Sök
13 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, EU-nämndens kallelser och föredragningslistor, EU-nämndens uppteckningar, Fakta-pm om EU-förslag, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, kadep, Omröstningar, Utskottens kallelser och föredragningslistor, 2018/19, Gellerman, Helena (L), sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Järnvägsfrågor
Betänkande 2018/19:TU17
Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om järnvägsfrågor. Anledningen är bland annat att utrednings- och utvecklingsarbete redan pågår på området.
Motionerna handlar exempelvis om järnvägsmarknaden, järnvägens tillförlitlighet, längre och tyngre tåg och statistik.
- Behandlade dokument
- 14
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 18
- Anföranden och repliker
- 19, 77 minuter
- Justering
- 2019-06-04
- Bordläggning
- 2019-06-13
- Debatt
- 2019-06-14
- Beslut
- 2019-06-18
- Dokument & lagar
Fyrstegsprincipen inom planeringen av transportinfrastruktur
Betänkande 2018/19:TU18
Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om tillämpningen av den så kallade fyrstegsprincipen inom planeringen av transportinfrastruktur. Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att trafikutskottet behandlade en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning av fyrstegsprincipen.
Fyrstegsprincipen innebär att möjliga förbättringar i transportsystemet ska prövas enligt fyra steg. I första steget ska åtgärder som kan påverka transportefterfrågan och val av transportsätt övervägas. Först i fjärde steget ska nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder övervägas. Att planera enligt fyrstegsprincipen innebär också att man ska ha ett trafikslagsövergripande perspektiv, där alla trafikslag och transportsätt ska prövas förutsättningslöst
Riksrevisionen konstaterar bland annat att regeringens och Trafikverkets styrning inte stödjer ett trafikslagsövergripande arbetssätt. Regeringen behöver i flera avseenden förtydliga hur Trafikverket ska arbeta med fyrstegsprincipen och Trafikverket behöver utveckla sitt arbetssätt för att åstadkomma mer kostnadseffektiva investeringar inom transportsektorn.
Riksdagen välkomnade Riksrevisionens rapport och framhöll att det är av stor vikt att de samhällsekonomiska kalkylmodellerna bakom investeringar i infrastruktur är korrekta, för att kunna generera så stor samhällsnytta som möjligt.
Riksdagen uppmanade därför regeringen att:
- vidta åtgärder för att säkerställa fyrstegsprincipens genomslag
- arbeta för att utveckla de samhällsekonomiska kalkylmodellerna för infrastrukturinvesteringar
- tydligt definiera vad som avses med trafikslagsövergripande anslag i arbetet med den kommande infrastrukturpropositionen.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 19, 53 minuter
- Justering
- 2019-06-04
- Bordläggning
- 2019-06-13
- Debatt
- 2019-06-14
- Beslut
- 2019-06-18
- Dokument & lagar
Väg- och fordonsfrågor
Betänkande 2018/19:TU16
Till skillnad från i flera andra länder är det inte olagligt att manipulera mätarställningen på ett fordon i Sverige. Förutom att köpare till manipulerade bilar blir lurade, så kan bilar som har gått många fler mil än vad mätarställningen visar påverka både miljön och trafiksäkerheten negativt. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att se över hur man kan kriminalisera manipulation av vägmätare.
Regeringen bör även se till att det blir obligatoriskt att mätarställningen kontrolleras mot föregående inrapporterade siffror vid besiktning, och att de uppgifterna också förs in i besiktningsprotokollet.
Förslaget om tillkännagivandet har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ. Ett utskottsinitiativ betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.
Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 90 motionsförslag från allmänna motionstiden 2018 om väg- och fordonsfrågor.
- Behandlade dokument
- 50
- Förslagspunkter
- 17
- Reservationer
- 31
- Anföranden och repliker
- 20, 88 minuter
- Justering
- 2019-05-28
- Bordläggning
- 2019-06-04
- Debatt
- 2019-06-05
- Beslut
- 2019-06-12
- Dokument & lagar
Sjöfartsfrågor
Betänkande 2018/19:TU14
För att öka andelen hållbara transporter bör regeringen prioritera arbetet med att gynna vattenvägarna för godstransporter och även underlätta för utökad pråmtrafik. Det tycker riksdagen som riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.
Längs Sveriges kust och de inre vattenvägarna finns många hamnar. Godstransporter i låga hastigheter till sjöss ger mindre klimatpåverkan än vägtransporter, därför är en utveckling av sjöfarten en viktig del för att uppnå Sveriges miljömål.
Att underlätta för pråmtrafik bidrar också till minskade transporter på land eftersom en pråm kan ersätta ett stort antal lastbilar.
Riksdagen sa samtidigt nej till övriga cirka 60 motionsförslag från den allmänna motionstiden 2018 om sjöfartsfrågor.
