Sök

Riksdagen godkände avtalet om försvarssamarbete mellan Sverige och USA. Avtalet är ett så kallat defense cooperation agreement (DCA-avtal) och reglerar de närmare förutsättningarna för amerikansk militär närvaro i Sverige.

Det handlar bland annat om den rättsliga statusen för amerikansk militär personal, leverantörer och anhöriga. I avtalet regleras även USA:s rätt till tillträde till svenskt territorium och rätt att använda vissa anläggningar här.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om lagändringar, vilka krävs för att Sverige ska kunna uppfylla sina åtaganden enligt DCA-avtalet. Lagändringarna börjar gälla den dag regeringen bestämmer.

Så röstade partierna i ärendet

Ärendet beslutades genom flera omröstningar. På ärendesidan för Avtal om försvarssamarbete med Amerikas förenta stater (UFöU1) finns voteringsresultaten för samtliga omröstningar i ärendet.

Sammansatta utrikes- och försvarsutskottets betänkande 2023/24:UFöU1 Avtal om försvarssamarbete med Amerikas förenta stater

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

105, 400 minuter

Justering

2024-06-13

Bordläggning

2024-06-17

Debatt

2024-06-18

Beslut

2024-06-18

Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag i motioner om internationella relationer från den allmänna motionstiden 2023 och hänvisar bland annat till den politik som förs och pågående processer.

Motionerna handlar bland annat om värden och prioriteringar i svensk utrikespolitik, Sveriges engagemang i internationella organisationer, arbetet med agendan för kvinnor, fred och säkerhet samt Sveriges diplomatiska förbindelser, arbetet med konsulära ärenden och politiken gentemot Kina.

Behandlade dokument

36

Förslagspunkter

10

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

12, 72 minuter

Justering

2024-05-30

Bordläggning

2024-06-12

Debatt

2024-06-13

Beslut

2024-06-13

Riksdagen beslutade att lägga regeringens skrivelse om strategisk exportkontroll till handlingarna, vilket innebar att ärendet avslutades.

Sedan 1985 redogör regeringen för sin politik när det gäller svensk export av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Skrivelsen innehåller en redovisning av den export av krigsmateriel som förekommit under 2023. Dessutom beskriver regeringen samarbetet inom EU och i andra internationella forum när det gäller strategisk exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Regeringen redogör också för Sveriges donationer av krigsmaterial till Ukraina och för konsekvenserna för exportkontrollen av Sveriges ansökan om Natomedlemskap.

Riksdagen sa också nej till sju förslag i motioner om exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar exempelvis om att se över den nuvarande lagstiftningen och om att tillämpningen av lagstiftningen ska bli mer restriktiv eller i vissa fall mer generös.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående utredningsarbete och gällande bestämmelser.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

34, 89 minuter

Justering

2024-05-30

Bordläggning

2024-06-07

Debatt

2024-06-10

Beslut

2024-06-12

Riksdagen sa nej till de cirka 60 förslag i motioner om vissa säkerhetspolitiska frågor från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar till exempel om säkerhetspolitisk inriktning, internationella insatser och nedrustning.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

10

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

53, 155 minuter

Justering

2024-05-23

Bordläggning

2024-05-29

Debatt

2024-05-30

Beslut

2024-05-30

Cirka 2,3 miljarder kronor ur statens budget för 2024 ska gå till utgiftsområdet Internationell samverkan. Riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Utgiftsområdet består av elva anslag och omfattar frågor som gäller Sveriges förhållande till och överenskommelser med andra stater och internationella organisationer. Mest pengar, 1,5 miljarder kronor, ska gå till avgifter till internationella organisationer. Det är avgifter till organisationer som Förenta nationerna, Nordiska ministerrådet, Europarådet och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa med flera.

Riksdagen säger nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

20, 99 minuter

Justering

2023-11-30

Bordläggning

2023-12-05

Debatt

2023-12-06

Beslut

2023-12-06

Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att aktivt verka för att skapa enighet inom EU för att lista den statsunderstödda ryska så kallade Wagnergruppen som en terroristgrupp under EU:s terroristsanktioner.

