Sök

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om Ecris-TCN, ett system som baseras på EU:s medlemsstaters nationella kriminalregister som Sverige varit anslutet till sedan 2013.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till ändringar i lagen om intensivövervakning med elektronisk kontroll, lagen om belastningsregister, fängelselagen, brottsdata-lagen och lagen om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område.
Syftet med förslagen är att det ska bli möjligt för EU:s medlemsstater att få reda på vilka andra medlemsstater som har uppgifter i sina kriminalregister om en tredjelandsmedborgare.

Riksdagen avslog motionsyrkanden om hantering av fingeravtryck på tredjelandsmedborgare.

Den nya lagen och lagändringarna som gäller anpassningar till förordningen om Ecris-TCN föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer.

Övriga lagändringar föreslås börjar gälla den 28 juni 2022.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 6 minuter

Justering

2022-05-19

Bordläggning

2022-05-31

Debatt

2022-06-01

Beslut

2022-06-01

Riksdagen sa ja till förslag från regeringen som syftar till att stärka rättsprocessen för brottmål och göra att fler personer blir dömda för brott. Bland annat innebär beslutet att den som medverkar i utredningen av någon annans brott, ett så kallat kronvittne, ska kunna få ett lindrigare straff. Samtidigt skärps straffet för olika former av falska anklagelser. Regeringen har också föreslagit att övergrepp i rättssak, grova fall av mened och skyddande av brottsling ska kunna leda till betydligt strängare straff. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022.

Riksdagen beslutade även att rikta två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen. Riksdagen vill se ett kronvittnessystem som innebär att en misstänkt kan garanteras den strafflindring som åklagaren erbjuder. Det bör även utredas om brottet skyddande av brottsling ska kunna omfatta fler situationer än i dag. Till exempel bör brottet omfatta situationer där någon, till förmån för den som är misstänkt eller dömd för ett brott, under en brottsutredning lämnar falska uppgifter som kan påverka bevisläget.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

16

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

6, 50 minuter

Justering

2022-05-19

Bordläggning

2022-05-31

Debatt

2022-06-01

Beslut

2022-06-02

En ny terroristbrottslag ska ersätta tre lagar som i dag omfattar brott kopplade till terrorism. Det anser regeringen och riksdagen sa ja till förslaget.

Den nya lagen ska omfatta:

• terroristbrott
• samröre med en terroristorganisation
• finansiering av terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet
• offentlig uppmaning till terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet
• rekrytering till terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet
• utbildning för terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet
• resa för terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet.

Dessutom säger riksdagen ja till förslag om skärpta straff för de flesta av brotten, samt att terroristbrott, som inte är mindre grova, inte ska kunna preskriberas.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

8

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

6, 43 minuter

Justering

2022-05-19

Bordläggning

2022-05-25

Debatt

2022-05-30

Beslut

2022-05-31

Lagen om särskild utlänningskontroll ska upphävas och ersättas av en ny lag - lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Precis som den tidigare lagen om särskild utlänningskontroll gäller den nya lagen utlänningar som utgör ett kvalificerat hot mot Sveriges säkerhet. Syftet är att uppnå en mer ändamålsenlig, effektiv och överskådlig reglering när det gäller dessa personer. Den nya lagen får en helt ny struktur och till viss del nytt innehåll.

Riksdagen riktade även en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att införa en ny förvarsgrund som innebär att den som bryter mot ett beslut om anmälningsskyldighet ska kunna tas i förvar med stöd av den nya lagen.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

11

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

13, 57 minuter

Justering

2022-05-19

Bordläggning

2022-05-25

Debatt

2022-05-30

Beslut

2022-05-31

Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Motionerna handlar om terrorism och bland annat förebyggande arbete, återvändare, samt finansiering av terrorism. Riksdagen säger nej till motionerna eftersom arbete redan pågår i en del av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

21

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

10, 54 minuter

Justering

2022-05-19

Bordläggning

2022-05-25

Debatt

2022-05-30

Beslut

2022-05-31

Kriminalvården ska få rätt att besluta om tillfälligt omhändertagande av den som bryter mot villkoren som gäller under villkorlig frigivning eller efter en dom om skyddstillsyn. Det anser regeringen och riksdagen sa ja till förslaget.

