Sök

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om den strategiska exportkontrollen av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden under år 2019. I skrivelsen beskrivs också samarbetet inom EU och andra internationella forum som rör strategisk exportkontroll av krigsmaterial och produkter med dubbla användningsområden. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen har även behandlat ett antal förslag i följdmotioner och motioner från den allmänna motionstiden 2019 om strategisk exportkontroll. Riksdagen sa nej till motionerna.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

19, 67 minuter

Justering

2020-06-04

Bordläggning

2020-06-10

Debatt

2020-06-11

Beslut

2020-06-16

Bestämmelserna om avfallshantering ska förändras och förtydligas i olika lagar. Det innebär bland annat att

• definitioner och bestämmelser införs om den ursprungliga avfallsproducentens ansvar för behandling av och kostnader för hantering av avfallet
• kommunernas ansvar för bygg- och rivningsavfall förtydligas
• bestämmelser om när avfall upphör att vara avfall införs
• kontrollplaner ska innehålla uppgifter om bygg- och rivningsavfall samt byggmaterial som kan återanvändas
• sekretess under vissa förutsättningar ska gälla för register med uppgifter om avfall.

Förändringarna är en anpassning till EU-direktiv på avfallsområdet. Syftet är bland annat att minska avfallsmängderna och öka återvinningen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla 1 augusti 2020.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

6, 37 minuter

Justering

2020-06-04

Bordläggning

2020-06-12

Debatt

2020-06-15

Beslut

2020-06-16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar för att anpassa miljöbalken till nya EU-förordningar. Det införs även vissa nya bestämmelser för att effektivisera och förtydliga tillinsynen. Länsstyrelserna ges också rätt att ställa krav på kommuner som inte fullgör sitt tillsynsuppdrag att åtgärda brister i sitt uppdrag.

Tillsynsmyndigheter får även rätt att köpa in produkter och varor utan att ange att inköpet görs för myndighetens räkning för att kontrollera att de uppfyller gällande krav.

Riksdagen avslog även 2 yrkanden i en följdmotion och cirka 90 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2019 om livsmedelspolitik som behandlas i betänkandet.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2020.

Behandlade dokument

47

Förslagspunkter

15

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

7, 58 minuter

Justering

2020-06-04

Bordläggning

2020-06-12

Debatt

2020-06-15

Beslut

2020-06-16

Riksdagen har behandlat EU-kommissionens meddelande om EU:s nya tillväxtstrategi som kallas den europeiska gröna given. Syftet med strategin är att ställa om EU till ett rättvist och välmående samhälle med en effektiv och konkurrenskraftig ekonomi och utan några nettoutsläpp av växthusgaser år 2050. Den gröna given är även en viktig del av kommissionens strategi för att genomföra FN:s Agenda 2030 och målen för hållbar utveckling.

Riksdagen välkomnar särskilt att miljö- och klimatfrågorna får stor prioritet. Det är viktigt att den höga ambitionen kan förverkligas genom konkret politik och lagstiftning liksom att konsekvenserna av förslagen analyseras. Omställningen till ett klimatneutralt och hållbart Europa måste gå fortare och omfatta alla sektorer, menar utskottet.

Kommissionens meddelande är en första färdplan för de åtgärder som krävs för att den gröna given ska bli verklighet. En rad lagstiftningsförslag och andra initiativ kommer att presenteras under de närmaste åren.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

9, 82 minuter

Justering

2020-05-28

Bordläggning

2020-06-10

Debatt

2020-06-11

Beslut

2020-06-16

Riksdagen har granskat EU-kommissionens vitbok om artificiell intelligens (AI). Vitboken är ett policydokument som presenterar en strategi för att främja utveckling och användning av AI inom EU, samt hantera de risker som är kopplade till AI-användning. Vitboken innehåller förslag till åtgärder för att främja spetskompetens på AI-området och för att öka förtroendet för AI genom att bland annat se till att AI är säkert och respekterar människors grundläggande rättigheter.

