Sök

Riksdagen har granskat regeringens skrivelse om verksamheten i EU under 2017. Sammanfattningsvis betonar riksdagen betydelsen av EU-samarbetet, vilket är det bästa verktyget för att hantera de gränsöverskridande utmaningar som medlemsstaterna står inför. EU är också det bästa verktyget för att garantera fred, demokrati, säkerhet och tillväxt.

Samtidigt måste EU-samarbetet fortsätta att utvecklas. EU måste visa att unionen är till för EU-medborgarna så att förtroendet för samarbetet kan stärkas. När det gäller det multilaterala handelssystemet behöver EU lyfta fram frihandel som ett viktigt instrument för hållbar tillväxt. Utskottet stödjer kommissionens agenda med målsättningen att sluta fler frihandelsavtal mellan EU och omvärlden. Riksdagen understryker också vikten av att EU fortsätter att vara drivande för att ständigt höja den globala ambitionen i klimatarbetet.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

15

Reservationer

28 

Anföranden och repliker

24, 121 minuter

Justering

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-15

Debatt

2018-06-18

Beslut

2018-06-19

Alla som levererar drivmedel blir skyldiga att informera konsumenterna om drivmedlets utsläpp av växthusgaser och andra förhållanden som har betydelse för att bedöma drivmedlets miljöpåverkan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019.

Kommunernas översiktsplaner ska framöver ha med en redovisning av risken för skador på den byggda miljön till följd av klimatrelaterade olyckor som till exempel översvämning, ras och erosion. Kommunerna ska också i detaljplaner få bestämma att det krävs marklov för markarbeten som kan försämra markens genomsläpplighet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2018.

Riksdagen riktade också två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen:

• Klimatpolitiken ska sträva efter att nå minskade utsläpp med bibehållen god ekonomisk tillväxt samt bygga på långsiktiga spelregler som inte driver jobb eller utsläpp ur Sverige och EU.
• Dubbla styrmedel inom klimatpolitiken är problematiskt och bör undvikas.

Riksdagen sa vidare nej till ett 90-tal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2017, bland annat eftersom arbete redan pågår i en del av de frågor som tas upp.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

29

Reservationer

36 

Anföranden och repliker

29, 135 minuter

Justering

2018-06-12

Bordläggning

2018-06-19

Debatt

2018-06-20

Beslut

2018-06-20

Riksdagen har granskat regeringens skrivelse som handlar om Riksrevisionens rapport om Sida-finansierad myndighetssamverkan. Det är viktigt att biståndsmedel används effektivt tycker riksdagen som därför välkomnar granskningen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksrevisionen har granskat en tjänsteexport som Sida finansierar och som utförs av svenska myndigheter. Granskningen har gått ut på att undersöka om verksamheten har bidragit till att skapa förutsättningar för ett effektivt biståndsarbete. Riksrevisionen konstaterar bland annat att alla insatser nådde det ekonomiska målet om full kostnadstäckning. Dessutom ger Riksrevisionen förslag på förbättringsåtgärder.

Regeringen tycker att rapporten ger en översiktlig bild av verksamheten och håller med om att det finns förändringar som kan göras inom vissa områden.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-14

Debatt

2018-06-15

Beslut

2018-06-19

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om politiken för global utveckling, PGU och genomförandet av Agenda 2030. Syftet med PGU är att alla politikområden ska bidra till en rättvis och hållbar utveckling genom samstämmiga beslut. I skrivelsen redogör regeringen för sitt arbete med detta under åren 2016-2017.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till de motioner som behandlades samtidigt.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

5

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

24, 82 minuter

Justering

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-14

Debatt

2018-06-15

Beslut

2018-06-19

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse Sveriges samlade politik för internationell civil och militär krishantering.

Skrivelsen handlar om vilken inriktning Sverige har vad gäller internationell civil och militär krishantering, och vad Sverige har för engagemang, ambition och aktörsroll inom samma område.

Regeringen konstaterar bland annat att vi lever i en oroligare värld, med ett ökande antal konflikter som har en mer direkt påverkan på Sverige än tidigare. I skrivelsen redogörs i tolv punkter hur regeringen ska verka för hur verksamheten kring internationell civil och militär krishantering ska bedrivas.