Kriminalvårdens beslut ska börja gälla omedelbart, och övervakningsnämnden ska senast dagen därpå pröva om beslutet ska fortsätta att gälla.

Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-05-19

Bordläggning

2022-06-07

Debatt

2022-06-08

Beslut

2022-06-09

Straffet för gravfridsbrott har inte ändrats på nästan 30 år och maximistraffet är i dag fängelse i två år.

För att visa på brottets allvar föreslår regeringen att bestämmelsen om brott mot gravfrid ska kompletteras med en särskild straffskala för grovt gravfridsbrott. Förslaget innebär att straffet för grovt brott ska vara fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.

Vid bedömningen av om det är ett grovt brott ska det tas särskild hänsyn till om gärningsmannen har tillfogat ett lik en svår skada, om gärningen har lett till stor förstörelse eller på annat sätt har varit särskilt hänsynslös eller farlig.

Regeringen föreslår också att försök till gravfridsbrott och försök, förberedelse och stämpling till grovt gravfridsbrott ska vara straffbart.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen beslutade samtidigt att rikta två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om att

• straffskalan för grovt brott bör vara fängelse i lägst två och högst åtta år
• grund för att anse ett brott som grovt bör gälla när hantering av en avliden kropp försvårar en brottsutredning.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2022.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

14, 51 minuter

Justering

2022-05-12

Bordläggning

2022-05-18

Debatt

2022-05-19

Beslut

2022-05-19

Svenska lagar ändras för att ge brottsbekämpande myndigheter utökad tillgång till finansiell information och finansiell analys. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Beslutet innebär att en ny lag om finansiell information i brottsbekämpningen införs och lagändringar om bland annat konto- och värdefackssystem, offentlighet och sekretess. I och med detta anpassas svensk lag till EU-regler om finansiell information i brottsbekämpningen.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-05-12

Bordläggning

2022-05-18

Debatt

2022-05-19

Beslut

2022-05-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om skärpta straff för knivbrott.

Förslagen innebär

• att maxstraffet för avsiktliga knivbrott höjs från fängelse i sex månader till fängelse i ett år
• införande av en särskild straffskala för så kallade oaktsamma knivbrott som ska kunna ge böter eller fängelse i högst sex månader
• att straffskalan för grovt knivbrott ändras så att maxstraffet blir fängelse i högst två år istället för fängelse i högst ett år
• att fler knivbrott ska kunna räknas som grova eftersom fler omständigheter ska kunna tas med i bedömningen.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 juli 2022.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

5, 29 minuter

Justering

2022-05-12

Bordläggning

2022-05-17

Debatt

2022-05-18

Beslut

2022-05-18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar i tre lagar som rör bevisupptagning vid utländsk domstol.

Ändringarna gäller justeringar av lagtexterna för att förtydliga lagarna. Bland annat att där orden "mål eller ärenden" byts ut mot "mål och ärenden" och att EG ersätts med EU.

Lagarna som berörs är:

• lag om ändring i lagen (1946:816) om bevisupptagning åt utländsk domstol,
• lag om ändring i lagen (1946:817) om bevisupptagning vid utländsk domstol
• lag om ändring i lagen (2003:493) om EG:s förordning om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur.

Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-05-12

Bordläggning

2022-05-17

Debatt

2022-05-18

Beslut

2022-05-18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya och tydligare regler gällande sekretess för ljuddämpare till skjutvapen.

Enligt ett tidigare riksdagsbeslut kommer ljuddämpare inte längre att jämställas med skjutvapen från den 1 juli 2022. Det innebär också att uppgifter om ljuddämpare inte längre kommer att omfattas av de nuvarande sekretessreglerna.

Regeringen har därför föreslagit en lagändring som innebär att uppgifter om ljuddämpare även i fortsättningen ska kunna omfattas av sekretess. Riksdagen håller med om att denna möjlighet bör finnas kvar även om ljuddämpare inte längre jämställs med skjutvapen.

Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-05-12

Bordläggning

2022-05-18

Debatt

2022-05-19

Beslut

2022-05-19

Riksdagen beslutade att rikta sex uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om att

• en utredning om dödligt våld i nära relationer bör sättas till,

• en utredning bör sättas till om brott som begås mot äldre ska straffas hårdare och om ökad information kan förebygga och minimera dessa brott,

• öka användningen av kontaktförbud för brottsmisstänkta och deras närstående,

• en nationell plan för barnahusens verksamhet bör tas fram för att förbättra likvärdigheten och tillgången till insatser för alla barn,

• de som arbetar med brottsutredningar där barn är brottsoffer ska ha särskilda specialistkunskaper och att handläggningen inte tar omotiverat lång tid,

• Socialstyrelsen bör föra statistik om orsakerna som ligger till grund för anmälningar till socialtjänsten eller till att barn omhändertas samt att det av kriminalstatistiken framgår när brott mot barn sker inom familjen eller med hedersmotiv.

Beslutet om tillkännagivanden kom i samband med att riksdagen behandlade cirka 220 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga motioner med hänvisning till pågående utrednings- och beredningsarbete.

Behandlade dokument

73

Förslagspunkter

49

Reservationer

43 

Anföranden och repliker

10, 59 minuter

Justering

2022-05-05

Bordläggning

2022-05-10

Debatt

2022-05-11

Beslut

2022-05-11

Riksdagen sa nej till att rikta en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att ge Biometriutredningen tilläggsdirektiv.

Förslaget om tillkännagivande var ett utskottsinitiativ. Det betyder att det var ett utskott som tog initiativ till ärendet och att det inte kom från en regeringsproposition eller en motion från ledamöter som annars är det vanliga.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 13 minuter

Justering

2022-05-05

Bordläggning

2022-05-10

Debatt

2022-05-11

Beslut

2022-05-11

Regeringen behöver göra mer för att färre unga ska begå brott. Det anser riksdagen som riktade flera uppmaningar till regeringen, så kallade tillkännagivanden, som handlar om unga lagöverträdare.

Tillkännagivandena handlar i korthet om

• åtgärder mot ungdomsrånen
• utredning av brott av barn under 15 år
• så kallad bevistalan som innebär åklagarens talan i samband med att barn som inte är straffmyndiga misstänks för ett svårt brott
• slopad straffrabatt för unga myndiga
• ansvaret för sluten ungdomsvård
• placering av unga på Sis-hem

Tillkännagivandena gjordes i samband med behandlingen av cirka 90 förslag från den allmänna motionstiden 2021 om unga lagöverträdare. Riksdagen sa nej till de övriga motionerna.

 

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

31

Reservationer

32 

Anföranden och repliker

6, 50 minuter

Justering

2022-04-28

Bordläggning

2022-05-03

Debatt

2022-05-04

Beslut

2022-05-05

Riksdagen beslutade att rikta en rad uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om olika frågor som gäller polisens arbete och organisation. Uppmaningarna handlar i korthet om

• antalet poliser
• forensisk verksamhet
• beredskapspolis
• renodling av polisens arbetsuppgifter
• förhör av misstänkta för sexualbrott
• skydd av identitetsuppgifter
• ordningsvakter
• Tullverkets befogenheter.

Beslutet om tillkännagivanden kom i samband med behandlingen av cirka 500 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 och 2020 om polisfrågor.

Behandlade dokument

208

Förslagspunkter

61

Reservationer

64 

Anföranden och repliker

8, 67 minuter

Justering

2022-04-28

Bordläggning

2022-05-03

Debatt

2022-05-04

Beslut

2022-05-04

Riksdagen riktade tretton uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen angående vapenfrågor. Frågorna gäller bland annat regler för vapeninnehav, EU:s vapendirektiv, regler för vapensamlare och tillsyn av skjutbanor.