Riksdagen välkomnar EU-kommissionens vitbok och dess bidrag till den pågående diskussionen om hur EU bäst kan dra nytta av AI. Riksdagen håller med EU-kommissionen om att AI har många fördelar för samhället så länge det hanteras på rätt sätt och man tar hänsyn till riskerna med AI. Riksdagen kan därför se ett behov av åtgärder på AI-området.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

6, 36 minuter

Justering

2020-05-28

Bordläggning

2020-06-02

Debatt

2020-06-03

Beslut

2020-06-03

Riksdagen sa nej till ett 80-tal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om övergripande miljöfrågor, bland annat eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Motionerna handlade bland annat om miljömålssystemet, äganderättsfrågor, tillståndsprövning och miljöfarlig verksamhet samt riktvärden för buller.

Behandlade dokument

49

Förslagspunkter

20

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

23, 83 minuter

Justering

2020-04-16

Bordläggning

2020-04-21

Debatt

2020-04-22

Beslut

2020-04-23

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 som rör vuxenutbildning. Motionerna handlar bland annat om hur vuxenutbildningen bör organiseras, validering och svenska för invandrare (sfi).

Riksdagen sa nej till motionerna bland annat på grund av de bestämmelser som gäller inom området, att arbete redan pågår och att åtgärder redan är vidtagna.

Behandlade dokument

50

Förslagspunkter

6

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

8, 50 minuter

Justering

2020-04-02

Bordläggning

2020-04-22

Debatt

2020-04-23

Beslut

2020-04-29

Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner om regional tillväxtpolitik från allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om lokalisering och organisering av statliga myndigheter, återföring av medel och produktionsvärden från naturresurser samt kommersiell och offentlig service på landsbygden.

Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är bland annat pågående insatser och den politik som redan förs.

Behandlade dokument

50

Förslagspunkter

6

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

13, 69 minuter

Justering

2020-03-19

Bordläggning

2020-03-24

Debatt

2020-03-25

Beslut

2020-03-25

Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om vattenvård. Anledningen är bland annat att utredningar och insatser redan pågår inom området.

Motionerna handlar exempelvis om enskilda avlopp, övergödning, mikroplatser och marint skräp samt vattenförsörjning.

Behandlade dokument

29

Förslagspunkter

14

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

16, 74 minuter

Justering

2020-03-03

Bordläggning

2020-03-17

Debatt

2020-03-18

Beslut

2020-03-18

Regeringen bör vidta ytterligare åtgärder för att underlätta utvecklingen av det svenska vattenbruket och se över reglerna på området för att öka omfattningen av vattenbruk i Sverige. Det anser riksdagen som riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta.

Riksdagens tillkännagivande gjordes när den behandlade ett nittiotal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om fiskeripolitik. Förutom vattenbruk tar motionerna exempelvis upp frågor som hållbar förvaltning av fiskbestånd, trålfiske, fiskerikontroll och ålförvaltning. Riksdagen sa nej till övriga motioner, bland annat eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

29

Förslagspunkter

14

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

28, 112 minuter

Justering

2020-03-03

Bordläggning

2020-03-11

Debatt

2020-03-12

Beslut

2020-03-18

Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om konkurrenskraft och regelförenkling, odlingslandskapets mångfald, växtbaserade livsmedel, binäringen och försäljning av ägg. Anledningen till att riksdagen sa nej till förslagen är främst pågående utredningar och arbeten.