Riksdagen håller med regeringen om att multilateralt samarbete är av stor vikt då inget land ensamt kan hantera utmaningar mot den gemensamma säkerheten. Riksdagen anser liksom regeringen att Sverige bör fortsätta det aktiva engagemanget och deltagandet i civila och militära internationella insatser inom ramen för FN, EU, Nato och OSSE.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

6

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

28, 97 minuter

Justering

2017-11-09

Bordläggning

2017-11-15

Debatt

2017-11-16

Beslut

2017-11-16

EU-kommissionen har lämnat förslag på gemensamma EU-regler för att motverka att företag i livsmedelskedjan använder otillbörliga handelsmetoder. Förslaget innebär en gemensam miniminivå för skydd mot dessa handelsmetoder i hela EU. Det innehåller bland annat en kort förteckning över särskilda förbjudna handelsmetoder.

Riksdagen anser att EU-förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen. Den principen innebär i korthet att beslut ska fattas på lägsta ändamålsenliga nivå. Riksdagen anser att de här problemen hanteras bäst på nationell nivå och att det är viktigt att värna den svenska avtalsfriheten. Riksdagen anser också bland annat att kommissionen och regeringen inte har gjort det tillräckligt tydligt på vilket sätt förslaget ska lösa gränsöverskridande problem på EU:s inre marknad.

Riksdagen beslutade att lämna ett motiverat yttrande om detta till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 15 minuter

Justering

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-13

Debatt

2018-06-14

Beslut

2018-06-14

Djur ska skötas i en god djurmiljö och den som har ansvar för djuret ska ha tillräcklig kompetens för att kunna se till djurets behov. Djur ska kunna utföra sådana beteenden som de är starkt motiverade för och som är viktiga för att de ska må bra och de ska även skötas på ett sådant sätt att beteendestörningar förebyggs.

Det klargörs också i lagen att tamdjur inte får överges och det införs ett förbud mot att djur tränas för eller används i prov på ett sätt som innebär lidande för djuren. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny djurskyddslag.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen. Ändringarna innebär att personal inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten, trots tystnadsplikten, i vissa fall får rätt att lämna uppgifter om djurskyddsproblem till de myndigheter som berörs.

Lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 april 2019.

Dessutom riktade riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen att regeringen i ett lämpligt sammanhang bör se över beslutsprocessen för djurförbud.

Behandlade dokument

52

Förslagspunkter

25

Reservationer

26 

Anföranden och repliker

41, 145 minuter

Justering

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-13

Debatt

2018-06-14

Beslut

2018-06-14

Viss hantering av invasiva främmande arter ska bli straffbar och kunna leda till böter eller fängelse i högst två år. Med invasiva främmande arter menas arter av djur, växter, svampar eller mikroorganismer som förs in och sprids i miljön och orsakar problem för exempelvis ursprungliga växter och djur, människors hälsa och samhället.

Dessutom ska regeringen, eller den myndighet som regeringen utser, få ta beslut om regler och åtgärder för att förebygga att främmande invasiva arter sprids och hotar den biologiska mångfalden.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna har att göra med bindande EU-regler och börjar gälla den 1 augusti 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-13

Debatt

2018-06-14

Beslut

2018-06-14

Riksdagen har granskat regeringens skrivelse Strategisk exportkontroll 2017 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. I skrivelsen har regeringen redogjort för den svenska exportkontrollpolitiken 2017 när det gäller krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Dessutom finns det en redovisning av exporten under året och en beskrivning av samarbetet inom EU och i andra internationella forum för den här typen av frågor.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet, och sa samtidigt nej till motioner från allmänna motionstiden.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 16 minuter

Justering

2018-05-17

Bordläggning

2018-06-05

Debatt

2018-06-07

Beslut

2018-06-07

Riksdagen har behandlat motioner från allmänna motionstiden 2015, 2016 och 2017 om FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik. Motionerna rör FN och FN-systemet samt situationen för de mänskliga rättigheterna i Eritrea, Etiopien, Somalia, Ryssland, Kina och Myanmar. Riksdagen sa nej till motionerna.

