologisk mångfald.

Behandlade dokument

71

Förslagspunkter

32

Reservationer

36 

Anföranden och repliker

14, 88 minuter

Justering

2013-03-21

Debatt

2013-04-10

Beslut

2013-04-11

Matematikundervisningen i grundskolan och motsvarande skolformer ska utökas med 120 timmar i grundskolan. Syftet är att öka elevernas kunskaper i matematik som har blivit sämre under 2000-talet. Totalt ökar antalet undervisningstimmar i matematik i grundskolan från 900 till 1020. Den totala undervisningstiden i grundskolan ökar på motsvarande sätt med 120 timmar.

Som en del i sin profilering har grundskolorna möjlighet att själva bestämma hur en del av undervisningstimmarna ska fördelas mellan olika ämnen. Timplanen för grundskolan ändras så att antalet undervisningstimmar i svenska, svenska som andraspråk, matematik och engelska inte får minskas till följd av skolans val.

De nya reglerna ska gälla från den 1 juli 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

4, 23 minuter

Justering

2013-03-21

Debatt

2013-04-24

Beslut

2013-04-24

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om vuxenutbildning. Orsakerna är främst pågående arbete och att riksdagen tidigare tagit ställning i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om vuxenutbildningens uppdrag och styrkor, livslångt lärande, regionalt samarbete kring kommunal vuxenutbildning, nya utbildningar och regelverket för yrkeshögskoleutbildning. Andra motioner tar upp frågor om validering, erkännande av yrkes- och utbildningskvalifikationer och utbildning i svenska för invandrare.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

7

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

15, 70 minuter

Justering

2013-03-14

Debatt

2013-03-27

Beslut

2013-04-10