Dokument & lagar (60 708 träffar)

Betänkande 2020/21:FiU7

Riksdagen sa ja till Riksbankens förslag om lagändringar som gör det möjligt för Riksbanken att, efter riksdagens godkännande, finansiera en internationell organisations verksamhet. Bakgrunden är att Banken för internationell betalningsutjämning (BIS) vill starta ett innovationscentrum, en så kallad hubb, i Sverige i samarbete med Riksbanken och centralbankerna i Danmark, Island och Norge. Riksdagen godkände att Riksbanken under fem år delfinansierar hubben med högst 30 miljoner kronor per år.

BIS har beslutat att starta sju innovationshubbar runtom i världen för att främja internationellt samarbete kring innovativ finansiell teknik, så kallad fintech, som är av intresse och relevant för centralbankerna. Riksdagen är positivt inställd till att det etableras en innovationshubb i Sverige.

För att det ska bli möjligt att inrätta hubben i Sverige riktar riksdagen två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

• Regeringen bör ingå ett värdlandsavtal med BIS.
• Regeringen ska ta fram ett förslag på lagändringar om immunitet och privilegier.

Förslagspunkter: 4
Justering: 2020-09-22 Debatt: 2020-09-23 Beslut: 2020-09-23

Betänkande 2020/21:JuU4

Det ska bli lättare att kommunicera digitalt med en domstol. En rad lagändringar gör det möjligt att till exempel skriva under en stämningsansökan eller fullmakt med elektronisk underskrift och lämna den till domstolen digitalt istället för på papper.

De ändrade reglerna ska effektivisera domstolarnas verksamhet, stärka rättssäkerheten och ge god service till medborgarna. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De nya reglerna börjar i huvudsak gälla den 1 januari 2021.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-10-15 Debatt: 2020-11-04 Beslut: 2020-11-04

Betänkande 2020/21:SkU3

Regeringen har föreslagit ändringar av den allmänna fastighetstaxeringen av lantbruksenheter år 2023. Syftet är att bland annat att bestämmelserna ska bli tydligare och enklare och att kvaliteten på register ska bli bättre. Taxeringsvärdena ska vara rättvisande även i fortsättningen. Vidare ska Skatteverket kunna fatta beslut om omprövning genom automatiserat beslutsfattande. Det innebär att tiden för att hantera omprövningsbeslut förkortas och att tid frigörs för Skatteverkets handläggare att ägna sig åt ärenden som kräver utredning.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2021. Bestämmelserna som gäller lantbruksenheter ska användas första gången vid fastighetstaxeringen år 2023.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2020-10-20 Debatt: 2020-11-04 Beslut: 2020-11-04

Betänkande 2020/21:SfU8

Direktåtkomst till uppgifter hos andra myndigheter skulle kunna vara ett verktyg för Migrationsverket när det gäller ärenden om uppehållstillstånd för arbete med mera. I dag lämnar myndigheterna på begäran ut nödvändiga uppgifter till Migrationsverket, men direktåtkomst skulle kunna ge mer effektiv handläggning och kontroll.

Därför riktar riksdagen ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att låta göra en fullständig analys av hur direktåtkomst till aktuella myndigheters databaser förhåller sig till EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Förslagspunkter: 2
Justering: 2020-11-05 Debatt: 2020-11-11 Beslut: 2020-11-11

Betänkande 2020/21:SfU5

Med anledning av Brexit, Storbritanniens utträde ur EU, beslutade riksdagen om nya regler som ska gälla för vissa brittiska medborgare som bor och arbetar i Sverige.

När Storbritannien lämnade EU den 1 februari 2020 började ett utträdesavtal att gälla. EU-regler gäller fortsatt för Storbritannien under en övergångsperiod till och med den 31 december 2020, om beslut inte tas om en förlängning. När övergångsperioden är slut gäller utträdesavtalets regler om bland annat skydd för brittiska medborgare som bor och arbetar i ett EU-land.

I Sverige gäller det främst brittiska medborgare med familjer som vid övergångsperiodens slut bor och arbetar här med stöd av EU-rätten. Efter förslag från regeringen beslutade riksdagen om regler som ska komplettera utträdesavtalet om de här personernas rätt att resa in i Sverige och att arbeta och bo här. De berörda brittiska medborgarna ska ansöka hos Migrationsverket om en ny uppehållsstatus. Den som får denna uppehållsstatus kommer att ha i princip samma rätt att bo och arbeta i Sverige som EES-medborgare.

Ändringarna ska börja gälla den 1 december 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-11-05 Debatt: 2020-11-11 Beslut: 2020-11-11

Betänkande 2020/21:KU7

Gränsen för när ledamöter kan börja ta ut ålderspension ska höjas från 61 till 62 år. Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag.