Behandlade dokument

66

Förslagspunkter

8

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

18, 93 minuter

Justering

2018-05-17

Bordläggning

2018-05-29

Debatt

2018-05-30

Beslut

2018-05-30

I en skrivelse beskriver regeringen Sveriges utvecklingsarbete och det humanitära biståndet som går via de multilaterala utvecklingsorganisationerna, såsom FN, EU och Världsbanken. Riksdagen har granskat skrivelsen och konstaterar bland annat att biståndet som kanaliseras genom multilaterala organisationer har ökat väsentligt under senare år. Riksdagen understryker vidare att det är viktigt att regeringen fortsätter bedriva ett aktivt påverkansarbete när det gäller bland annat kvinnors tillgång till mänskliga rättigheter samt sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 29 minuter

Justering

2018-05-17

Bordläggning

2018-05-30

Debatt

2018-05-31

Beslut

2018-06-07

Riksdagen har granskat en skrivelse från regeringen om nordiskt samarbete 2017 och Nordiska rådets svenska delegations redogörelse för 2017. I regeringens skrivelse redogörs det för samarbetet mellan de nordiska regeringarna, med fokus på verksamheten i Nordiska ministerrådet. I redogörelsen finns information om rådets verksamhet under 2017, inklusive de parlamentariska samarbetena som finns för Östersjöregionen, Arktis och Barentsregionen.

Riksdagen har valt att fokusera sin behandling på de nordiska och arktiska samarbetsområdena.

Riksdagen tycker att det nordiska samarbetet ska fortsätta att utvecklas inom områden där det finns ett mervärde av samarbete och erfarenhetsutbyte. Dessutom välkomnar riksdagen att det nordiska utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet har fortsatt att utvecklas under de senaste åren. Riksdagen betonar att Sveriges samarbete med övriga arktiska stater är viktigt i en tid när Arktis strategiska betydelse ökar.

Riksdagen la skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena. Dessutom sa riksdagen nej till ett trettiotal motioner om Norden.

Behandlade dokument

30

Förslagspunkter

4

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

38, 115 minuter

Justering

2018-05-17

Bordläggning

2018-05-23

Debatt

2018-05-24

Beslut

2018-05-30

Straffskalan för allvarliga brott mot livsmedelslagen och lagen om foder och animaliska biprodukter skärps. Det kan till exempel vara brott som innebär eller kan innebära en fara för människors eller djurs liv eller hälsa. Straffskalan föreslås innehålla böter eller fängelse i högst två år. I dag kan straffet endast bli böter. När det gäller mindre allvarliga överträdelser ska istället en särskild avgift som kallas sanktionsavgift ersätta straff.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-05-15

Bordläggning

2018-05-22

Debatt

2018-05-23

Beslut

2018-05-23

Regeringen vill göra ändringar i lagen om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. Ändringarna är en anpassning till EU-direktiv om kvaliteten på bensin och dieselbränslen och främjande av användningen av energi från förnybara energikällor. Bland annat innebär ändringen två saker för att biodrivmedel och flytande biobränslen ska anses vara hållbara. Dels föreslås ändrade definitioner av vad som är avfall och restprodukter som får användas till biodrivmedel, dels ändras kraven när det gäller minskningen av växthusgasutsläpp.

Regeringen föreslår även ett mål om hur stor andelen avancerade biodrivmedel ska vara år 2020: Minst 0,5 procent av de 10 procentenheter som utgör förnybartdirektivets mål för förnybar energi i transportsektorn.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag och lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.

Riksdagen riktade dock två tillkännagivanden, det vill säga uppmaningar, till regeringen att dels göra en analys av konsekvenserna av de nya reglerna för biodrivmedel, dels verka för långsiktiga villkor för biodrivmedel.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

28, 93 minuter

Justering

2017-10-26

Bordläggning

2017-11-07

Debatt

2017-11-08

Beslut

2017-11-08

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att godkänna anslutningen av Ecuador till det frihandelsavtal som EU och EU-länderna har med Colombia och Peru.