Enligt uppmaningarna bör regeringen se över

• EU:s vapendirektiv
• vapenlagstiftningen
• ny tillståndsmyndighet för vapenlicensärenden
• handläggning av vapenlicensärenden
• tidsbegränsade licenser
• synnerliga skäl i vapenlagen
• licenshantering vid vapenbyte
• krav för vapenlicens
• utökad vapengarderob
• europeiskt skjutvapenpass
• handel med vapen
• tillsyn av skjutbanor
• regelverket för vapensamlare.

Tillkännagivandena kom när riksdagen behandlade cirka 80 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga motioner med hänvisning till att arbete redan pågår inom området.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

18

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

10, 61 minuter

Justering

2022-04-19

Bordläggning

2022-05-03

Debatt

2022-05-04

Beslut

2022-05-05

Riksdagen uppmanade regeringen genom fyra tillkännagivanden att ta fram en rad nya verktyg mot gängkriminaliteten. Tillkännagivandena handlar om

• förbättrade möjligheter att förverka, det vill säga frånta, tillgångar från kriminella
• införande av vistelseförbud
• effektivare användning av biometrisk information, exempelvis dna
• bättre informationsutbyte mellan myndigheter.

Tillkännagivandena gjordes i samband med att riksdagen behandlade cirka 20 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

23, 89 minuter

Justering

2022-04-21

Bordläggning

2022-04-26

Debatt

2022-04-27

Beslut

2022-04-27

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av ersättning till rättsliga biträden i brottmål.

Mer specifikt har Riksrevisionen granskat om tingsrätternas och Domstolsverkets kontroll över hanteringen av ersättning till offentliga försvarare och målsägandebiträden i brottmål är tillräcklig. Detta eftersom utgifterna för rättsliga biträden har ökat kraftigt under de senaste åren. Riksrevisionens övergripande slutsats är att tingsrätternas kontroll över hanteringen av ersättning inte är tillräcklig. Riksrevisionen rekommenderar därför regeringen att se över hela regelverket för detta.

Riksdagen instämmer i regeringens bedömning att det är viktigt att ta till åtgärder för att dämpa kostnadsutvecklingen och förbättra kontrollsystemet. Vidare anser riksdagen att ett nytt system för ersättningsanspråken bör införas och utformas på ett sätt som gör att kontroll och granskning sker rutinmässigt och att det är enkelt att upptäcka fusk och dubbeldebitering. Riksdagen riktar därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att den ska göra en översyn av hela regelverket för ersättning till rättsliga biträden i brottmål.

Förslaget om tillkännagivande kom i samband med behandlingen av förslag i följdmotioner samt ett förslag i en motion från allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner samt lade regeringens skrivelse åt handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

7, 40 minuter

Justering

2022-04-21

Bordläggning

2022-05-10

Debatt

2022-05-11

Beslut

2022-05-11

Ett nytt brott för hedersförtryck ska införas i brottsbalken. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Den nya brottsbeteckningen innebär en strängare straffskala för den som upprepat begår vissa brottsliga gärningar mot en person med ett hedersmotiv och där gärningarna utgjort led i en upprepad kränkning av personens integritet och varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla.
Straffet ska vara fängelse i lägst ett och högst sex år.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 juni 2022.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om förlängd preskriptionstid för brottet hedersförtryck. Istället för att preskriptionstiden räknas från då brottet begicks bör den räknas från den dag brottsoffret fyller, eller skulle ha fyllt, 18 år.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

9

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

20, 86 minuter

Justering

2022-04-21

Bordläggning

2022-04-26

Debatt

2022-04-27

Beslut

2022-04-27

Riksdagen riktade två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen utifrån förslag i motioner om rattfylleri och olovlig körning.

Regeringen bör enligt uppmaningarna:

• skyndsamt återkomma med ett lagförslag om skärpta straff för grova trafikbrott
• återkomma till riksdagen med ett förslag om förbud mot så kallad eftersupning. Med eftersupning menas att en person som misstänks för rattfylleri, men som anträffats en stund efter körningen, har druckit alkohol först efter färden eller påstår att hen gjort det.

Besluten om tillkännagivanden kom i samband med behandlingen av motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

6, 38 minuter

Justering

2022-04-07

Bordläggning

2022-04-19

Debatt

2022-04-20

Beslut

2022-04-21