Beslutet innebär att riksdagens pensionssystem anpassas till de regler som gäller inom det allmänna pensionssystemet sedan 1 januari 2020.

Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2021. Den ledamot som fyller 61 år innan lagen börjar gälla omfattas av de äldre reglerna.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-11-03 Debatt: 2020-11-11 Beslut: 2020-11-11

Betänkande 2020/21:KU9

Tystnadsplikt ska gälla för uppgifter som ett företag får på grund av ett uppdrag av en myndighet att tekniskt bearbeta eller tekniskt lagra uppgifterna. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Den nya lagen innebär att uppgifter som en myndighet lämnar till exempelvis en upphandlad leverantör av IT-tjänster ska omfattas av tystnadsplikt. Därmed får uppgifterna samma sekretesskydd hos företaget som de har hos en myndighet som levererar motsvarande tjänst.

Lagen börjar gälla den 1 januari 2021.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-11-03 Debatt: 2020-11-11 Beslut: 2020-11-11

Betänkande 2020/21:FiU13

En tjänstepensionskassa är en förening som sköter medlemmarnas tjänstepension. I spåren av covid-19-pandemin finns risk att några kassor inte kan leva upp till de krav på kapital som krävs för att få fortsätta driva sin verksamhet som tjänstepensionsföretag.

Regeringen föreslår därför en övergångsbestämmelse som gör det lättare för en långsiktigt livskraftig tjänstepensionskassa att få tillstånd att driva tjänstepensionsverksamhet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De nya reglerna börjar gälla den 15 december 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-11-05 Debatt: 2020-11-11 Beslut: 2020-11-11

Betänkande 2020/21:SkU6

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att sänka skatten för personer i glest befolkade kommuner i främst Norrland och nordvästra Svealand.

Förslaget innebär att boende i glest befolkade områden får en skattereduktion, alltså en skattesänkning, på 1 675 kronor per år. Den föreslagna skattereduktionen gäller drygt 70 kommuner i Norrbottens län, Västerbottens län, Jämtlands län, Gävleborgs län, Västernorrlands län, Dalarnas län, Värmlands län och Västra Götalands län. Syftet med lagändringen är att bidra till en levande landsbygd och skapa bättre förutsättningar för personer som bor och betalar skatt i glesbygdskommuner.

Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna. Lagändringen börjar gälla den 1 december 2020 och gäller retroaktivt för hela 2020.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2020-10-13 Debatt: 2020-10-21 Beslut: 2020-10-21

Betänkande 2020/21:SkU2

Riksrevisionen har granskat om riksdagens intentioner med RUT-avdraget har infriats. Myndigheten ser att det har skett i viss mån i två avseenden: de som har köpt RUT-tjänster har kunnat öka sin arbetstid och vissa grupper har fått fastare förankring på arbetsmarknaden.

Riksrevisionen rekommenderar dock regeringen att se över om RUT-reformen är självfinansierad och hur den påverkar sysselsättningen på lång sikt.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning. I skrivelsen menar regeringen att den generellt inte tar hänsyn till så kallade dynamiska effekter i beräkningarna av hur enskilda reformer påverkar de offentliga finanserna. Regeringen menar att det är svårt att i förväg och teoretiskt försöka beräkna hur reformer kommer att påverka sysselsättning och skatteinkomster via företag och individers förändrade beteenden.

Riksdagen instämmer i regeringens uppfattning att Riksrevisionens granskning har bidragit till en ökad kunskap om RUT-avdragets effekter och välkomnar att regeringen har för avsikt att löpande följa den vidare kunskapsutvecklingen av RUT-avdragets sammantagna effekter.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2020-10-13 Debatt: 2020-10-21 Beslut: 2020-10-21

Betänkande 2020/21:KU3

Regeringen vill modernisera radio- och tv-lagen. Bland annat ska bestämmelser om videodelningsplattformar, till exempel Youtube, införas eftersom plattformarna konkurrerar med tv-sändningar och beställ-tv. Reglerna om tv-sändningar och beställ-tv ska också ändras i vissa delar. Exempelvis ska kravet på tillgänglighet och skyddet av minderåriga börja gälla för beställ-tv. Även reglerna för produktplacering och reklam ändras och blir mer flexibla.

Regeringen vill också ta bort nuvarande tillståndsvillkoret om respekt för den enskildes privatliv ur sändningstillstånden för public service-företagen, om företagen begär det. Syftet är att göra ett utvidgat självreglerande system möjligt, där frågor om enskilda publicitetsskador prövas av Allmänhetens Medieombudsman och Mediernas Etiknämnd.

