1 817 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, EU-nämndens dokument (övrigt), EU-nämndens kallelser och föredragningslistor, EU-nämndens uppteckningar, EU-nämndens verksamhetsberättelser, Fakta-pm om EU-förslag, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, kadep, Omröstningar, Statens offentliga utredningar, Utskottens kallelser och föredragningslistor, 2008/09, sorterat efter datum
Utskottens kallelser och föredragningslistor 2008/09:34
Föredragningslista
Arbetsmarknadsutskottet 2008/09:34
Kallelse
Kallelse: Utskottssammanträde 2008/09:34
Datum och tid: 12:00
Plats: RÖ 5-38
Föredragningslista
1. Information inför EU-ordförandeskapet från arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin
2. Kanslimeddelanden
GU- 3. EU-info från kansliet
GU- 4. Övrigt
5. Nästa sammanträde tisdagen den 16 juni kl. 13.15
Utskottens kallelser och föredragningslistor 2008/09:28
Föredragningslista
Trafikutskottet 2008/09:28
Kallelse
Kallelse: Utskottssammanträde 2008/09:28
Datum och tid: 11:00
Plats: RÖ 7-23
Föredragningslista
1. PROTOKOLLSJUSTERING
Justering av protokoll 2008/09:27 från den 19 maj 2009
2. EU-INFORMATION OM DÄCKREGLERING
Departementssekreterare Erik Thornström från Näringsdepartementet
Utskottens kallelser och föredragningslistor 2008/09:29
Föredragningslista
Justitieutskottet 2008/09:29
Kallelse
Kallelse: Utskottssammanträde 2008/09:29
Datum och tid: 11:00
Plats: Rikskriminalpolisen
Föredragningslista
1. Besök hos Rikskriminalpolisen
Utskottet besöker Rikskriminalpolisen. Vi träffas strax före klockan 11.00 i entrén på Polhemsgatan 30. Besöket beräknas
Utskottens kallelser och föredragningslistor 2008/09:30
Föredragningslista
Civilutskottet 2008/09:30
Kallelse
Kallelse: Utskottssammanträde 2008/09:30
Datum och tid: 11:00
Plats: ObsRÖ5-37, Bostadsutskottets tidigare sessionssal
Föredragningslista
1. Justering av protokoll
2. Information från regeringen rörande grönbok om översyn av
Bryssel I-förordningen
Företrädare
Utskottens kallelser och föredragningslistor 2008/09:40
Föredragningslista
Miljö- Och Jordbruksutskottet 2008/09:40
Kallelse
Kallelse: Utskottssammanträde 2008/09:40
Datum och tid: 10:30
Plats: RÖ 7-26
Föredragningslista
1. Överläggning enligt RO 10:3 med jordbruksminister Eskil Erlandsson om
a revidering av strategin för landsbygdsprogrammet
b genomförandet av översynen
Utskottens kallelser och föredragningslistor 2008/09:52
Föredragningslista
Finansutskottet 2008/09:52
Kallelse
Kallelse: Utskottssammanträde 2008/09:52
Datum och tid: 11:15
Plats: RÖ 5-10
Föredragningslista
1a. Information från finansministern inför det svenska ordförandeskapet i Ekofin
1. Information inför Ekofin den 9 juni
Finansminister Anders Borg och statsrådet
Riksdagen beslutade om nya mål för den svenska energipolitiken. År 2020 ska andelen förnybar energi vara minst 50 procent av den totala energianvändningen och andelen förnybar energi i transportsektorn vara minst 10 procent. Beslutet innebär också ett mål om 20 procent effektivare energianvändning till 2020. Vidare fastställdes en nationell planeringsram för vindkraft till motsvarande en årlig produktionskapacitet på 30 TWh år 2020, varav 20 TWh till lands och 10 TWh till havs. Därutöver sa riksdagen nej till ett betydande antal energipolitiska motioner. Bland dessa fanns förslag om vind-, vatten- och kärnkraft samt om solenergi, fjärrvärme och naturgas.
2008/09:37, Fredagen den 5 juni
1 Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor Socialpolitik och hälso- och sjukvård Socialminister Göran Hägglund
Statsrådet Cristina Husmark Pehrsson
Återrapport från ministerrådsmöte
den 16 och 17 december 2008
Information och samråd inför ministerrådsmöte
En ny lag om europeiska grupperingar för territoriellt samarbete börjar gälla den 1 augusti 2009. Lagen ska ha som mål att underlätta och främja gränsöverskridande, transnationellt eller interregionalt samarbete. En gruppering ska bestå av medlemmar som finns på minst två EU-länders territorier. Endast medlemsstater, myndigheter och offentligrättsliga organ kan vara medlemmar. Målet för samarbetet ska vara att stärka den ekonomiska och sociala sammanhållningen mellan medlemsländer och regioner. En gruppering kan bland annat ha som uppgift att förvalta program och projekt för territoriellt samarbete som delvis finansieras av EU genom strukturfonderna.
Nya regler om gränsöverskridande fusioner när det gäller finansiella företag börjar gälla den 15 juli 2009. Ändringarna görs med anledning av ett EU-direktiv om gränsöverskridande fusioner. Direktivet är sedan tidigare genomfört i svensk rätt är när det gäller allmänna aktiebolag och ekonomiska föreningar samt arbetstagares rätt till medverkan vid gränsöverskridande fusioner.