Behandlade dokument

45

Förslagspunkter

13

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

40, 121 minuter

Justering

2020-03-03

Bordläggning

2020-03-11

Debatt

2020-03-12

Beslut

2020-03-12

Riksdagen sa nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om skogspolitik. Förslagen handlar bland annat om mål för skogspolitiken, myndighetshandläggning och skogsvårdsregler, skogsgödsling, arealmål för skyddad skog, virkesproduktion och klimatfrågor samt åtgärder mot angrepp av granbarkborre.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

9

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

34, 115 minuter

Justering

2020-02-11

Bordläggning

2020-02-14

Debatt

2020-02-18

Beslut

2020-02-19

Riksdagen sa nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om jakt- och viltvård. Förslagen handlar bland annat om det allmänna uppdraget som Svenska Jägareförbundet innehar, viltförvaltningsdelegationernas ansvar och beslutanderätt, åtgärder för minskad vildsvinsstam, jaktregler, viltolyckor på grund av vildsvin och gemensam svensk-norsk viltförvaltning.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

10

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

33, 105 minuter

Justering

2020-02-11

Bordläggning

2020-02-14

Debatt

2020-02-18

Beslut

2020-02-19

Cirka 12,6 miljarder kronor ur statens budget för 2020 ska enligt regeringens förslag gå till utgiftsområdet allmän miljö- och naturvård. Mest pengar går till klimatinvesteringar, cirka 2 miljarder kronor. Knappt 1,8 miljarder går till klimatbonus. Andra stora poster är åtgärder för havs- och vattenmiljö samt åtgärder för och skydd av värdefull natur. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019, bland dessa alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen ger regeringen tillåtelse att ta bort de utsläppsrätter som Sverige kommer att tilldelas enligt EU:s ansvarsfördelningsbeslut och som inte behövs för att Sverige ska uppfylla sitt åtagande inom EU för åren 2017 och 2018. Även de utsläppsrätter Sverige har tillgodoräknats som resultat av internationella klimatinsatser, under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod, tillåts tas bort.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

68, 169 minuter

Justering

2019-12-05

Bordläggning

2019-12-13

Debatt

2019-12-16

Beslut

2019-12-17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett nytt mål för den regionala tillväxtpolitiken som omfattar hållbar utveckling.

Cirka 3,7 miljarder ur statens budget för 2020 går till utgiftsområdet regional tillväxt. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet fördelas. Mest pengar får regionala tillväxtåtgärder, cirka 1,7 miljarder kronor. Drygt 1,5 miljarder går till Europeiska regionala utvecklingsfonden och cirka 455 miljoner kronor går till transportbidrag.

Riksdagen sa nej till alternativa budgetförslag som lagts fram i motioner från allmänna motionstiden 2019. Budgetpropositionen för 2020 bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

18, 66 minuter

Justering

2019-12-05

Bordläggning

2019-12-11

Debatt

2019-12-12

Beslut

2019-12-17

Cirka 19,7 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska enligt regeringens förslag gå till utgiftsområdet areella näringar, landsbygd och livsmedel. Mest pengar går till gårdsstöd, drygt 7,3 miljarder kronor och knappt 3,9 miljarder kronor går till åtgärder för landsbygdens miljö och struktur. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 50 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019, bland dessa alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

40, 140 minuter

Justering

2019-12-05

Bordläggning

2019-12-11

Debatt

2019-12-12

Beslut

2019-12-17

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om Riksrevisionens granskningsrapport om statens vägledning av kommunal tillsyn. Riksrevisionen har granskat hur Folkhälsomyndigheten, Livsmedelsverket, Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket vägleder kommunerna i arbetet med alkoholtillsyn, livsmedelskontroll, kemikalietillsyn och miljötillsyn. Rapporten visar att tillsynsvägledningen huvudsakligen fungerar tillfredsställande för kemikalietillsynen och livsmedelskontrollen, medan det finns brister i vägledningen när det gäller alkohol- och miljötillsynen. I sin skrivelse redovisar regeringen vilka åtgärder som bedöms vara nödvändiga med anledning av rapporten.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till en motion om lika och förutsägbar tillsynsprövning i hela landet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 11 minuter

Justering

2019-09-24

Bordläggning

2019-10-01

Debatt

2019-10-02

Beslut

2019-10-02