Ecuador är det tredje landet i sydamerikanska Andiska gemenskapen som ansluter sig till frihandelsavtalet med EU och EU-länderna. Avtalet innebär underlättad handel, bland annat genom stegvis sänkta eller borttagna tullavgifter på industri- och jordbruksprodukter samt förenklad handel med tjänster. Syftet är bland annat att öka ekonomisk tillväxt och sysselsättning samt uppnå lägre priser och ökat utbud av varor och tjänster. Länderna som omfattas av avtalet har också kommit överens om att samarbeta kring miljöskydd och arbetstagares rättigheter samt att respektera mänskliga rättigheter och skyldigheter när det gäller icke-spridning av massförstörelsevapen.

Riksdagen tycker att syftet med frihandelsavtalet är bra och anser att frihandel kan bidra till att skapa välstånd såväl för världens fattigaste länder som för de mer utvecklade.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-05-03

Bordläggning

2018-05-15

Debatt

2018-05-16

Beslut

2018-05-16

Riksdagen har behandlat en skrivelse och en redogörelse om Sveriges arbete i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE. Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till två motioner från allmänna motionstiden 2017.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 27 minuter

Justering

2018-05-03

Bordläggning

2018-05-16

Debatt

2018-05-17

Beslut

2018-05-23

Riksdagen har behandlat en skrivelse och en redogörelse om Sveriges arbete i Europarådets ministerkommitté samt i Europarådets parlamentariska församling, PACE. Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sade samtidigt nej till en motion som lämnats med anledning av skrivelsen och två motioner från allmänna motionstiden 2017.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

18, 70 minuter

Justering

2018-05-03

Bordläggning

2018-05-16

Debatt

2018-05-17

Beslut

2018-05-23

Riksdagen sa ja till ett avtal om partnerskap och utveckling mellan EU-länderna och Afghanistan. Riksdagen sa samtidigt nej till en följdmotion, alltså en motion som kommit till följd av förslaget om samarbetsavtal.

Samarbetsavtalet ska ligga till grund för EU:s och EU-ländernas förbindelser med Afghanistan de kommande tio åren. Det grundas i bindande åtaganden om respekt för demokratiska principer, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer och skyldigheter när det gäller icke-spridning av massförstörelsevapen. Avtalet syftar till att stärka dialogen och samarbetet mellan å ena sidan EU och EU-länderna och å andra sidan Afghanistan.

Sedan 2017 gäller samarbetsavtalet provisoriskt. Detta i väntan på att alla EU-länders nationella parlament har ratificerat, alltså godkänt, avtalet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 16 minuter

Justering

2018-05-03

Bordläggning

2018-05-15

Debatt

2018-05-16

Beslut

2018-05-16

Regeringen ges möjlighet att även ge kommunerna rätt att ta beslut om regler om förbud mot eller begränsningar för terrängkörning. Det gäller för motordrivna fordon som till exempel skoterfordon som kör i områden inom en kommun som inte har ett allmänt förbud mot det. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Det här är en lösning som i praktiken redan tillämpas. Ett syfte med förslaget är att öka det lokala ansvarstagandet för skotertrafiken.

Lagförslaget börjar gälla den 1 juli 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-04-19

Bordläggning

2018-04-24

Debatt

2018-04-25

Beslut

2018-04-25

Det borde utredas om producentansvaret ska utvidgas till fler produktgrupper, exempelvis möbler och byggnadsmaterial. Det anser riksdagen, som i ett så kallat tillkännagivande uppmanade regeringen att utreda frågan.

Producentansvaret innebär att de som tillverkar vissa produkter ansvarar för att samla in och ta hand om dem när de slitits ut eller ska kasseras. I Sverige är producentansvaret lagstiftat för åtta grupper av produkter, exempelvis batterier, bilar och läkemedel. Syftet med systemet är bland annat att motivera produktion av resurssnåla produkter som är lättare att återvinna och inte innehåller miljöfarliga ämnen.

Förslaget om tillkännagivande kom när riksdagen behandlade 90 förslag i motioner om avfall och kretslopp. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

52

Förslagspunkter

15

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

28, 106 minuter

Justering

2018-04-17

Bordläggning

2018-04-24

Debatt

2018-04-25

Beslut

2018-04-25