Lagändringarna genomförs främst som en följd av vissa förändringar i EU:s så kallade AV-direktiv.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2020. Ändringarna kopplat till tillståndsvillkoret om respekt för den enskildes privatliv börjar gälla den 1 januari 2021, om företagen begär det.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 3
Justering: 2020-10-13 Debatt: 2020-10-21 Beslut: 2020-10-21

Betänkande 2020/21:AU4

Regeringen har i en skrivelse informerat riksdagen om Internationella arbetsorganisationen, ILO:s hundraårsdeklaration för framtidens arbetsliv. I deklarationen presenteras 17 punkter för hur ILO ska arbeta för att bidra till en rättvis övergång till framtidens arbetsliv och därmed en rättvis och hållbar framtid. ILO ska bland annat arbeta för livslångt lärande och anständiga arbetsvillkor och fortsätta arbetet för att få bort barn- och tvångsarbete.

Riksdagen framhöll det positiva i att ILO:s deklaration bland annat betonar jämställdhet, förmåga till omställning och social dialog. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-10-15 Debatt: 2020-10-21 Beslut: 2020-10-21

Betänkande 2020/21:AU3

Riksrevisionen har granskat om det finns skillnader mellan olika arbetsförmedlares arbetssätt och resultat som innebär att det finns möjligheter att öka effektiviteten i förmedlingsverksamheten.

Slutsatsen av granskningen är att det finns skillnader och att de påverkar resultatet i verksamheten. Riksrevisionen rekommenderar därför Arbetsförmedlingen att - när förutsättningarna för Arbetsförmedlingens framtida uppdrag är klara - utveckla ett arbetssätt med inriktning på sökaktiviteter, exempelvis genom internutbildning. Revisionen rekommenderar också Arbetsförmedlingen att kostsamma insatser ska tilldelas mer enhetligt och träffsäkert.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning. Riksdagen delar regeringens uppfattning att granskningen bör kunna vara ett viktigt bidrag till Arbetsförmedlingen i arbetet med att utveckla mer enhetliga och träffsäkra arbetsmarknadspolitiska bedömningar. Riksdagen noterar också att revisionen inte lämnar någon rekommendation till regeringen.

Riksdagen sa nej till ett motionsförslag som väckts med anledning av granskningsrapporten från Riksrevisionen och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2020-10-15 Debatt: 2020-10-21 Beslut: 2020-10-21

Betänkande 2020/21:FiU32

För att lindra samhällseffekterna av det nya coronaviruset har regeringen föreslagit ytterligare åtgärder inom ramen för en tionde extra ändringsbudget för 2020. Bland annat föreslås ökade medel som ska möjliggöra ett nytt ekonomiskt stöd till egenföretagare och en förlängning av omställningsstödet till företag, ökat ekonomiskt stöd till idrotts- och kulturverksamheter samt att vissa tillfälliga åtgärder på sjukförsäkringsområdet förlängs. 

Anslaget till omställningsstöd till företag som fått en minskad nettoomsättning föreslås öka med 7 miljarder kronor 2020. Anslaget till det nya ekonomiska stödet till egenföretagare vars nettoomsättning minskat i större omfattning till följd av spridningen av covid-19 föreslås uppgå till 3,5 miljarder kronor 2020. Anslaget till åtgärder inom sjukförsäkringsområdet föreslås öka med 3,9 miljarder kronor 2020. Åtgärderna, exempelvis ett slopat karensavdrag, att staten ersätter arbetsgivares kostnader för sjuklön över normalnivån samt kompensation till egenföretagare för de första 14 dagarna i sjukperioden, föreslås förlängas till och med december 2020. För att mildra konsekvenserna, stödja omställning och underlätta uppstart inom idrotts- och kulturverksamhet föreslår regeringen ett ökat stöd till det området på 2,7 miljarder kronor 2020.

Totalt innebär regeringens åtgärdsförslag att statens utgifter ökar med 17,2 miljarder kronor 2020.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 3
Justering: 2020-09-22 Debatt: 2020-09-23 Beslut: 2020-09-23

Betänkande 2020/21:FöU2

Regeringen föreslår lagändringar för att anpassa svenska regler till nya EU-regler om så kallade sprängämnesprekursorer, alltså kemiska ämnen som kan användas för legitima ändamål men som också kan missbrukas för att tillverka sprängämnen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De nya EU-reglerna, som börjar gälla i alla medlemsländer den 1 februari 2021, innebär bland annat att enskilda personer inte heller i fortsättningen får skaffa, ha eller använda ett antal listade kemiska ämnen.