I anslutning till tillkännagivandet lyfter riksdagen även fram att det sannolikt finns behov av att uppgradera EU:s regelverk för terroristlistning så att det bättre kan möta hot från aktörer med statliga kopplingar. Enligt dagens regelverk förutsätter en terroristlistning att en grupp är föremål för en rättslig prövning för terroristbrott. Det måste alltså finnas en pågående eller avslutad rättslig process.

Tillkännagivandet kom i samband med att riksdagen behandlade en skrivelse från regeringen om verksamheten i Europeiska unionen under 2022 med tillhörande motioner, bland annat om sanktioner mot Ryssland. Riksdagen avslog motionerna och la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

19

Reservationer

25 

Anföranden och repliker

47, 157 minuter

Justering

2023-06-08

Bordläggning

2023-06-16

Debatt

2023-06-19

Beslut

2023-06-20

Riksdagen beslutade att lägga regeringens skrivelse om strategisk exportkontroll till handlingarna, vilket innebar att ärendet avslutades.

Sedan 1985 redogör regeringen för sin politik när det gäller svensk export av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Skrivelsen innehåller en redovisning av den export av krigsmateriel som förekommit under 2022. Dessutom beskriver regeringen samarbetet inom EU och i andra internationella forum när det gäller strategisk exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Regeringen redogör också för Sveriges donationer av krigsmaterial till Ukraina och för konsekvenserna för exportkontrollen av Sveriges ansökan om Nato-medlemskap.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

20, 90 minuter

Justering

2023-06-01

Bordläggning

2023-06-07

Debatt

2023-06-08

Beslut

2023-06-08

Riksdagen godkände Sveriges anslutning till Nordatlantiska fördraget och avtalet om status för Nordatlantiska fördragsorganisationen, Nato. Statusavtalet reglerar immunitet och privilegier för Nato och vissa personalkategorier. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till lagändringar.

I och med ansökan till Nato krävs ändringar i två lagar. Lagen om operativt militärt stöd och lagen om immunitet och privilegier i vissa fall. Lagändringarna syftar dels till att underlätta för Sverige att begära stöd av Nato i form av militära styrkor, dels till att ge Nato, de nationella representanterna och den internationella personalen den immunitet och de privilegier som krävs enligt avtalet.

När det gäller beslut om lagen om operativt militärt stöd måste beslutet fattas med minst tre fjärdedels majoritet och mer än hälften av riksdagens ledamöter måste rösta för förslaget. Detta enligt regeringsformen då beslutet handlar om att överlåta myndighetsutövning till en annan stat.

Lagändringarna ska börja gälla den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

8

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

122, 386 minuter

Justering

2023-03-16

Bordläggning

2023-03-21

Debatt

2023-03-22

Beslut

2023-03-22

Cirka 2,1 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet internationell samverkan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2023 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, drygt 1,3 miljarder, går till avgifter till internationella organisationer. Drygt 183 miljoner går till freds- och säkerhetsfrämjande arbete.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om exempelvis ekonomiska bemyndiganden. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

28, 113 minuter

Justering

2022-12-08

Bordläggning

2022-12-13

Debatt

2022-12-14

Beslut

2022-12-14

Ju202 2/ 02849 Justitiedepartementet Expeditionschef Jenny Kvarnholt Till riksdagen Meddelande om ej svar på skriftlig fråga 2021/22:1916 av Markus Wiechel SD IS-terrorister dömda för landsförräderi Som utgångspunkt besvarar en övergångsregering inte interpellationer eller skriftliga frågor. Vissa frågor, bl.a. frågor

Svarsdatum

2022-09-16

Frågeställare

Markus Wiechel (SD)

Ju202 2/02835 Justitiedepartementet Expeditionschef Jenny Kvarnholt Till riksdagen Meddelande om ej svar på skriftlig fråga 2021/22:1912 av Markus Wiechel SD Önskemål från polisen till regeringen Som utgångspunkt besvarar en övergångsregering inte interpellationer eller skriftliga frågor. Vissa frågor, bl.a. frågor

Svarsdatum

2022-09-16

Frågeställare

Markus Wiechel (SD)

Ju2022/02790 Justitiedepartementet Justitie- och inrikesministern Till riksdagen Svar på fråga 2021/22:1908 av Thomas Morell SD Stulna fartkameror Thomas Morell har frågat mig om jag avser att verka för ett ökat fokus på trafikpolisen och vägkontroller. Regeringen har gjort en historisk satsning på Polismyndigheten.