- Behandlade dokument
- 26
- Förslagspunkter
- 11
- Reservationer
- 13
- Anföranden och repliker
- 16, 78 minuter
- Justering
- 2019-05-16
- Bordläggning
- 2019-06-04
- Debatt
- 2019-06-05
- Beslut
- 2019-06-12
- Dokument & lagar
Luftfartsfrågor
Betänkande 2018/19:TU15
Ett system för tillsyn av marktjänster på flygplatser införs. Tillsynsmyndigheten Transportstyrelsen får möjlighet att besluta om de förelägganden som behövs för att reglerna ska följas. Transportstyrelsen får också befogenhet att meddela ytterligare föreskrifter i vissa frågor som gäller marktjänster på flygplatser.
De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Riksdagen sa samtidigt nej till förslag i motioner om olika luftfartsfrågor, som till exempel regionala flygplatser, Bromma flygplats och luftfartens klimatpåverkan. Riksdagen sa nej eftersom vissa åtgärder redan har gjorts och arbete redan pågår i en del av de frågor som motionerna tar upp.
- Behandlade dokument
- 32
- Förslagspunkter
- 11
- Reservationer
- 15
- Anföranden och repliker
- 40, 121 minuter
- Justering
- 2019-05-14
- Bordläggning
- 2019-05-27
- Debatt
- 2019-05-28
- Beslut
- 2019-05-28
- Dokument & lagar
Kollektivtrafik
Betänkande 2018/19:TU13
Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner om kollektivtrafik från den allmänna motionstiden 2018. Anledningen är bland annat utredningar och översyn som är påbörjade eller har genomförts. Motionerna handlar bland annat om biljett- och betalsystem, färdtjänst och ökad kollektivtrafik.
- Behandlade dokument
- 25
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 14
- Anföranden och repliker
- 12, 55 minuter
- Justering
- 2019-05-07
- Bordläggning
- 2019-05-15
- Debatt
- 2019-05-16
- Beslut
- 2019-05-28
- Dokument & lagar
Yrkestrafik och taxi
Betänkande 2018/19:TU11
Riksdagen sa nej till cirka 20 motioner från allmänna motionstiden 2018 om yrkestrafik och taxi. Anledningen är bland annat att flera regler inom området nyligen har förändrats. Riksdagen anser också att den nationella godstransportstrategin från 2018 bör vara utgångspunkten för kommande åtgärder.
Motionerna handlar bland annat om översyn, tillsyn och kontroller av yrkestrafik. Andra områden som behandlas är krav för taxiförarlegitimation, yrkeskompetensbevis och säkra rastplatser.
- Behandlade dokument
- 21
- Förslagspunkter
- 11
- Reservationer
- 18
- Anföranden och repliker
- 11, 63 minuter
- Justering
- 2019-03-28
- Bordläggning
- 2019-04-10
- Debatt
- 2019-04-11
- Beslut
- 2019-04-24
- Dokument & lagar
Infrastrukturfrågor
Betänkande 2018/19:TU5
Regeringen bör arbeta för att lokala, regionala och nationella investeringar i infrastruktur i större utsträckning samordnas och samverkar med varandra för att nyttan av investeringarna blir så stor som möjligt. Det tycker riksdagen som därför riktar en uppmaning, ett tillkännagivande, om det till regeringen.
Beslutet om tillkännagivande kom när riksdagen behandlade cirka 300 motioner om att rusta upp och bygga ut olika vägar och järnvägar runt om i landet. Riksdagen sa nej till övriga motioner. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom flera av de områden som förslagen handlar om.
Riksdagen har också behandlat tre skrivelser från regeringen. Det är dels regeringens nationella planering för transportinfrastrukturen, och dels regeringens skrivelser om två rapporter från Riksrevisionen. Rapporterna handlar om Trafikverkets stöd till forskning och innovation samt om ett nytt signalsystem för järnvägen. Riksdagen lade skrivelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena.
- Behandlade dokument
- 337
- Förslagspunkter
- 24
- Reservationer
- 44
- Anföranden och repliker
- 67, 209 minuter
- Justering
- 2019-03-28
- Bordläggning
- 2019-04-03
- Debatt
- 2019-04-04
- Beslut
- 2019-04-11
- Dokument & lagar
Trafiksäkerhet
Betänkande 2018/19:TU7
Regeringen bör utreda hur körkortsutbildningssystemet kan bli effektivare och hur illegal övningskörningsverksamhet kan begränsas. Dessutom bör regeringen snarast sätta in vissa åtgärder för att hindra illegala trafikskolor. Det tycker riksdagen som riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.