Fakta-pm om EU-förslag 2008/09:FPM126 : KOM(2009)201
FPM200809126
Regeringskansliet
Faktapromemoria 2008/09:FPM126
Meddelande om god förvaltning i skattefrågor
Finansdepartementet
2009-06-03
Dokumentbeteckning
KOM2009201
Kommissionens meddelande till rådet, parlamentet samt europeiska ekonomiska och sociala kommittén: God förvaltning i skattefrågor
Sammanfattning
Regeringen har lämnat en redogörelse för effekten på skatteintäkterna av de utgifter som tas via skattesystemet, så kallade skatteutgifter. Skatteutskottet ser positivt på det utvecklingsarbete som äger rum kring den årliga redovisningen till riksdagen av skatteutgifter. Utskottet förutsätter att regeringen i det fortsatta utvecklingsarbetet även väger in intresset av att redovisningen innehåller information som speglar avvikelser från de principer som har varit vägledande vid 1990 års skattereform. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
Riksdagen beslutade om mål för den svenska klimatpolitiken till 2020. Målet är att Sveriges utsläpp 2020 ska vara 40 procent lägre än utsläppen 1990. Det innebär att utsläppen av växthusgaser 2020 ska vara cirka 20 miljoner ton koldioxidekvivalenter lägre jämfört med 1990 års nivå. Målet gäller för de verksamheter som inte omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter, det vill säga transporter, bostäder, avfallsanläggningar, jord- och skogsburk och vattenbruk samt delar av industri med mera. Mål för stora industrier och energiproduktion sätter EU-länderna gemensamt.
Det högsta belopp som betalas ut för insättningsgarantin ändras den 30 juni 2009. Beloppet ska vara 500 000 kronor eller, om det är högre, det belopp i kronor som motsvarar 50 000 euro då rätten till ersättningen inträder. Insättningsgarantin skyddar insättningar på konton hos banker, värdepappersföretag och kreditmarknadsföretag. Garantin innebär att en sparare som har pengar på ett konto i till exempel en bank är garanterad att få ut pengarna upp till ett visst takbelopp om banken går i konkurs. Insättningsgarantin höjdes till 500 000 kronor i oktober 2008 efter att EU:s finansministrar kommit överens om att höja nivån till 50 000 euro. Orsaken till den nu aktuella ändringen är att variationer i kronans kurs mot euron har gjort att den nuvarande nivån på 500 000 kronor är lägre än miniminivån 50 000 euro.
Finansutskottet har gjort en utvärdering av penningpolitiken under treårsperioden 2006-2008. Utskottet har också gjort en genomgång av finanskrisen hösten 2008 och berömmer Riksbanken för bankens stora anpassningsförmåga i samband med krisen. Riksbanken tog bland annat snabbt på sig sin viktiga roll som så kallad lender of last resort för att säkra tillgången på likviditet i ekonomin. Bankens agerande har bidragit till att begränsa finanskrisens effekter och lagt grunden för en ekonomisk återhämtning. Utskottet konstaterar att utvärderingsperioden ställt stora krav på penningpolitiken. Utvärderingen visar att det finns ett gott samband mellan Riksbankens syn på utvecklingen vid olika tillfällen och direktionens räntebeslut. Utvärderingen visar också att Riksbankens prognoser ganska väl fångat den stigande inflationstrenden under perioden. Utskottet konstaterar att det saknas en samlad officiell statistik över utlåningen uppdelad på till exempel företagsstorlekar. Utskottet kommer därför att undersöka möjligheterna att utvidga dagens statistik och tänker återkomma till frågan under hösten 2009. Riksdagen godkände utvärderingen och genomgången.
Riksdagen har behandlat olika frågor om svensk säkerhetspolitik och kommer fram till följande. Hot mot freden och vår säkerhet kan bäst avvärjas i gemenskap och samverkan med andra länder. Ett starkt FN-system i nära samarbete med regionala och andra organisationer är central. EU har en särställning i svensk utrikes- och säkerhetspolitik och det finns ett starkt samband mellan Sveriges säkerhetspolitik och vår Europapolitik. Säkerheten stärks genom europeisk integration. EU:s gemensamma utrikes- säkerhets- och försvarspolitik har främjat fred och stabilitet på många håll i världen, från Balkan och Georgien i vårt närområde till Tchad i Afrika och Aceh i Asien. Nato är en central aktör för europeisk säkerhet och integration och för internationell krishantering. Nato har den mest utvecklade förmågan för ledning och genomförande av militära krishanteringsinsatser. Sverige ska verka för att de transatlantiska relationerna stärks. Riksdagen välkomnar att EU har utvecklat den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken. I dag finns ett strategiskt partnerskap mellan EU och Nato som syftar till att undvika dubbelarbete och att verksamheterna i stället stärker varandra. Sverige är militärt alliansfritt. Hot mot freden och vår säkerhet kan bäst avvärjas i gemenskap och samverkan med andra länder då militära konflikter i vårt närområde inte enbart påverkar ett land. Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller angrepp skulle drabba ett annat medlemsland i EU eller ett nordiskt land. Sverige bör därför både kunna ge och ta emot militärt stöd. Det är Sverige självt som definierar den närmare innebörden av den militära alliansfriheten. Riksdagen avslutade ärendet utan vidare åtgärd.