Svarsdatum

2022-09-14

Frågeställare

Thomas Morell (SD)

Svar på fråga 2021/22:1899 av Markus Wiechel SD Kommuners möjlighet att skapa trygghet Markus Wiechel har frågat mig om jag avser att på något sätt verka för att kommuner enklare ska kunna fatta beslut som möjliggör för ökad trygghet genom att själva exempelvis bestämma över uppsättandet av trygghetskameror. Kamerabevakning

Svarsdatum

2022-09-07

Frågeställare

Markus Wiechel (SD)

Ju202 2 02728 Justitiedepartementet Justitie- och inrike sministern Till riksdagen Svar på fråga 2021/22:1888 av Marcus Wiechel SD Antalet dödskjutningar Marcus Wiechel har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta i syfte att stoppa det dödliga gängrelaterade våldet, och varför inte åtgärderna har vidtagits

Svarsdatum

2022-09-07

Frågeställare

Markus Wiechel (SD)

Ju2022/02724 Justitiedepartementet Justitie- och inrikesministern Till riksdagen Svar på fråga 2021/22:1887 av Markus Wiechel SD Polisers önskemål gentemot politiken Markus Wiechel har frågat mig varför regeringen inte har genomfört politik i enlighet med de toppförslag som rankas som de viktigaste av landets poliser

Svarsdatum

2022-09-07

Frågeställare

Markus Wiechel (SD)

Ju2022/02663 Ju2022/02721 Justitiedepartementet Justitie- och inrikesministern Till riksdagen Svar på frågorna 2021/22:1875 av Barbro Westerholm L Frivilligt testamentsregister och 2021/22:1885 av Markus Wiechel SD Testamentsregister Barbro Westerholm har frågat mig när det kan komma en proposition om frivilligt testamentsregister.

Svarsdatum

2022-08-31

Frågeställare

Markus Wiechel (SD)

Ju2022/02694 Justitiedepartementet Justitie- och inrikesministern Till riksdagen Svar på fråga 2021/22:1881 av Anders Österberg S Brott mot äldre Anders Österberg har frågat mig vilka initiativ jag avser att ta för att förebygga samt straffa gärningsmän som begår brott mot äldre. Äldre personer är generellt sett särskilt

Svarsdatum

2022-08-31

Frågeställare

Anders Österberg (S)

Svar på fråga 2021/22:1880 av Rasmus Ling MP Anonyma donationer till partierna Rasmus Ling har frågat mig om jag avser ta några initiativ för att skärpa lagstiftningen om partidonationer. Av 2018 års lag om insyn i finansiering av partier framgår bland annat att partier och deras sidoorganisationer, ledamöter och ersättare

Svarsdatum

2022-08-31

Frågeställare

Rasmus Ling (MP)

Ju2022/02686 Justitiedepartementet Justitie- och inrikesministern Till riksdagen Svar på fråga 2021/22:1879 av Monica Haider S Flytt av passmaskin Monica Haider har frågat mig vad jag och regeringen gör för att säkerställa att polisen tillhandahåller en god service för pass och andra tjänster även i mindre kommuner.

Svarsdatum

2022-08-31

Frågeställare

Monica Haider (S)

Ju2022/02663 Ju2022/02721 Justitiedepartementet Justitie- och inrikesministern Till riksdagen Svar på frågorna 2021/22:1875 av Barbro Westerholm L Frivilligt testamentsregister och 2021/22:1885 av Markus Wiechel SD Testamentsregister Barbro Westerholm har frågat mig när det kan komma en proposition om frivilligt testamentsregister.

Svarsdatum

2022-08-31

Frågeställare

Barbro Westerholm (L)