Enligt riksdagen bör körkortsutbildningen anpassas till ny teknik som kan utveckla körandet. Utbildningen behöver också förenklas och bli effektivare. Exempelvis genom att elever som har gjort en mindre miss på körprovet ska kunna få göra om det momentet i stället för att göra om hela provet.
Dessutom bör regeringen redan nu genomföra åtgärder för att motverka illegala körskolor. Det handlar om att en handledare maximalt ska få ha tillstånd för tio elever jämfört med dagens femton. Möjligheten att införa tillståndsplikt för privatpersoner som äger fordon med dubbelkommando bör också ses över.
Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att utskottet behandlade motioner från allmänna motionstiden 2018 om trafiksäkerhet. Riksdagen sa nej till övriga motioner.
- Behandlade dokument
- 60
- Förslagspunkter
- 21
- Reservationer
- 28
- Anföranden och repliker
- 21, 94 minuter
- Justering
- 2019-03-14
- Bordläggning
- 2019-03-27
- Debatt
- 2019-03-28
- Beslut
- 2019-04-03
- Dokument & lagar
Cykelfrågor
Betänkande 2018/19:TU6
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018/19 om cykelfrågor. Anledningen är främst att arbete redan pågår på området.
Motionerna handlar bland annat om att ta fram en handlingsplan för ökat cyklande, inrätta ett nationellt cykelkansli, göra ändringar i väglagen för att kunna anlägga cykelvägar och ändra i nuvarande trafikregler för cykling.
- Behandlade dokument
- 15
- Förslagspunkter
- 9
- Reservationer
- 18
- Anföranden och repliker
- 30, 83 minuter
- Justering
- 2019-02-05
- Bordläggning
- 2019-02-13
- Debatt
- 2019-02-14
- Beslut
- 2019-02-14
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Betänkande 2018/19:TU1
Knappt 59 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet kommunikationer. Mest pengar går till att utveckla statens transportinfrastruktur, knappt 25,6 miljarder kronor. Knappt 23,6 miljarder kronor går till att underhålla och upprätthålla statens befintliga transportinfrastruktur. Riksdagen sa delvis ja till Moderaternas och Kristdemokraternas förslag och delvis ja till regeringens förslag till hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till exempelvis låneramar, investeringsplaner och ekonomiska mål inom området.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två.
- Behandlade dokument
- 9
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 68, 184 minuter
- Justering
- 2018-12-13
- Bordläggning
- 2018-12-18
- Debatt
- 2018-12-19
- Beslut
- 2018-12-20
- Dokument & lagar
Kommissionens EU-strategi för automatiserad och uppkopplad rörlighet
Utlåtande 2018/19:TU3
Riksdagen har granskat en strategi från EU-kommissionen om automatisering och uppkoppling av fordon. Utgångspunkten i strategin är att rörligheten står inför ett vägskäl och att de uppkopplade och automatiserade fordonen kommer att förändra hur vi förflyttar oss. Ambitionen är att EU ska bli världsledande på området och därigenom göra transporter säkrare, mer tillgängliga och hållbara.
Riksdagen välkomnar att EU-kommissionen har antagit en övergripande strategi och ser fram emot de möjligheter som de nya fordonen förväntas innebära. Riksdagen delar kommissionens uppfattning att det behövs ett ökat samarbete mellan EU, medlemsstaterna, myndigheter, akademien och industrin för att skynda på en säker och hållbar marknadsintroduktion av de nya fordonen. Riksdagen håller även med kommissionen att det är viktigt att nyckeltekniken utvecklas i Europa och att den rättsliga ramen är modern.
Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 15, 50 minuter
- Justering
- 2018-11-29
- Bordläggning
- 2018-12-11
- Debatt
- 2018-12-12
- Beslut
- 2018-12-12
- Dokument & lagar
Genomförande av webbtillgänglighetsdirektivet
Betänkande 2018/19:TU2
Offentliga och vissa privata aktörers webbplatser och andra digitala tjänster ska bli mer tillgängliga, särskilt för personer med funktionsnedsättning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag.
Förslaget innebär att digitala tjänster ska vara utformade så att de kan användas av så många som möjligt. Det kan exempelvis handla om att en användare ska kunna få en text uppläst eller kunna navigera med tangentbordet för att ta del av innehållet. Utöver offentliga aktörer gäller de nya reglerna även privata verksamheter som är offentligt finansierade, som skolor. Myndigheten för digital förvaltning kommer att genomföra tillsyn för att se till att reglerna följs.
Lagen börjar gälla 1 januari 2019. Den är en anpassning till EU:s så kallade webbtillgänglighetsdirektiv.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 8, 22 minuter
- Justering
- 2018-10-23
- Bordläggning
- 2018-11-13
- Debatt
- 2018-11-14
- Beslut
- 2018-11-14