Regeringens förslag gäller bland annat de svenska reglerna för tillstånd, kontroll vid försäljning, tillsyn av hur EU-reglerna används och straffbestämmelser. Lagändringarna börjar gälla den 1 februari 2021.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 3
Justering: 2020-09-24 Debatt: 2020-10-14 Beslut: 2020-10-14

Betänkande 2020/21:SkU4

Regeringen föreslår ändrade regler för Skatteverkets informationsutbyte och för delegation i Skatterättsnämnden och Forskarskattenämnden. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget innebär lagändringar som ska bidra till att skadlig skattekonkurrens, som kan urholka länders skattebaser, motverkas. Bland annat ska Skatteverket ta in fler uppgifter vid förhandsbesked i skattefrågor och vid ansökningar om så kallad tonnagebeskattning, en schablonskatt på inkomsten från kvalificerad rederiverksamhet. Dessutom införs undantag i reglerna för när Skatteverket ska överföra så kallade land-för-land-rapporter till andra stater och jurisdiktioner. Land-för-land-rapporter lämnas av multinationella företagskoncerner som har en omsättning som överstiger sju miljarder kronor. Förslaget innebär också att Skatterättsnämnden och Forskarskattenämnden får ökade möjligheter att delegera, alltså överlämna, rätten att fatta beslut i vissa ärenden. Syftet är att bidra till en effektivare handläggning av ärenden.

Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-10-13 Debatt: 2020-10-21 Beslut: 2020-10-21

Betänkande 2020/21:FöU3

Regeringen föreslår lagändringar så att landets kommunala räddningstjänster mer effektivt och samstämt kan hantera framtida utmaningar, till exempel skogsbränder. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ändringarna innebär bland annat att

• statens och kommuners styrning av verksamheterna ska förstärkas och utvecklas
• samverkan och samordning mellan kommunernas räddningstjänster ska utvecklas
• kommunen ska ha ett ledningssystem för räddningstjänsten och en övergripande ledning ska ständigt upprätthållas
• tillsynen av och stödet till kommunernas arbete ska förstärkas
• Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ska under vissa förhållanden kunna prioritera och fördela extra resurser på nationell nivå.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2021. Kommunerna får dock till den 1 januari 2022 på sig för att uppfylla vissa av kraven.

Riksdagen riktade samtidigt ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att se över möjligheten att införa undantag i a-kassereglerna för deltidsbrandmän. Det eftersom en person som är arbetslös men som är aktiv som deltidsbrandman riskerar att få lägre a-kassa.

Förslaget om tillkännagivande bygger bland annat på motioner från den allmänna motionstiden 2020/21. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag och följdmotioner.

Förslagspunkter: 22 Reservationer: 14
Justering: 2020-10-15 Debatt: 2020-10-21 Beslut: 2020-10-21

Betänkande 2020/21:KU4

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att införa sekretess för vissa integritetskänsliga uppgifter som Finansinspektionen har tillgång till.

Lagändringarna innebär att sekretess ska gälla i Finansinspektionen för uppgifter om bland annat anställdas innehav av finansiella instrument, till exempel aktier och obligationer. Även uppgifter som kan avslöja identiteten på en person som har anmälts för överträdelser av vissa regler som gäller kreditinstitut, till exempel banker och andra företag på kreditmarknaden, ska omfattas av sekretess och tystnadsplikt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-09-29 Debatt: 2020-10-21 Beslut: 2020-10-21

Betänkande 2020/21:FiU29

Regeringen har föreslagit lagändringar till följd av förändringar i två EU-förordningar. Den ena ändringen gäller lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister. Följden av lagändringen blir att Finansinspektionen i fler fall än i dag kan ta ut en särskild avgift av den som inte följer förordningen.

Förslaget gäller också en ändring i lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om transparens i transaktioner för värdepappersfinansiering och om återanvändning. Ändringen får till följd att Finansinspektionen kan ingripa mot en motpart som inte följer förordningen, även om motparten inte är en juridisk person.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-10-15 Debatt: 2020-10-21 Beslut: 2020-10-21

Betänkande 2020/21:FiU9

Finansutskottet har granskat riksrevisorns årliga rapport för 2020. Den årliga rapporten bygger på iakttagelser som gäller brister och problem som berör flera myndigheter, politikområden och verksamheter. Riksrevisorns årliga rapport fyller en viktig funktion för riksdagen och ger förutsättningar för riksdagen att diskutera de viktigaste iakttagelserna från revisionen under det senaste året.

För att ytterligare belysa revisorns samlade iakttagelser ordnade utskottet i september 2020 en öppen utfrågning med riksrevisorn. Till grund för utfrågningen låg den årliga rapporten samt Riksrevisionens uppföljningsrapport 2020.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-10-15 Debatt: 2020-10-21 Beslut: 2020-10-21